Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Många elever har problem med källhantering. Elever behöver mer kunskap om specifika centrala dimensioner, exempelvis att historiska källor måste tolkas kontextuellt och att källkriterier inte kan användas statiskt. Det är möjligt att designa lektioner utifrån detta, visar Anders Nersäters avhandling.

Anders Nersäter
Anders Nersäter

Bor i Jönköping
Född år 1968

Disputerade 2022-03-04
vid Jönköpings University


AVHANDLING
Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram genom min undervisning. Jag har jobbat som lärare länge och har haft historia både på gymnasiet och på komvux, och det jag undersöker i avhandlingen är viktiga förmågor som jag har sett att många elever har problem att hantera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Tanken är att bidra med kunskap om vad elever behöver lära sig för att hantera historiska källor och konstruera historiska redogörelser. Det är praktiknära forskning om undervisningsproblem. Det handlar både om vilken typ av kunskap som elever behöver och hur undervisningen kan utformas för att hjälpa dem att utveckla den kunskapen. De övergripande frågeställningarna handlar om tolkningsbegrepp som elever behöver kunna för att hantera historiska källor och vad de behöver lära sig om orsakssammanhang för att konstruera historiska redogörelser.

– I ett andra led har jag tillsammans med lärarkollegor undersökt vilken lärandeproblematik som finns. Det vill säga vilka uppfattningar elever har om källhantering och orsaksresonemang. Utifrån den lärandeproblematiken har lektioner designats som syftar till att utveckla elevernas kunnande, och utforska kunnandets karaktär. Det är en interventionsstudie med många olika typer av data, bland annat filmade lektioner och för- och efterbedömningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För forskningsfråga ett (1) omfattar det identifierandet av ett antal dimensioner som elever behöver behärska vid källhantering:

  • Epistemologisk förståelse – källorna behöver värderas kritiskt, inte ses som information och också tolkas i relation till den kontext där de tillkom.
  • Beredskap att skifta perspektiv – en medvetenhet om behovet av att vara beredd att skifta temporalt och kontextuellt perspektiv.
  • Kontextuella kunskaper – behövs för att kunna hantera ovanstående dimensioner med kvalitet.
  • Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder – metoderna kan inte bockas av mekaniskt. Till exempel kan en tendentiös källa vara bra i något sammanhang, medan den i andra sammanhang inte alls är det beroende på frågeställningen.
  • Förmåga att kombinera kontextuella kunskaper med källmaterial – förmågan att kombinera egna kunskaper med belägg från källor.

– Resultaten för forskningsfråga två (2), vad elever behöver kunna för att konstruera historiska redogörelser, kan även de sammanfattas utifrån fem dimensioner.

  • Epistemologisk förståelse för historieämnets karaktär – elever behöver förstå att det som hänt i det förflutna har orsaker, och se nödvändigheten av förklaringar.
  • Kontextuella kunskaper – krävs för att elever ska kunna belägga sina orsaksresonemang.
  • Temporalt ramverk – elever behöver kunna rama in i resonemangen i en kronologisk struktur och se att det kan finnas långsiktiga eller kortsiktiga orsaker, kunna hålla isär vad som är möjliga orsaker respektive konsekvenser.
  • Orsakers inbördes samband och relativa betydelse – elever behöver se att det sällan finns en enda orsak till varför en händelse inträffat och att orsaker av olika vikt ofta är sammanflätade.
  • Samband mellan aktörer och strukturer – elever behöver ha insikt i att förändringar och händelser orsakas av en interaktion mellan historiska aktörer och vid tidpunkten existerande samhällsstrukturer.

Vad överraskade dig?

– Jag var medveten om att elever kan förhålla sig alltför okritiskt till källor, men hade kanske inte trott att det skulle vara så väldigt många elever som förhöll sig till källor som oproblematisk information. Vi såg dock en stor förändring när vi designade undervisningen för att adressera den problematiken. Resultaten är viktiga då denna kompetens har stor bäring ur ett medborgarperspektiv. Elever behöver bära med sig den här kunskapen för att kunna koda av budskap från olika aktörer i samhället.

Vem har nytta av dina resultat?

– De första jag tänker på är undervisande lärare och lärarstudenter. Förhoppningsvis även forskarkollegor som kan ta detta vidare.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-28 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Källkritik

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan. Delta på plats i Stockholm 13 oktober eller på distans 18 oktober–4 november. JUST NU! Boka-tidigt-pris 2 695 ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Källkritik Webbkonferens

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Gå på plats i Stockholm den 13 oktober eller se inspelade föreläsningar 18 oktober–4 november. Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Elevhälsa Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för hela elevhälsoteamet! Konferensen innehåller åtta föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Med deltagarlicens och lösenord kan du ta del…

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.