Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Många elever har problem med källhantering. Elever behöver mer kunskap om specifika centrala dimensioner, exempelvis att historiska källor måste tolkas kontextuellt och att källkriterier inte kan användas statiskt. Det är möjligt att designa lektioner utifrån detta, visar Anders Nersäters avhandling.

Anders Nersäter
Anders Nersäter

Bor i Jönköping
Född år 1968

Disputerade 2022-03-04
vid Jönköpings University


AVHANDLING
Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram genom min undervisning. Jag har jobbat som lärare länge och har haft historia både på gymnasiet och på komvux, och det jag undersöker i avhandlingen är viktiga förmågor som jag har sett att många elever har problem att hantera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Tanken är att bidra med kunskap om vad elever behöver lära sig för att hantera historiska källor och konstruera historiska redogörelser. Det är praktiknära forskning om undervisningsproblem. Det handlar både om vilken typ av kunskap som elever behöver och hur undervisningen kan utformas för att hjälpa dem att utveckla den kunskapen. De övergripande frågeställningarna handlar om tolkningsbegrepp som elever behöver kunna för att hantera historiska källor och vad de behöver lära sig om orsakssammanhang för att konstruera historiska redogörelser.

– I ett andra led har jag tillsammans med lärarkollegor undersökt vilken lärandeproblematik som finns. Det vill säga vilka uppfattningar elever har om källhantering och orsaksresonemang. Utifrån den lärandeproblematiken har lektioner designats som syftar till att utveckla elevernas kunnande, och utforska kunnandets karaktär. Det är en interventionsstudie med många olika typer av data, bland annat filmade lektioner och för- och efterbedömningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För forskningsfråga ett (1) omfattar det identifierandet av ett antal dimensioner som elever behöver behärska vid källhantering:

  • Epistemologisk förståelse – källorna behöver värderas kritiskt, inte ses som information och också tolkas i relation till den kontext där de tillkom.
  • Beredskap att skifta perspektiv – en medvetenhet om behovet av att vara beredd att skifta temporalt och kontextuellt perspektiv.
  • Kontextuella kunskaper – behövs för att kunna hantera ovanstående dimensioner med kvalitet.
  • Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder – metoderna kan inte bockas av mekaniskt. Till exempel kan en tendentiös källa vara bra i något sammanhang, medan den i andra sammanhang inte alls är det beroende på frågeställningen.
  • Förmåga att kombinera kontextuella kunskaper med källmaterial – förmågan att kombinera egna kunskaper med belägg från källor.

– Resultaten för forskningsfråga två (2), vad elever behöver kunna för att konstruera historiska redogörelser, kan även de sammanfattas utifrån fem dimensioner.

  • Epistemologisk förståelse för historieämnets karaktär – elever behöver förstå att det som hänt i det förflutna har orsaker, och se nödvändigheten av förklaringar.
  • Kontextuella kunskaper – krävs för att elever ska kunna belägga sina orsaksresonemang.
  • Temporalt ramverk – elever behöver kunna rama in i resonemangen i en kronologisk struktur och se att det kan finnas långsiktiga eller kortsiktiga orsaker, kunna hålla isär vad som är möjliga orsaker respektive konsekvenser.
  • Orsakers inbördes samband och relativa betydelse – elever behöver se att det sällan finns en enda orsak till varför en händelse inträffat och att orsaker av olika vikt ofta är sammanflätade.
  • Samband mellan aktörer och strukturer – elever behöver ha insikt i att förändringar och händelser orsakas av en interaktion mellan historiska aktörer och vid tidpunkten existerande samhällsstrukturer.

Vad överraskade dig?

– Jag var medveten om att elever kan förhålla sig alltför okritiskt till källor, men hade kanske inte trott att det skulle vara så väldigt många elever som förhöll sig till källor som oproblematisk information. Vi såg dock en stor förändring när vi designade undervisningen för att adressera den problematiken. Resultaten är viktiga då denna kompetens har stor bäring ur ett medborgarperspektiv. Elever behöver bära med sig den här kunskapen för att kunna koda av budskap från olika aktörer i samhället.

Vem har nytta av dina resultat?

– De första jag tänker på är undervisande lärare och lärarstudenter. Förhoppningsvis även forskarkollegor som kan ta detta vidare.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-28 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Källkritik Webbkonferens

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Gå på plats i Stockholm den 13 oktober eller se inspelade föreläsningar 18 oktober–4 november. Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Elevhälsa Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för hela elevhälsoteamet! Konferensen innehåller åtta föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Med deltagarlicens och lösenord kan du ta del…

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Kroppsspråkets betydelse i klassrummet

Det spelar större roll hur vi gör än vad vi gör. Det visar Marie Gelangs avhandling om kroppsspråkets betydelse. Timing, flyt, energi och förmåga att läsa av sin publik är viktiga förmågor hos en god föreläsare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”