Dela:

NO-undervisningen slår fel

Magnus Oskarsson

Född 1962i
Västerås, uppvuxen i Härnösand

Disputerade
2012-01-20
vid Linköpings universitet och Mittuniversitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Viktigt men inget för mig

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv NO-lärare, matte/fysik från början. Jag var på 1990-talet involverad i en satsning på NO-profil där man jobbade brett med NO som ett ämne. Sedan blev jag lärarutbildare och har jobbat med basåret. Jag var även inblandad i NOT-projektet och engagerad i Rose-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en enkät med 250 frågor som ställts till 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor. Eleverna fick svara på vad som intresserade dem och lärarna på vad de undervisar i.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– 15-åriga eleverna är intresserade av NO, dels på en personlig nivå, som vad ska man äta för att må bra? , och dels av större frågor, som finns det liv på andra planeter? . De är inte speciellt intresserade av traditionell NO, det vill säga vetenskapliga fakta som periodiska systemet, atomer och molekyler. Det är slående att det vi hållit på med för att öka intresset för NO – som att studera hur regnbågen ser ut i stället för att undervisa i optik – intresserar yngre elever, men inte 15-åringarna som vill ha personlig relevans och större frågeställningar.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna inte var intresserade av de fiffiga experimenten, som vardagens kemi. Slutsatsen blir att satsningarna på NO-projektet inte biter. Problemet är inte de fiffiga försöken utan att grundfrågeställningarna inte blir intressanta. Då kan man fråga sig varför det är så. Fysikundervisningen har till exempel förändrats väldigt lite. Samma teman tas upp, som den traditionella mekaniken och elläran. Lärarna är fångna i den kulturen. Samtidigt görs det mycket bra på många skolor, men det får liten spridning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten har relevans ute på skolorna, även för Skolverket. När man frågar lärarna är kursplanerna viktigast. Vi fick en ny kursplan i NO år 2000, men få lärare har ändrat sin undervisning. Senaste McKinsey-rapporten, om framgångsrika skolsystem, visar att det behövs pedagogiska ledare på alla skolor och också medlande strukturer mellan centrala myndigheter och skolorna.

Sidan publicerades 2012-02-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:44 av


Relaterat

Computational problem solving in university physics education: Students’ beliefs, knowledge, and motivation

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Hur lär sig universitetsstudenter fysik? Det har Madelen Bodin undersökt i sin avhandling. – Om studenterna tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre, säger Madelen Bodin.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”