Dela:

NO-undervisningen slår fel

Magnus Oskarsson

Född 1962i
Västerås, uppvuxen i Härnösand

Disputerade
2012-01-20
vid Linköpings universitet och Mittuniversitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Viktigt men inget för mig

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv NO-lärare, matte/fysik från början. Jag var på 1990-talet involverad i en satsning på NO-profil där man jobbade brett med NO som ett ämne. Sedan blev jag lärarutbildare och har jobbat med basåret. Jag var även inblandad i NOT-projektet och engagerad i Rose-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en enkät med 250 frågor som ställts till 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor. Eleverna fick svara på vad som intresserade dem och lärarna på vad de undervisar i.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– 15-åriga eleverna är intresserade av NO, dels på en personlig nivå, som vad ska man äta för att må bra? , och dels av större frågor, som finns det liv på andra planeter? . De är inte speciellt intresserade av traditionell NO, det vill säga vetenskapliga fakta som periodiska systemet, atomer och molekyler. Det är slående att det vi hållit på med för att öka intresset för NO – som att studera hur regnbågen ser ut i stället för att undervisa i optik – intresserar yngre elever, men inte 15-åringarna som vill ha personlig relevans och större frågeställningar.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna inte var intresserade av de fiffiga experimenten, som vardagens kemi. Slutsatsen blir att satsningarna på NO-projektet inte biter. Problemet är inte de fiffiga försöken utan att grundfrågeställningarna inte blir intressanta. Då kan man fråga sig varför det är så. Fysikundervisningen har till exempel förändrats väldigt lite. Samma teman tas upp, som den traditionella mekaniken och elläran. Lärarna är fångna i den kulturen. Samtidigt görs det mycket bra på många skolor, men det får liten spridning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten har relevans ute på skolorna, även för Skolverket. När man frågar lärarna är kursplanerna viktigast. Vi fick en ny kursplan i NO år 2000, men få lärare har ändrat sin undervisning. Senaste McKinsey-rapporten, om framgångsrika skolsystem, visar att det behövs pedagogiska ledare på alla skolor och också medlande strukturer mellan centrala myndigheter och skolorna.

Sidan publicerades 2012-02-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:44 av


Relaterat

Computational problem solving in university physics education: Students’ beliefs, knowledge, and motivation

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Hur lär sig universitetsstudenter fysik? Det har Madelen Bodin undersökt i sin avhandling. – Om studenterna tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre, säger Madelen Bodin.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!