Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Nutid viktig för historisk förståelse

Publicerad:2008-10-28
Uppdaterad:2012-04-11
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Att se sambandet mellan olika tider har ett stort värde för oss människor och på ett djupare plan handlar det om själva livet. Det är utgångspunkten i Niklas Ammerts avhandling om hur begreppet historiemedvetande uttrycks i svenska läroböcker. Värdefrågor är ofta en viktig brygga mellan olika tidsdimensioner.

Niklas Ammert

Född 1968
i Nybro

Disputerade
2008-10-03
vid Lunds universitet

Avhandling

Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare och sett vilket enormt intresse eleverna har för att försöka förstå hur det förflutna kan kopplas ihop med nutid och framtid. När jag sedan själv läste vidare blev jag intresserad av historiemedvetande som teoretiskt begrepp. Att kunna se sambanden mellan tidsdimensioner betyder mycket för oss människor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur historiemedvetande uttrycks i svenska historieläroböcker. På vilket sätt olika tidsdimensioner sammanlänkas, hur det förflutna knyts ihop med nutid, hur tankar om framtiden kopplas till nuet och det förflutna. Analysen bygger på att en mångfald av definitioner och tolkningar av begreppet historiemedvetande används, som berättelser, historiebruk, multikronologi, identitet, värden och progression.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Avhandlingen innehåller egentligen inga rent kvantitativa slutsatser utan jag har testat om begreppet historiemedvetande kan tillämpas på ett källmaterial och om man kan identifiera uttryck för historiemedvetande. Jag har bland annat studerat hur berättelser i historieböcker har förändrats under hundra år. En slutsats är att värdefrågor utgör en viktig brygga för att se sammanhang mellan olika tider. Hur tolkas exempelvis demokrati och jämlikhet i dag jämfört med förr? En annan betydelsefull aspekt för historiemedvetande är hur identitet knyter an läsningen till en förfluten tid.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att berättelserna i de svenska historieböckerna förhållandevis tydligt kan delas in i tre perioder. Den första från 1900 till 1960 präglas av kronologiska berättelser. Därefter inträdde en period mellan 1962 till 1994 där nuet blev det centrala perspektivet och det förflutna ofta fungerar som en kontrast. I böckerna från den här tiden möter man ibland en lite raljerande ton när dåtiden beskrivs, lite åt att så här gjorde man för folk visste inte bättre. Från och med mitten av 90-talet blev det en återgång till de kronologiska berättelserna men med nuet som en viktig referens. Det nyvaknande intresset för historia återspeglas också i nyare läroböcker, i synnerhet i de för mellanstadiet där det finns starka uttryck för historiemedvetande och en tydlig vilja att knyta ihop elevens nu med dåtid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt de inom den didaktiska forskningen och inom lärarutbildningen. Som verksam historielärare kan det också vara intressant att analysera och fundera lite över vilka perspektiv man lägger i de böcker man själv använder i undervisningen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Som lärare blir det förstås indirekt, men kanske genom att läroböcker i ökad utsträckning beaktar vikten av att historia känns relevant och nära.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev