Ny metod framgångsrik för små barn med autism

En ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus. Det visar Birgitta Spjut Jansons forskning.

Birgitta Spjut Janson
Birgitta Spjut Janson

Född  1955
Bor i Göteborg

Disputerade 2017-05-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Effects of Intensive Behavioural Treatment and a focused Imitation Intervention for young Children with Autism Spectrum Disorder - One plus One means More

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar inom habilitering och hälsa och valde att forska om imitation eftersom jag tycker att det är en intressant behandlingsmetod. Jag ville knyta ihop tidigare forskning och metoder som använts inom habiliteringsverksamhet för barn med kommunikations- och samspelssvårigheter med denna nya insats som har ett mer relationsskapande fokus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Förmågan till gemensamt uppmärksamhetsfokus, på engelska joint attention, är nedsatt hos små barn med autism. I avhandlingen har jag utvärderat två olika metoder för att öka den här förmågan hos barnen. Den ena metoden är ny och kallas Imitation Responsiv eller IR, och bygger på att barnet stimuleras av att initiera och iaktta respons hos en vuxen – den vuxne imiterar barnet. I den andra metoden, Intensiv Beteende Terapi eller IBT, ska istället barnet imitera vad den vuxne gör.

– Jag ville se om fokuserad träning med IR-metoden några timmar i veckan kunde ge resultat i barnens förmåga till imitation, lek och socialt samspel. Barnen fick mellan 30 och 40 minuters imitationsträning varje dag i tolv veckor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den relativt korta träningstiden på tre månader av IR-metoden gav samma resultat på förmågorna imitation, lek och socialt samspel men även på barnens språkförståelse och talutveckling som IBT trots att träningsmängden är mycket mindre.

-Vid en långtidsuppföljning tolv månader efter behandlingen kunde jag däremot se att de barn som fått träning i båda metoderna har en bättre utveckling av gemensamt uppmärksamhetsfokus än den grupp som endast hade tagit del av IBT.

– För små barn som ännu inte talar har IR en väsentlig möjlighet att utveckla deras initierande förmåga. För barn som talar är det ibland svårt att uppskatta att den vuxne imiterar dem. Så snart barn erövrat tal vill barn hellre tala och få talade svar än att imitera och bli imiterad. Men det är viktigt att veta att förmågan att imitera används av alla människor i alla åldersgrupper under vissa omständigheter. Den möjliggör för oss att likna andra och att göra lika så att vi snabbt och friktionsfritt kan ingå i nya grupper eller ta nya roller.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det gav så bra resultat med den lilla träningsmängden.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med små barn inom förskolan och upplever att barn har svårigheter med socialt samspel och kommunikation inom förskolan. Vi har även använt oss av metoden för barn på låg utvecklingsnivå i träningsskolan och fått bra resultat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-19 11:12 av
Sidan uppdaterades 2017-07-31 15:18 av


Relaterat

Social färdighetsträning ger resultat för barn med autism

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer