Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Vid kränkningssituationer i skolan finns oftast elever som är åskådare. Björn Sjögren har i sin avhandling studerat vilka sociala roller de tar och vad som påverkar deras förhållningssätt. Den kunskapen menar han kan vara till nytta i det förebyggande arbetet. 

Björn Sjögren
Björn Sjögren

Bor i Norrköping
Född år 1986

Disputerade 2021-01-29
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Bystander behaviors in peer victimization: Associations with moral disengagement, efficacy beliefs, and student-teacher relationship quality

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tror att kränkningar och mobbning är ett ämne som är enkelt att intressera sig för. Alla kommer i kontakt med det i skolan, och även senare i arbetslivet. Även om man inte minns att man själv utsatts, eller utsatt andra, så har man sett det runt omkring sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers åskådarbeteenden vid kränkningssituationer. Vid de flesta situationer finns elever närvarande som är åskådare och som kan ta olika sociala roller. De kan delas in i tre fack: proaggression, att tar parti för dem som utsätter någon, försvarare och de som förhåller sig passiva/neutrala. I skolsituationer där fler tar parti för de som utsätts brukar kränkningarna minska. Ett sätt för skolor att arbeta förebyggande mot kränkningar kan därför vara att fokusera på elevers åskådarbeteenden, men för att kunna göra det behöver vi veta mer om hur de här rollerna fungerar. Jag har studerat hur elev/lärarrelationer, tillit till förmågan att försvara dem som är utsatta, och moraliskt disengagemang på individ- och klassnivå kan påverka elevernas förhållningssätt. Resultaten bygger på enkätsvar från elever i årskurs 4 till 8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla tre åskådarrollerna hänger samman med de tre olika faktorer jag studerade. Det visar hur komplext det här är. Proaggression har ett start samband med moraliskt disengagemang, medan att försvara den som utsätts starkast hänger samman med att känna stor självtillit.

– Ett annat viktigt resultat är interaktionseffekterna. Varje faktor i sig har ett samband med vilken åskådarroll en individ tar, men det är också viktigt att titta på hur två faktorer tillsammans kan förklara variationen i vilken position någon tar. Om man själv till exempel är benägen att fjärma sig från sin moraliska kompass, och dessutom har negativa relationer till sina lärare, är man extra benägen att ställa sig bakom dem som utsätter andra för kränkningar. Och motsvarande, om man är mindre benägen att fjärma sig från sin moraliska kompass, och har hög tillit till sin egen förmåga att försvara andra, är man mer benägen att backa upp den som utsätts för kränkningar.

Vad överraskade dig?

– De flesta samband jag har sett är ungefär vad man kan förvänta sig. Men när jag tittar på effektstorleken så har proaggression ett starkare samband med moraliskt disengagemang på klassnivå än på individnivå. Det tyder på att det är viktigt att arbeta med klassens moraliska klimat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är inte av tillämpad karaktär utan främst ett bidrag till teori och tidigare kunskap. De flesta resultat är i linje med vad andra forskare har hittat och stärker därmed dessa samband. Men några resultat är också nya eller går i en lite annan riktning än vad andra har hittat och utvidgar därmed tidigare forskning.

– Utifrån mina resultat, som grundar sig på elevers enkätsvar, är det svårt att uttala sig om vad som påverkar vad. Som exempel så finns det ett samband mellan självtillit och att ta parti för de som utsätts, men det behöver inte betyda att det är högre självtillit som leder till att man i större utsträckning försvarar de som blir utsatta, även om min fjärde studie pekar på att detta samband går åt båda hållen. Det är viktigt för framtida forskning att bygga vidare på mina resultat och pröva hur de kan användas i skolors förebyggande arbete.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-08-26 16:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”