Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

Att samarbeta med digital undervisning över landsgränser innebär en hel del utmaningar, tekniska inte minst. Men lärarna utvecklade stor förmåga att hantera oförutsedda händelser, visar Sara Willermark som utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt.

Sara Willermark
Sara Willermark

Född 1988
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap samt media- och kommunikationsvetenskap och har även jobbat som IT-pedagog. Jag är ingen teknikromantiker på något vis men intresserad av vilka möjligheter – och svårigheter – som digital teknik medför i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras huvudsakligen på ett EU-finansierat skolutvecklingsprojekt där lärare från Sverige, Norge och Danmark samarbetade för att bedriva undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Mer specifikt har jag, tillsammans med många andra forskare, följt lärarnas arbete i deras undervisningsmiljö under det här projektet.

– Det övergripande syftet med projektet som pågick i tre år var att utforska innovativa sätt att bedriva undervisning mellan länderna, dels i realtid men även genom att exempelvis byta uppgifter med varandra. I projektet ingick fyra universitet och högskolor, 13 grundskolor med sammanlagt över 1000 elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det sker en stor utveckling under ett så här stort och relativt långvarigt projekt. Det första året uppfattade många som misslyckat. Initialt låg fokus ofta på tekniken, att hitta rätt teknik, få den att fungera och så vidare. Sociala aspekter tog också mycket utrymme det första året medan ämneskunskaperna kom mer i skymundan. Med tiden förflyttades fokus från tekniken till ämnet och vilka ämneskunskaper som eleverna skulle utveckla.

– Lärarna i samtliga länder var måna om att hitta områden där samarbete var möjligt men det uppstod ändå svårigheter. Inte minst kring policy- och organisationsnivå. Tillgången till digital teknik varierade kraftigt mellan de olika skolorna och dessutom fanns olika regler,  exempelvis om vilka mjukvararor som fick användas. Det skapade svårigheter i samarbetet – även om dessa problem för det mesta gick att lösa var det tidskrävande. Kulturella krockar uppstod då man talade närbesläktade men olika språk och hade olika läroplaner att förhålla sig till. Det visade sig att dessa svårigheter både gav upp till frustration men också till lärande.

– Ofta beskrivs skolans digitalisering som trögrörlig, och skolutvecklingsprojekt som verkningslösa. Resultatet från avhandlingen bidrar till att nyansera denna bilden. Visst innebar projektet många utmaningar, men mina resultat visar samtidigt att lärarna utvecklade sin undervisning under de här åren. Framför allt blev lärarna med tiden mycket säkrare på att hantera oförutsedda händelser. En framgångsfaktor i det här projektet var att det fanns en tydlig stödjande struktur i form av de forskare som var knutna till projektet men också att det varade över en så pass lång tidsperiod.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var förhållandevis omedvetna om sin egen utveckling. De var ofta självkritiska och såg sällan sina egna framsteg. När forskarna påtalade det så svarade de med förvåning. Jag kopplar det till att många lärare arbetar och verkar under press att inte hinna med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit avhandlingen på svenska i förhoppning om att nå ut till framför allt lärare. Men även skolledare och skolpolitiker tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-16 15:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-17 11:18 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.