Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan att kritisk granska information på internet handlar inte enbart om källkritik. Det konstaterar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Jonna Wiblom
Jonna Wiblom

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students' critical examination of public issues in science education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i naturvetenskapliga ämnen på en gymnasieskola som var tidig med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Något jag och mina kollegor upptäckte då var att tillgången till information på internet både kan berika och utmana i undervisningen. Vi upplevde att det var utmanande för eleverna att navigera motstridig information om hälsofrågor och att kritiskt granska vetenskapliga fakta som får stora rubriker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär att kritiskt granska hälsoinformation på internet och hur den förmågan kan utvecklas i gymnasieskolans naturvetenskapliga undervisning. Avhandling bygger på praktiknära forskning där jag samarbetat med lärare och elever på flera gymnasieskolor, både i storstan och på landet. Eleverna som deltog läste antingen teoretiskt eller yrkesförberedande program. I den första studien fick eleverna i uppgift att kritiskt granska hälsoinformation på internet. Efter en tid fick de ta hjälp av en checklista för källkritik med frågor som vem, vad och varför. Eleverna gjorde sedan en podd där de diskuterade och problematiserade ämnet. I den andra studien fick elever från fem gymnasieskolor arbeta mer fritt med att ta fram underlag för att jämföra mjölk och havremjölk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Här hade eleverna tillgång till en checklista för källkritik redan från början.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förmågan till kritisk granskning inte kan begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Innan eleverna i den första studien fick checklistan sökte de efter en bredd av källor och diskuterade innebörden av trovärdighet. När eleverna sedan fick tillgång till checklistan inriktade de sitt sökande till att enbart hitta vetenskaplig information, övriga källor ansågs inte hålla måttet. I den andra studien där eleverna undersökte mjölk och havremjölk råkade vi tajma studien med en vetenskaplig artikel där svenska forskare visade att mjölk var farligt. Artikeln väckte stort intresse hos eleverna och här uppstod nya frågeställningar som rör normer kring mjölkkonsumtion men också om hur vi ska tänka när en studie strider mot tidigare, väletablerad forskning. Eleverna började på egen hand undersöka sitt och samhällets förhållande till mjölk och vilka konsekvenser det skulle få i Sverige om många slutade dricka mjölk. Det var fascinerande att se hur eleverna fick syn på sig själva och sina egna värderingar i de här diskussionerna.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att hälsofrågor är komplexa och innefattar exempelvis kulturella, sociala och emotionella perspektiv som också behöver ges utrymme i den naturvetenskapliga undervisningen. Kritisk granskning handlar inte enbart om att hitta den mest trovärdiga källan utifrån en checklista. Checklistor kan vara ett jättebra verktyg men avhandlingen belyser hur betydelsefullt det är att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det var mycket som överraskade mig. En sak var hur kapabla eleverna var att på ett kvalificerat kritiskt sätt granska vetenskapliga artiklar. Tidigare forskning har visat att det ofta är svårt för den som inte har expertkunskaper inom just det ämnet. Dessutom överraskades jag av elevernas förmåga att tillsammans reflektera över hur egna normer, värderingar påverkar synen på vetenskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det hoppas jag att alla som undervisar i naturvetenskap på högstadiet och gymnasiet kommer att ha. I den naturvetenskapliga undervisningen finns en stark tradition av att diskutera frågor ”för eller mot”, ”rätt eller fel”. Min förhoppning är att resultaten kan inspirera till att lyfta in fler perspektiv där eleverna kan få djupdyka i ett ämne på ett kritiskt sätt, utan att nödvändigtvis ta ställning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-14 08:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-22 19:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)