Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar påverkar hur lärare och skolledare organiserar skolans förbättringsarbete. De lokala normerna och värderingarna behöver synliggöras och diskuteras för att det ska bli ett så bra förbättringsklimat som möjligt, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mette  Liljenberg
Mette Liljenberg

Född: 1975

i Göteborg

Disputerade 2015-09-18

vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i flera år och har även haft uppdrag som arbetslagledare och suttit med i skolans ledningsgrupp. Utifrån mina erfarenheter blev jag nyfiken på hur lärares möjligheter att ta del i skolans ledarskap såg ut, samt hur detta kunde stödja skolans förbättringsarbete. Jag hade en känsla av att det skapades formella strukturer som inte alltid fick det innehåll som det var tänkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag på nära håll följt tre skolor som har försökt skapa ett distribuerat ledarskap för att driva det lokala förbättringsarbetet framåt. Ett distribuerat ledarskap är ett ledarskapsklimat där lärare ges möjlighet att utifrån sin kompetens, kliva fram och leda förbättringsprocesser i den lokala organisationen. Detta kan ske i mindre grupper eller i forum där hela skolans personal ingår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras. Är målet att skapa en mer sammanhållen organisation med ett gemensamt fokus i förbättringsarbetet behöver de rådande värderingarna ibland ifrågasättas.

– När olika tankar om ledarskap, lärande och förbättringsarbete råder kan situationen bli svår för de lärare som tilldelas ledarskap och ansvar att driva arbetet framåt. Min avhandling visar på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledarskapsuppdrag.

– Resultaten visar också att i en organisation som präglas av tillit mellan lärare och tillit mellan lärare och skolledning är förutsättningarna för att lyckas i förbättringsarbetet bättre. När så är fallet kan ett gemensamt lärande komma till stånd som tar avstamp i de faktiska förhållandena. Avhandlingen visar även att på lokal nivå tycks en demokratisk inställning till skolans ledarskap vara väl förankrad. Detta trots de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet med tydligare fokus på ansvarutkrävande, ekonomi och management.

Vad överraskade dig?

– Att det inom samma skola ibland fanns mycket olika tankar om de forum som lärarna träffades i samt de uppdrag som lärare tilldelats. Den otydligheten som detta ger uttryck för gör att lärarna har svårt att se meningen med gemensamma forum. Det gör dem även mindre mottagliga för förslag som utvecklingsledare och andra initierar. Att rektorer inte tar sig tid att kartlägga och följa upp sin organisation, dess styrkor och utvecklingsbehov samt rådande normer och värderingar ser jag även som problematiskt. För att det ska bli kvalitet i förbättringsarbetet krävs en högre grad av problematiserande, ett klimat där fler ges möjlighet att inte bara komma med synpunkter utan även driva utvecklingen framåt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, rektorsutbildare men även rektorer, lärare och tjänstemän med utvecklings- och kvalitetsuppdrag hos kommunala och fristående huvudmän. Ibland går det för fort fram när gemensamma satsningar ska lanseras inom skolan. Det finns mycket kunskap och kompetens på lokal nivå som är betydelsefullt att ta sin utgångspunkt i när förbättringsarbete planeras och ledarskap distribuerats.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-10-07 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-11-16 15:35 av Susanne Sawander


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?