Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar påverkar hur lärare och skolledare organiserar skolans förbättringsarbete. De lokala normerna och värderingarna behöver synliggöras och diskuteras för att det ska bli ett så bra förbättringsklimat som möjligt, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mette  Liljenberg
Mette Liljenberg

Född: 1975

i Göteborg

Disputerade 2015-09-18

vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i flera år och har även haft uppdrag som arbetslagledare och suttit med i skolans ledningsgrupp. Utifrån mina erfarenheter blev jag nyfiken på hur lärares möjligheter att ta del i skolans ledarskap såg ut, samt hur detta kunde stödja skolans förbättringsarbete. Jag hade en känsla av att det skapades formella strukturer som inte alltid fick det innehåll som det var tänkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag på nära håll följt tre skolor som har försökt skapa ett distribuerat ledarskap för att driva det lokala förbättringsarbetet framåt. Ett distribuerat ledarskap är ett ledarskapsklimat där lärare ges möjlighet att utifrån sin kompetens, kliva fram och leda förbättringsprocesser i den lokala organisationen. Detta kan ske i mindre grupper eller i forum där hela skolans personal ingår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras. Är målet att skapa en mer sammanhållen organisation med ett gemensamt fokus i förbättringsarbetet behöver de rådande värderingarna ibland ifrågasättas.

– När olika tankar om ledarskap, lärande och förbättringsarbete råder kan situationen bli svår för de lärare som tilldelas ledarskap och ansvar att driva arbetet framåt. Min avhandling visar på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledarskapsuppdrag.

– Resultaten visar också att i en organisation som präglas av tillit mellan lärare och tillit mellan lärare och skolledning är förutsättningarna för att lyckas i förbättringsarbetet bättre. När så är fallet kan ett gemensamt lärande komma till stånd som tar avstamp i de faktiska förhållandena. Avhandlingen visar även att på lokal nivå tycks en demokratisk inställning till skolans ledarskap vara väl förankrad. Detta trots de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet med tydligare fokus på ansvarutkrävande, ekonomi och management.

Vad överraskade dig?

– Att det inom samma skola ibland fanns mycket olika tankar om de forum som lärarna träffades i samt de uppdrag som lärare tilldelats. Den otydligheten som detta ger uttryck för gör att lärarna har svårt att se meningen med gemensamma forum. Det gör dem även mindre mottagliga för förslag som utvecklingsledare och andra initierar. Att rektorer inte tar sig tid att kartlägga och följa upp sin organisation, dess styrkor och utvecklingsbehov samt rådande normer och värderingar ser jag även som problematiskt. För att det ska bli kvalitet i förbättringsarbetet krävs en högre grad av problematiserande, ett klimat där fler ges möjlighet att inte bara komma med synpunkter utan även driva utvecklingen framåt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, rektorsutbildare men även rektorer, lärare och tjänstemän med utvecklings- och kvalitetsuppdrag hos kommunala och fristående huvudmän. Ibland går det för fort fram när gemensamma satsningar ska lanseras inom skolan. Det finns mycket kunskap och kompetens på lokal nivå som är betydelsefullt att ta sin utgångspunkt i när förbättringsarbete planeras och ledarskap distribuerats.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-10-07 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-11-16 15:35 av Susanne Sawander


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.