Normen om perfektion skapar mest stress hos unga

En ständigt pågående jakt efter att få och upprätthålla social status sätter stor press på många ungdomar. Sociolog Linda Hiltunen har utforskat hur unga skattar sin psykiska hälsa.

Linda Hiltunen
Linda Hiltunen

Född 1979
Bor i Växjö

Disputerade 2017-08-25
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Att vara lagom perfekt. Hur tjejer och killar beskriver ohälsa i relation till social positionering, kamratrelationer och skolans krav.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ungas psykiska hälsa och ohälsa är ju sedan många år en omdebatterad fråga och som jag började undersöka som sociologistuderande. När jag kom in på forskarutbildningen ville jag fördjupa mig i ämnet och bidra till ökad kunskap om ungas psykiska hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieungdomars själva skattar sin psykiska hälsa, vad de tror orsakar den och hur de hanterar psykisk ohälsa. Avhandlingen baseras på enkäter och uppsatser av 497 gymnasieungdomar från flera kommunala gymnasieskolor. Därutöver har jag djupintervjuat ett antal ungdomar. Med anledning av att tjejer rapporterar mer ohälsa än killar har jag också undersökt hur genus konstrueras i relationer mellan unga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad ungdomar själva anser vara främsta upphov till psykisk ohälsa är den ständigt pågående jakten efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Konkret handlar det om att vara framåt, lycklig, passa in i smalhetsidealet, ha ”stil”, antingen märkeskläder eller en helt egen stil, ha rätt kompisar och umgänge och samtidigt vara framgångsrik antingen i skolan, det kulturella området eller inom sport.

– Det som löper som en röd tråd genom hela avhandlingen är den här strävan efter perfektion. Särskilt stressande upplevs detta eftersom den sociala statusen är högst flyktig. I skolan förhåller sig unga hela tiden till hundratals andra jämnåriga och här hänger de sociala värderingshoten hela tiden i luften. Men det handlar också om att vara ”lagom lyckad”. En högt rankad status kan plötsligt rasa, just för att man anses ”för” perfekt.” Ungdomarna är otroligt medvetna om var både de själva och andra befinner sig i hierarkin. Som en kille uttryckte det: ”Jag kan gå in i vilken klass som helst och peka ut vilka fem som har högst social status.” Majoriteten har utvecklat olika strategier för att hantera den här stressen. När det gäller skolprestationer handlar det om att planera och be om hjälp. Stress kopplad till det sociala livet är betydligt svårare att hitta strategier för. Här uppstår ett slags moment 22 – att uppfylla normen innebär förvisso mindre stress men strävan efter anpassning är i sig det som skapar mest stress. Att försöka distansera sig är ett sätt att hantera stressen, många söker sig till andra arenor genom exempelvis fritidsintressen.

– Tjejer upplever högre krav än killar vad gäller utseende, att anpassa sig, att vara duktig i skolan. Men likt tidigare forskning visar min avhandling att tjejer reflekterar mer och har fler nära relationer, vilket hjälper dem att hantera psykisk ohälsa. Killar som mår dåligt har löper större risk att isolera sig.

Vad överraskade dig?

– Att normer om perfektion var så utbredd. Både de som lyckas leva upp till normer om perfektion och de som hamnat utanför mår dåligt av att hela tiden behöva förhålla sig.

Vem har nytt av dina resultat?

– Alla som arbetar med ungdomar. Skolledare, lärare, elevhälsa, och personal inom ungdomspsykiatrin. Men också föräldrar och ungdomarna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-09-26 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-12 12:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Process att berätta om mobbning

Barn födda utanför Sverige är i högre grad utsatta för mobbning jämfört med inrikesfödda jämnåriga. Det konstaterar Ylva Bjereld som forskat om mobbning i Norden.

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.