Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

Att samarbeta med digital undervisning över landsgränser innebär en hel del utmaningar, tekniska inte minst. Men lärarna utvecklade stor förmåga att hantera oförutsedda händelser, visar Sara Willermark som utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt.

Sara Willermark
Sara Willermark

Född 1988
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap samt media- och kommunikationsvetenskap och har även jobbat som IT-pedagog. Jag är ingen teknikromantiker på något vis men intresserad av vilka möjligheter – och svårigheter – som digital teknik medför i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras huvudsakligen på ett EU-finansierat skolutvecklingsprojekt där lärare från Sverige, Norge och Danmark samarbetade för att bedriva undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Mer specifikt har jag, tillsammans med många andra forskare, följt lärarnas arbete i deras undervisningsmiljö under det här projektet.

– Det övergripande syftet med projektet som pågick i tre år var att utforska innovativa sätt att bedriva undervisning mellan länderna, dels i realtid men även genom att exempelvis byta uppgifter med varandra. I projektet ingick fyra universitet och högskolor, 13 grundskolor med sammanlagt över 1000 elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det sker en stor utveckling under ett så här stort och relativt långvarigt projekt. Det första året uppfattade många som misslyckat. Initialt låg fokus ofta på tekniken, att hitta rätt teknik, få den att fungera och så vidare. Sociala aspekter tog också mycket utrymme det första året medan ämneskunskaperna kom mer i skymundan. Med tiden förflyttades fokus från tekniken till ämnet och vilka ämneskunskaper som eleverna skulle utveckla.

– Lärarna i samtliga länder var måna om att hitta områden där samarbete var möjligt men det uppstod ändå svårigheter. Inte minst kring policy- och organisationsnivå. Tillgången till digital teknik varierade kraftigt mellan de olika skolorna och dessutom fanns olika regler,  exempelvis om vilka mjukvararor som fick användas. Det skapade svårigheter i samarbetet – även om dessa problem för det mesta gick att lösa var det tidskrävande. Kulturella krockar uppstod då man talade närbesläktade men olika språk och hade olika läroplaner att förhålla sig till. Det visade sig att dessa svårigheter både gav upp till frustration men också till lärande.

– Ofta beskrivs skolans digitalisering som trögrörlig, och skolutvecklingsprojekt som verkningslösa. Resultatet från avhandlingen bidrar till att nyansera denna bilden. Visst innebar projektet många utmaningar, men mina resultat visar samtidigt att lärarna utvecklade sin undervisning under de här åren. Framför allt blev lärarna med tiden mycket säkrare på att hantera oförutsedda händelser. En framgångsfaktor i det här projektet var att det fanns en tydlig stödjande struktur i form av de forskare som var knutna till projektet men också att det varade över en så pass lång tidsperiod.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var förhållandevis omedvetna om sin egen utveckling. De var ofta självkritiska och såg sällan sina egna framsteg. När forskarna påtalade det så svarade de med förvåning. Jag kopplar det till att många lärare arbetar och verkar under press att inte hinna med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit avhandlingen på svenska i förhoppning om att nå ut till framför allt lärare. Men även skolledare och skolpolitiker tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-16 15:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-17 11:18 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.