Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

Att samarbeta med digital undervisning över landsgränser innebär en hel del utmaningar, tekniska inte minst. Men lärarna utvecklade stor förmåga att hantera oförutsedda händelser, visar Sara Willermark som utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt.

Sara Willermark
Sara Willermark

Född 1988
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap samt media- och kommunikationsvetenskap och har även jobbat som IT-pedagog. Jag är ingen teknikromantiker på något vis men intresserad av vilka möjligheter – och svårigheter – som digital teknik medför i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras huvudsakligen på ett EU-finansierat skolutvecklingsprojekt där lärare från Sverige, Norge och Danmark samarbetade för att bedriva undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Mer specifikt har jag, tillsammans med många andra forskare, följt lärarnas arbete i deras undervisningsmiljö under det här projektet.

– Det övergripande syftet med projektet som pågick i tre år var att utforska innovativa sätt att bedriva undervisning mellan länderna, dels i realtid men även genom att exempelvis byta uppgifter med varandra. I projektet ingick fyra universitet och högskolor, 13 grundskolor med sammanlagt över 1000 elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det sker en stor utveckling under ett så här stort och relativt långvarigt projekt. Det första året uppfattade många som misslyckat. Initialt låg fokus ofta på tekniken, att hitta rätt teknik, få den att fungera och så vidare. Sociala aspekter tog också mycket utrymme det första året medan ämneskunskaperna kom mer i skymundan. Med tiden förflyttades fokus från tekniken till ämnet och vilka ämneskunskaper som eleverna skulle utveckla.

– Lärarna i samtliga länder var måna om att hitta områden där samarbete var möjligt men det uppstod ändå svårigheter. Inte minst kring policy- och organisationsnivå. Tillgången till digital teknik varierade kraftigt mellan de olika skolorna och dessutom fanns olika regler,  exempelvis om vilka mjukvararor som fick användas. Det skapade svårigheter i samarbetet – även om dessa problem för det mesta gick att lösa var det tidskrävande. Kulturella krockar uppstod då man talade närbesläktade men olika språk och hade olika läroplaner att förhålla sig till. Det visade sig att dessa svårigheter både gav upp till frustration men också till lärande.

– Ofta beskrivs skolans digitalisering som trögrörlig, och skolutvecklingsprojekt som verkningslösa. Resultatet från avhandlingen bidrar till att nyansera denna bilden. Visst innebar projektet många utmaningar, men mina resultat visar samtidigt att lärarna utvecklade sin undervisning under de här åren. Framför allt blev lärarna med tiden mycket säkrare på att hantera oförutsedda händelser. En framgångsfaktor i det här projektet var att det fanns en tydlig stödjande struktur i form av de forskare som var knutna till projektet men också att det varade över en så pass lång tidsperiod.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var förhållandevis omedvetna om sin egen utveckling. De var ofta självkritiska och såg sällan sina egna framsteg. När forskarna påtalade det så svarade de med förvåning. Jag kopplar det till att många lärare arbetar och verkar under press att inte hinna med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit avhandlingen på svenska i förhoppning om att nå ut till framför allt lärare. Men även skolledare och skolpolitiker tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-16 15:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-17 11:18 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.