Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

Att samarbeta med digital undervisning över landsgränser innebär en hel del utmaningar, tekniska inte minst. Men lärarna utvecklade stor förmåga att hantera oförutsedda händelser, visar Sara Willermark som utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt.

Sara Willermark
Sara Willermark

Född 1988
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap samt media- och kommunikationsvetenskap och har även jobbat som IT-pedagog. Jag är ingen teknikromantiker på något vis men intresserad av vilka möjligheter – och svårigheter – som digital teknik medför i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras huvudsakligen på ett EU-finansierat skolutvecklingsprojekt där lärare från Sverige, Norge och Danmark samarbetade för att bedriva undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Mer specifikt har jag, tillsammans med många andra forskare, följt lärarnas arbete i deras undervisningsmiljö under det här projektet.

– Det övergripande syftet med projektet som pågick i tre år var att utforska innovativa sätt att bedriva undervisning mellan länderna, dels i realtid men även genom att exempelvis byta uppgifter med varandra. I projektet ingick fyra universitet och högskolor, 13 grundskolor med sammanlagt över 1000 elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det sker en stor utveckling under ett så här stort och relativt långvarigt projekt. Det första året uppfattade många som misslyckat. Initialt låg fokus ofta på tekniken, att hitta rätt teknik, få den att fungera och så vidare. Sociala aspekter tog också mycket utrymme det första året medan ämneskunskaperna kom mer i skymundan. Med tiden förflyttades fokus från tekniken till ämnet och vilka ämneskunskaper som eleverna skulle utveckla.

– Lärarna i samtliga länder var måna om att hitta områden där samarbete var möjligt men det uppstod ändå svårigheter. Inte minst kring policy- och organisationsnivå. Tillgången till digital teknik varierade kraftigt mellan de olika skolorna och dessutom fanns olika regler,  exempelvis om vilka mjukvararor som fick användas. Det skapade svårigheter i samarbetet – även om dessa problem för det mesta gick att lösa var det tidskrävande. Kulturella krockar uppstod då man talade närbesläktade men olika språk och hade olika läroplaner att förhålla sig till. Det visade sig att dessa svårigheter både gav upp till frustration men också till lärande.

– Ofta beskrivs skolans digitalisering som trögrörlig, och skolutvecklingsprojekt som verkningslösa. Resultatet från avhandlingen bidrar till att nyansera denna bilden. Visst innebar projektet många utmaningar, men mina resultat visar samtidigt att lärarna utvecklade sin undervisning under de här åren. Framför allt blev lärarna med tiden mycket säkrare på att hantera oförutsedda händelser. En framgångsfaktor i det här projektet var att det fanns en tydlig stödjande struktur i form av de forskare som var knutna till projektet men också att det varade över en så pass lång tidsperiod.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var förhållandevis omedvetna om sin egen utveckling. De var ofta självkritiska och såg sällan sina egna framsteg. När forskarna påtalade det så svarade de med förvåning. Jag kopplar det till att många lärare arbetar och verkar under press att inte hinna med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit avhandlingen på svenska i förhoppning om att nå ut till framför allt lärare. Men även skolledare och skolpolitiker tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-16 15:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-17 11:18 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.