Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan att kritisk granska information på internet handlar inte enbart om källkritik. Det konstaterar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Jonna Wiblom
Jonna Wiblom

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students' critical examination of public issues in science education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i naturvetenskapliga ämnen på en gymnasieskola som var tidig med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Något jag och mina kollegor upptäckte då var att tillgången till information på internet både kan berika och utmana i undervisningen. Vi upplevde att det var utmanande för eleverna att navigera motstridig information om hälsofrågor och att kritiskt granska vetenskapliga fakta som får stora rubriker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär att kritiskt granska hälsoinformation på internet och hur den förmågan kan utvecklas i gymnasieskolans naturvetenskapliga undervisning. Avhandling bygger på praktiknära forskning där jag samarbetat med lärare och elever på flera gymnasieskolor, både i storstan och på landet. Eleverna som deltog läste antingen teoretiskt eller yrkesförberedande program. I den första studien fick eleverna i uppgift att kritiskt granska hälsoinformation på internet. Efter en tid fick de ta hjälp av en checklista för källkritik med frågor som vem, vad och varför. Eleverna gjorde sedan en podd där de diskuterade och problematiserade ämnet. I den andra studien fick elever från fem gymnasieskolor arbeta mer fritt med att ta fram underlag för att jämföra mjölk och havremjölk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Här hade eleverna tillgång till en checklista för källkritik redan från början.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förmågan till kritisk granskning inte kan begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Innan eleverna i den första studien fick checklistan sökte de efter en bredd av källor och diskuterade innebörden av trovärdighet. När eleverna sedan fick tillgång till checklistan inriktade de sitt sökande till att enbart hitta vetenskaplig information, övriga källor ansågs inte hålla måttet. I den andra studien där eleverna undersökte mjölk och havremjölk råkade vi tajma studien med en vetenskaplig artikel där svenska forskare visade att mjölk var farligt. Artikeln väckte stort intresse hos eleverna och här uppstod nya frågeställningar som rör normer kring mjölkkonsumtion men också om hur vi ska tänka när en studie strider mot tidigare, väletablerad forskning. Eleverna började på egen hand undersöka sitt och samhällets förhållande till mjölk och vilka konsekvenser det skulle få i Sverige om många slutade dricka mjölk. Det var fascinerande att se hur eleverna fick syn på sig själva och sina egna värderingar i de här diskussionerna.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att hälsofrågor är komplexa och innefattar exempelvis kulturella, sociala och emotionella perspektiv som också behöver ges utrymme i den naturvetenskapliga undervisningen. Kritisk granskning handlar inte enbart om att hitta den mest trovärdiga källan utifrån en checklista. Checklistor kan vara ett jättebra verktyg men avhandlingen belyser hur betydelsefullt det är att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det var mycket som överraskade mig. En sak var hur kapabla eleverna var att på ett kvalificerat kritiskt sätt granska vetenskapliga artiklar. Tidigare forskning har visat att det ofta är svårt för den som inte har expertkunskaper inom just det ämnet. Dessutom överraskades jag av elevernas förmåga att tillsammans reflektera över hur egna normer, värderingar påverkar synen på vetenskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det hoppas jag att alla som undervisar i naturvetenskap på högstadiet och gymnasiet kommer att ha. I den naturvetenskapliga undervisningen finns en stark tradition av att diskutera frågor ”för eller mot”, ”rätt eller fel”. Min förhoppning är att resultaten kan inspirera till att lyfta in fler perspektiv där eleverna kan få djupdyka i ett ämne på ett kritiskt sätt, utan att nödvändigtvis ta ställning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-14 08:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-22 19:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.