Dela:

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar påverkar hur lärare och skolledare organiserar skolans förbättringsarbete. De lokala normerna och värderingarna behöver synliggöras och diskuteras för att det ska bli ett så bra förbättringsklimat som möjligt, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mette  Liljenberg
Mette Liljenberg

Född: 1975

i Göteborg

Disputerade 2015-09-18

vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i flera år och har även haft uppdrag som arbetslagledare och suttit med i skolans ledningsgrupp. Utifrån mina erfarenheter blev jag nyfiken på hur lärares möjligheter att ta del i skolans ledarskap såg ut, samt hur detta kunde stödja skolans förbättringsarbete. Jag hade en känsla av att det skapades formella strukturer som inte alltid fick det innehåll som det var tänkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag på nära håll följt tre skolor som har försökt skapa ett distribuerat ledarskap för att driva det lokala förbättringsarbetet framåt. Ett distribuerat ledarskap är ett ledarskapsklimat där lärare ges möjlighet att utifrån sin kompetens, kliva fram och leda förbättringsprocesser i den lokala organisationen. Detta kan ske i mindre grupper eller i forum där hela skolans personal ingår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras. Är målet att skapa en mer sammanhållen organisation med ett gemensamt fokus i förbättringsarbetet behöver de rådande värderingarna ibland ifrågasättas.

– När olika tankar om ledarskap, lärande och förbättringsarbete råder kan situationen bli svår för de lärare som tilldelas ledarskap och ansvar att driva arbetet framåt. Min avhandling visar på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledarskapsuppdrag.

– Resultaten visar också att i en organisation som präglas av tillit mellan lärare och tillit mellan lärare och skolledning är förutsättningarna för att lyckas i förbättringsarbetet bättre. När så är fallet kan ett gemensamt lärande komma till stånd som tar avstamp i de faktiska förhållandena. Avhandlingen visar även att på lokal nivå tycks en demokratisk inställning till skolans ledarskap vara väl förankrad. Detta trots de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet med tydligare fokus på ansvarutkrävande, ekonomi och management.

Vad överraskade dig?

– Att det inom samma skola ibland fanns mycket olika tankar om de forum som lärarna träffades i samt de uppdrag som lärare tilldelats. Den otydligheten som detta ger uttryck för gör att lärarna har svårt att se meningen med gemensamma forum. Det gör dem även mindre mottagliga för förslag som utvecklingsledare och andra initierar. Att rektorer inte tar sig tid att kartlägga och följa upp sin organisation, dess styrkor och utvecklingsbehov samt rådande normer och värderingar ser jag även som problematiskt. För att det ska bli kvalitet i förbättringsarbetet krävs en högre grad av problematiserande, ett klimat där fler ges möjlighet att inte bara komma med synpunkter utan även driva utvecklingen framåt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, rektorsutbildare men även rektorer, lärare och tjänstemän med utvecklings- och kvalitetsuppdrag hos kommunala och fristående huvudmän. Ibland går det för fort fram när gemensamma satsningar ska lanseras inom skolan. Det finns mycket kunskap och kompetens på lokal nivå som är betydelsefullt att ta sin utgångspunkt i när förbättringsarbete planeras och ledarskap distribuerats.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-10-07 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-11-16 15:35 av Susanne Sawander


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.