Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Vilka idéer om naturmötens betydelse för att skapa mening och lärande om hållbar utveckling finns inom de två praktikerna utomhuspedagogik och ekokritik. Och hur påverkar det arbetet med hållbarhet? Petra Hanssons resultat visar att det finns mycket naturromantiska ideal och en stark tilltro till vad det fysiska mötet med naturen ska ge.

Petra Hansson
Petra Hansson

Född 1971
i Örebro

Disputerade 2014-o2-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Text, Place and Mobility: Investigations of Outdoor Education, Ecocriticism and Environmental Meaning Making

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det projekt inom vilket jag skrev min avhandling handlade om naturmöten. Jag är gymnasielärare i svenska och engelska och tyckte det var spännande att undersöka hur utbildning inom hållbar utveckling kan se ut för oss språklärare. Så därför ville jag undersöka arbetet med hållbarhet, dels från ett perspektiv där det sker fysiska möten med naturen, dels utifrån ett litteraturperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersökt två undervisningspraktiker, utomhuspedagogik som ju innebär rena fysiska möten med naturen och ekokritik som närmar sig hållbarhetsfrågor genom att läsa skönlitterära texter om natur. Jag ville titta på vilka idéer som fanns om möten med natur, vilken roll man tillskriver naturen. Och vilken betydelse det har att möta natur i fysisk mening respektive i litteraturen. Jag har dels studerat hur blivande naturkunskapslärares processer ser ut när de möter natur i litteratur, dels tittat på vilket förhållningssätt som finns till undervisning och hållbar utveckling.

– Jag gjorde textanalyser av läroböckerna och det jag såg var en mycket naturromantisk syn, det skulle vara vild natur, långt från bebyggelse, och det skulle inte finnas någon teknik inblandad i mötet, att använda sig av mobiler och ipads var till exempel inte bra. Jag ville problematisera lite och lyfta fram andra sätt att möta naturen. Jag gjorde då bland annat en tolkning av författaren Jenny Diskis reseskildring Den motvilliga resenären, där hon reser med tåg och därmed betraktar naturen genom ett tågfönster.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är flera faktorer som medverkar samtidigt när vi läser eller upplever natur. Hur vi möter något beror inte bara på vad vi möter utan också egna erfarenheter, kontexten och den sociala situationen. Lärarstudenterna definierade natur i naturvetenskapliga termer. Jenny Diski tolkar landskapet utifrån sina barndomsupplevelser. Lärande är således inte bara kopplat till individen, det handlar om syftet med undervisningen, i vilket sammanhang lärandet sker och vilken erfarenhet man själv kommer in med.

Vad överraskade dig?

– Hur starka idealen var om att möten med naturen ska ge ett specifikt resultat, att bara vi sätter en naturromantisk text i händerna på barnen eller låter dem möta vild natur så får de en förståelse för hållbarhet och miljötänkande. Det var väldigt svartvita bilder som framkom i läroböckerna, antingen dator eller natur, det fanns inget mellanting där man kunde använda sig av teknik för att uppleva naturen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utomhuspedagoger och lärare som jobbar med hållbar utveckling. Det finns en stor potential att kombinera teknik och natur.

Sidan publicerades 2014-05-09 13:08 av John Miller


Relaterat

Utomhusundervisning ett krav om naturen är målet

Ola Magntorn har myntat ett nytt begrepp inom ekologi som han kallar att "läsa" naturen. Förenklat innebär det att eleverna ska kunna förklara vad de ser i ett ekosystem och länka samman olika organismer med de processer som sker där. Och det kan eleverna lära sig, säger han - men bara om de får möjlighet att komma ut i naturen.

Hållbar utveckling är mer än ”bara” miljöfrågor

När Inger Björneloo började studera hur lärare beskrev sin egen undervisning för hållbar utveckling blev hon förvånad. De talade nästan inte alls om de miljöfrågor som ofta kopplas samman med ämnet, utan pratade istället om etik, ansvar, kommunikationsförmågor, medkänsla, delaktighet och sammanhang. Utbildning för hållbar utveckling är ett prioriterat område hos FN, och måste bli det hos oss också, säger hon: - ALLA lärare kan bidra med något i det här ämnet.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)