Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar påverkar hur lärare och skolledare organiserar skolans förbättringsarbete. De lokala normerna och värderingarna behöver synliggöras och diskuteras för att det ska bli ett så bra förbättringsklimat som möjligt, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mette  Liljenberg
Mette Liljenberg

Född: 1975

i Göteborg

Disputerade 2015-09-18

vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i flera år och har även haft uppdrag som arbetslagledare och suttit med i skolans ledningsgrupp. Utifrån mina erfarenheter blev jag nyfiken på hur lärares möjligheter att ta del i skolans ledarskap såg ut, samt hur detta kunde stödja skolans förbättringsarbete. Jag hade en känsla av att det skapades formella strukturer som inte alltid fick det innehåll som det var tänkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag på nära håll följt tre skolor som har försökt skapa ett distribuerat ledarskap för att driva det lokala förbättringsarbetet framåt. Ett distribuerat ledarskap är ett ledarskapsklimat där lärare ges möjlighet att utifrån sin kompetens, kliva fram och leda förbättringsprocesser i den lokala organisationen. Detta kan ske i mindre grupper eller i forum där hela skolans personal ingår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras. Är målet att skapa en mer sammanhållen organisation med ett gemensamt fokus i förbättringsarbetet behöver de rådande värderingarna ibland ifrågasättas.

– När olika tankar om ledarskap, lärande och förbättringsarbete råder kan situationen bli svår för de lärare som tilldelas ledarskap och ansvar att driva arbetet framåt. Min avhandling visar på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledarskapsuppdrag.

– Resultaten visar också att i en organisation som präglas av tillit mellan lärare och tillit mellan lärare och skolledning är förutsättningarna för att lyckas i förbättringsarbetet bättre. När så är fallet kan ett gemensamt lärande komma till stånd som tar avstamp i de faktiska förhållandena. Avhandlingen visar även att på lokal nivå tycks en demokratisk inställning till skolans ledarskap vara väl förankrad. Detta trots de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet med tydligare fokus på ansvarutkrävande, ekonomi och management.

Vad överraskade dig?

– Att det inom samma skola ibland fanns mycket olika tankar om de forum som lärarna träffades i samt de uppdrag som lärare tilldelats. Den otydligheten som detta ger uttryck för gör att lärarna har svårt att se meningen med gemensamma forum. Det gör dem även mindre mottagliga för förslag som utvecklingsledare och andra initierar. Att rektorer inte tar sig tid att kartlägga och följa upp sin organisation, dess styrkor och utvecklingsbehov samt rådande normer och värderingar ser jag även som problematiskt. För att det ska bli kvalitet i förbättringsarbetet krävs en högre grad av problematiserande, ett klimat där fler ges möjlighet att inte bara komma med synpunkter utan även driva utvecklingen framåt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, rektorsutbildare men även rektorer, lärare och tjänstemän med utvecklings- och kvalitetsuppdrag hos kommunala och fristående huvudmän. Ibland går det för fort fram när gemensamma satsningar ska lanseras inom skolan. Det finns mycket kunskap och kompetens på lokal nivå som är betydelsefullt att ta sin utgångspunkt i när förbättringsarbete planeras och ledarskap distribuerats.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-10-07 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-11-16 15:35 av Susanne Sawander


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete, menar Conny Björkman.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Hur bedömer vi om något är lätt eller svårt att lära sig? Andreas Jemstedt har forskat om metakognitiva bedömningar.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats