Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan att kritisk granska information på internet handlar inte enbart om källkritik. Det konstaterar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Jonna Wiblom
Jonna Wiblom

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students' critical examination of public issues in science education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i naturvetenskapliga ämnen på en gymnasieskola som var tidig med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Något jag och mina kollegor upptäckte då var att tillgången till information på internet både kan berika och utmana i undervisningen. Vi upplevde att det var utmanande för eleverna att navigera motstridig information om hälsofrågor och att kritiskt granska vetenskapliga fakta som får stora rubriker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär att kritiskt granska hälsoinformation på internet och hur den förmågan kan utvecklas i gymnasieskolans naturvetenskapliga undervisning. Avhandling bygger på praktiknära forskning där jag samarbetat med lärare och elever på flera gymnasieskolor, både i storstan och på landet. Eleverna som deltog läste antingen teoretiskt eller yrkesförberedande program. I den första studien fick eleverna i uppgift att kritiskt granska hälsoinformation på internet. Efter en tid fick de ta hjälp av en checklista för källkritik med frågor som vem, vad och varför. Eleverna gjorde sedan en podd där de diskuterade och problematiserade ämnet. I den andra studien fick elever från fem gymnasieskolor arbeta mer fritt med att ta fram underlag för att jämföra mjölk och havremjölk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Här hade eleverna tillgång till en checklista för källkritik redan från början.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förmågan till kritisk granskning inte kan begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Innan eleverna i den första studien fick checklistan sökte de efter en bredd av källor och diskuterade innebörden av trovärdighet. När eleverna sedan fick tillgång till checklistan inriktade de sitt sökande till att enbart hitta vetenskaplig information, övriga källor ansågs inte hålla måttet. I den andra studien där eleverna undersökte mjölk och havremjölk råkade vi tajma studien med en vetenskaplig artikel där svenska forskare visade att mjölk var farligt. Artikeln väckte stort intresse hos eleverna och här uppstod nya frågeställningar som rör normer kring mjölkkonsumtion men också om hur vi ska tänka när en studie strider mot tidigare, väletablerad forskning. Eleverna började på egen hand undersöka sitt och samhällets förhållande till mjölk och vilka konsekvenser det skulle få i Sverige om många slutade dricka mjölk. Det var fascinerande att se hur eleverna fick syn på sig själva och sina egna värderingar i de här diskussionerna.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att hälsofrågor är komplexa och innefattar exempelvis kulturella, sociala och emotionella perspektiv som också behöver ges utrymme i den naturvetenskapliga undervisningen. Kritisk granskning handlar inte enbart om att hitta den mest trovärdiga källan utifrån en checklista. Checklistor kan vara ett jättebra verktyg men avhandlingen belyser hur betydelsefullt det är att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det var mycket som överraskade mig. En sak var hur kapabla eleverna var att på ett kvalificerat kritiskt sätt granska vetenskapliga artiklar. Tidigare forskning har visat att det ofta är svårt för den som inte har expertkunskaper inom just det ämnet. Dessutom överraskades jag av elevernas förmåga att tillsammans reflektera över hur egna normer, värderingar påverkar synen på vetenskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det hoppas jag att alla som undervisar i naturvetenskap på högstadiet och gymnasiet kommer att ha. I den naturvetenskapliga undervisningen finns en stark tradition av att diskutera frågor ”för eller mot”, ”rätt eller fel”. Min förhoppning är att resultaten kan inspirera till att lyfta in fler perspektiv där eleverna kan få djupdyka i ett ämne på ett kritiskt sätt, utan att nödvändigtvis ta ställning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-14 08:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-22 19:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.