2015-10-07 10:09  2133 Dela:

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar påverkar hur lärare och skolledare organiserar skolans förbättringsarbete. De lokala normerna och värderingarna behöver synliggöras och diskuteras för att det ska bli ett så bra förbättringsklimat som möjligt, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mette  Liljenberg
Mette Liljenberg

Född: 1975

i Göteborg

Disputerade 2015-09-18

vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i flera år och har även haft uppdrag som arbetslagledare och suttit med i skolans ledningsgrupp. Utifrån mina erfarenheter blev jag nyfiken på hur lärares möjligheter att ta del i skolans ledarskap såg ut, samt hur detta kunde stödja skolans förbättringsarbete. Jag hade en känsla av att det skapades formella strukturer som inte alltid fick det innehåll som det var tänkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag på nära håll följt tre skolor som har försökt skapa ett distribuerat ledarskap för att driva det lokala förbättringsarbetet framåt. Ett distribuerat ledarskap är ett ledarskapsklimat där lärare ges möjlighet att utifrån sin kompetens, kliva fram och leda förbättringsprocesser i den lokala organisationen. Detta kan ske i mindre grupper eller i forum där hela skolans personal ingår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras. Är målet att skapa en mer sammanhållen organisation med ett gemensamt fokus i förbättringsarbetet behöver de rådande värderingarna ibland ifrågasättas.

– När olika tankar om ledarskap, lärande och förbättringsarbete råder kan situationen bli svår för de lärare som tilldelas ledarskap och ansvar att driva arbetet framåt. Min avhandling visar på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledarskapsuppdrag.

– Resultaten visar också att i en organisation som präglas av tillit mellan lärare och tillit mellan lärare och skolledning är förutsättningarna för att lyckas i förbättringsarbetet bättre. När så är fallet kan ett gemensamt lärande komma till stånd som tar avstamp i de faktiska förhållandena. Avhandlingen visar även att på lokal nivå tycks en demokratisk inställning till skolans ledarskap vara väl förankrad. Detta trots de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet med tydligare fokus på ansvarutkrävande, ekonomi och management.

Vad överraskade dig?

– Att det inom samma skola ibland fanns mycket olika tankar om de forum som lärarna träffades i samt de uppdrag som lärare tilldelats. Den otydligheten som detta ger uttryck för gör att lärarna har svårt att se meningen med gemensamma forum. Det gör dem även mindre mottagliga för förslag som utvecklingsledare och andra initierar. Att rektorer inte tar sig tid att kartlägga och följa upp sin organisation, dess styrkor och utvecklingsbehov samt rådande normer och värderingar ser jag även som problematiskt. För att det ska bli kvalitet i förbättringsarbetet krävs en högre grad av problematiserande, ett klimat där fler ges möjlighet att inte bara komma med synpunkter utan även driva utvecklingen framåt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, rektorsutbildare men även rektorer, lärare och tjänstemän med utvecklings- och kvalitetsuppdrag hos kommunala och fristående huvudmän. Ibland går det för fort fram när gemensamma satsningar ska lanseras inom skolan. Det finns mycket kunskap och kompetens på lokal nivå som är betydelsefullt att ta sin utgångspunkt i när förbättringsarbete planeras och ledarskap distribuerats.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-10-07 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-11-16 15:35 av Susanne Sawander


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.