Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Vid kränkningssituationer i skolan finns oftast elever som är åskådare. Björn Sjögren har i sin avhandling studerat vilka sociala roller de tar och vad som påverkar deras förhållningssätt. Den kunskapen menar han kan vara till nytta i det förebyggande arbetet. 

Björn Sjögren
Björn Sjögren

Bor i Norrköping
Född år 1986

Disputerade 2021-01-29
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Bystander behaviors in peer victimization: Associations with moral disengagement, efficacy beliefs, and student-teacher relationship quality

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tror att kränkningar och mobbning är ett ämne som är enkelt att intressera sig för. Alla kommer i kontakt med det i skolan, och även senare i arbetslivet. Även om man inte minns att man själv utsatts, eller utsatt andra, så har man sett det runt omkring sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers åskådarbeteenden vid kränkningssituationer. Vid de flesta situationer finns elever närvarande som är åskådare och som kan ta olika sociala roller. De kan delas in i tre fack: proaggression, att tar parti för dem som utsätter någon, försvarare och de som förhåller sig passiva/neutrala. I skolsituationer där fler tar parti för de som utsätts brukar kränkningarna minska. Ett sätt för skolor att arbeta förebyggande mot kränkningar kan därför vara att fokusera på elevers åskådarbeteenden, men för att kunna göra det behöver vi veta mer om hur de här rollerna fungerar. Jag har studerat hur elev/lärarrelationer, tillit till förmågan att försvara dem som är utsatta, och moraliskt disengagemang på individ- och klassnivå kan påverka elevernas förhållningssätt. Resultaten bygger på enkätsvar från elever i årskurs 4 till 8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla tre åskådarrollerna hänger samman med de tre olika faktorer jag studerade. Det visar hur komplext det här är. Proaggression har ett start samband med moraliskt disengagemang, medan att försvara den som utsätts starkast hänger samman med att känna stor självtillit.

– Ett annat viktigt resultat är interaktionseffekterna. Varje faktor i sig har ett samband med vilken åskådarroll en individ tar, men det är också viktigt att titta på hur två faktorer tillsammans kan förklara variationen i vilken position någon tar. Om man själv till exempel är benägen att fjärma sig från sin moraliska kompass, och dessutom har negativa relationer till sina lärare, är man extra benägen att ställa sig bakom dem som utsätter andra för kränkningar. Och motsvarande, om man är mindre benägen att fjärma sig från sin moraliska kompass, och har hög tillit till sin egen förmåga att försvara andra, är man mer benägen att backa upp den som utsätts för kränkningar.

Vad överraskade dig?

– De flesta samband jag har sett är ungefär vad man kan förvänta sig. Men när jag tittar på effektstorleken så har proaggression ett starkare samband med moraliskt disengagemang på klassnivå än på individnivå. Det tyder på att det är viktigt att arbeta med klassens moraliska klimat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är inte av tillämpad karaktär utan främst ett bidrag till teori och tidigare kunskap. De flesta resultat är i linje med vad andra forskare har hittat och stärker därmed dessa samband. Men några resultat är också nya eller går i en lite annan riktning än vad andra har hittat och utvidgar därmed tidigare forskning.

– Utifrån mina resultat, som grundar sig på elevers enkätsvar, är det svårt att uttala sig om vad som påverkar vad. Som exempel så finns det ett samband mellan självtillit och att ta parti för de som utsätts, men det behöver inte betyda att det är högre självtillit som leder till att man i större utsträckning försvarar de som blir utsatta, även om min fjärde studie pekar på att detta samband går åt båda hållen. Det är viktigt för framtida forskning att bygga vidare på mina resultat och pröva hur de kan användas i skolors förebyggande arbete.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-08-26 16:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.