Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, neurofeedback, kan dämpa symptomen och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. Det visar John Hasslingers avhandling.

John Hasslinger
John Hasslinger

Bor i Stockholm
Född år 1983

Disputerade 2022-03-25
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Neurofeedback and working memory training in children and adolescents with adhd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag hamnade i det här forskningsprojektet av en tillfällighet, men frågan är viktig eftersom adhd är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna för barn och unga idag. Även om det finns medicinsk behandling som ger ganska bra effekt på symptomen, så är det långt ifrån alla som får en fullskalig kompensering för sina svårigheter. Därför finns det ett behov av att hitta alternativ.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om effekten av neurofeedback hos barn och unga med adhd. Neurofeedback-behandling är intressant av flera aspekter. Det finns en hel del forskning kring det och flera studier som pekar på positiva effekter för just adhd. Neurofeedback handlar om att få återkoppling på vad som händer i hjärnan, vilket sker via EEG, så det är den elektriska aktiviteten från hjärnan som man mäter. Vi har undersökt två olika metoder för neurofeedback, en som kallas Slow cortial potential, som handlar om att individen ska lära sig att reglera en viss hjärnsignal som är kopplad till hjärnans arousalnivå. Där handlar det om att man ska lära sig att reglera sin alerthet. Den andra metoden kallas Live z-score-träning, där man mäter betydligt fler olika hjärnsignaler, som till exempel styrkan på olika hjärnvågor. Alla dessa signaler jämförs sedan mot en normativ databas, och tanken är att man ska ”normalisera” sin hjärnaktivitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deltagarna var mellan 9 och 17 år och vi genomförde studien väldigt intensivt, med en timmes träning om dagen i fem veckor, för att se om man kunde öka inlärningsförmågan ytterligare genom att göra det så intensivt. Men resultaten pekar på att så inte är fallet. För många deltagare blev det för mycket, vilket innebär att motivationen sjunker. Men för vissa fungerade det jättebra. När man tittar på gruppnivå så hittar vi endast få signifikanta förbättringar, framförallt inte sådana som var bestående vid uppföljningen, men tittar man på enskilda individer så är det flera som gjorde väldigt stora förbättringar. Resultaten pekar således på att neurofeedback skulle kunna vara en bra metod för vissa. De markörer som antyder att det kan ge god effekt handlar om motivation och probleminsikt, att man vet att man har svårigheter som man vill jobba med, vilket också hänger nära ihop med motivation. Så det gäller framförallt deltagare som är lite äldre.

– En av neurofeedback-metoderna som vi undersökte handlar mycket om att lära sig en färdighet, hur man reglerar och lär sig att skifta mellan olika tillstånd. Vi skulle behöva arbeta vidare med att hitta hur vi kan lära ut metoden på ett bättre sätt än vi gjorde i studien. Det handlade mycket om vilket lägger ett stort ansvar på individen. Det är viktigt att hitta bra sätt på hur man tillämpar färdigheten i olika situationer, där regleringen skulle vara gynnsam. Exempelvis när man läser en text i skolan och behöver bibehålla koncentrationen eller omvänt, för att kunna varva ner och hamna i viloläge när man ska sova. Slutsatsen är att man inte bara kan leverera neurofeedback på ett sätt till alla, och så sköter mjukvaran allt. Det är lite mer komplicerat än så, för att man ska kunna dra full nytta av det.

Vad överraskade dig?

– En grupp i studien fick arbetsminnesträning, och det fanns flera positiva effekter för den gruppen än vad jag hade förväntat mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mest nytta krävs det uppföljning, helst inom BUP, annars riskerar resultaten att bli lite meningslösa. Det handlar framför allt om att bibehålla kompetensen om neurofeedback på ett kliniknära och relevant sätt. Generellt sett har resultaten potential för barn och unga med adhd, och för alla som har svårigheter att reglera sina kognitiva färdigheter, för att hitta fler sätt att träna upp den egna förmågan.

Åsa Lasson 

Sidan publicerades 2022-05-26 20:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser