2016-06-15 10:01  372 Dela:

”Naturvetenskap måste sättas in i ett sammanhang”

Undervisningen i naturvetenskap måste sättas in i ett sammanhang som är relevant för eleverna för att få dem aktiva och engagerade. Det menar Susanne Walan som har forskat i ämnet.

Susanne Walan
Susanne Walan

Född 1963
i Älvsbyn

Disputerade 2016-05-20
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
From doing to learning: Inquiry- and context-based science education in primary school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbat med lärarutbildningen i många år och har sett att lärare i NO-ämnen i de lägre åldrarna saknar metoder för sitt arbete. Många lärare i min region har använt NTA-lådor men efter ett tag räcker de inte till. Eleverna blir uttråkade av att göra samma sak. Mitt forskningsprojekt utgår från lärarnas behov.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi har testat en undervisningsmodell i de naturvetenskapliga ämnena som utgår från ett undersökande arbetssätt och att sätta in naturvetenskap i ett sammanhang som är intressant för eleverna. Man utgår från vad eleverna är intresserade av och kopplar undervisningen i naturvetenskap till det. Eleverna tycker att det är tråkigt när de inte förstår sammanhangen. Det kan vara roligt med experiment där man exempelvis får något att byta färg. Men om eleverna inte förstår syftet med experimentet blir det ointressant för dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare som testade metoden med eleverna tyckte att den fungerade alldeles lysande. Det mest intressanta resultatet är att lärare i stället för att diskutera problem hittade egna lösningar på praktiska utmaningar som de stötte på när de arbetade undersökande och laborativt. Dessutom diskuterade de hur de kunde hjälpa varandra i större utsträckning.

– Det roligaste var ändå att få höra att metoden även fungerade med elever som vanligtvis har det svårt. De eleverna blev engagerade när de fick vara med och planera utifrån vad som intresserar dem.

Vad överraskade dig?

– Det var just att lärarna upptäckte att metoden fungerade bra för de svaga eleverna. Jag hade en förutfattad mening om att det inte skulle fungera så bra med dem, att de måste ha en tydlig struktur, och det var positivt att det inte stämde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att undervisningsmodellen ska spridas till grundskollärare i hela landet. Hela forskningsprojektet är väldigt praktiknära. Det som är unikt i min avhandling är att jag har skrivit korta sammanfattningar efter varje sektion så man kan gå direkt på dem, man behöver inte läsa hela avhandlingen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-06-15 10:01 av
Sidan uppdaterades 2016-08-16 16:30 av


Relaterat

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

Ett verkligt forskningsprojekt i NO gjorde eleverna engagerade – och även elever som tidigare inte visat större intresse för ämnet blev motiverade, visar Jenny Hellgrens avhandling.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)