Ny metod framgångsrik för små barn med autism

En ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus. Det visar Birgitta Spjut Jansons forskning.

Birgitta Spjut Janson
Birgitta Spjut Janson

Född  1955
Bor i Göteborg

Disputerade 2017-05-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Effects of Intensive Behavioural Treatment and a focused Imitation Intervention for young Children with Autism Spectrum Disorder - One plus One means More

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar inom habilitering och hälsa och valde att forska om imitation eftersom jag tycker att det är en intressant behandlingsmetod. Jag ville knyta ihop tidigare forskning och metoder som använts inom habiliteringsverksamhet för barn med kommunikations- och samspelssvårigheter med denna nya insats som har ett mer relationsskapande fokus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Förmågan till gemensamt uppmärksamhetsfokus, på engelska joint attention, är nedsatt hos små barn med autism. I avhandlingen har jag utvärderat två olika metoder för att öka den här förmågan hos barnen. Den ena metoden är ny och kallas Imitation Responsiv eller IR, och bygger på att barnet stimuleras av att initiera och iaktta respons hos en vuxen – den vuxne imiterar barnet. I den andra metoden, Intensiv Beteende Terapi eller IBT, ska istället barnet imitera vad den vuxne gör.

– Jag ville se om fokuserad träning med IR-metoden några timmar i veckan kunde ge resultat i barnens förmåga till imitation, lek och socialt samspel. Barnen fick mellan 30 och 40 minuters imitationsträning varje dag i tolv veckor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den relativt korta träningstiden på tre månader av IR-metoden gav samma resultat på förmågorna imitation, lek och socialt samspel men även på barnens språkförståelse och talutveckling som IBT trots att träningsmängden är mycket mindre.

-Vid en långtidsuppföljning tolv månader efter behandlingen kunde jag däremot se att de barn som fått träning i båda metoderna har en bättre utveckling av gemensamt uppmärksamhetsfokus än den grupp som endast hade tagit del av IBT.

– För små barn som ännu inte talar har IR en väsentlig möjlighet att utveckla deras initierande förmåga. För barn som talar är det ibland svårt att uppskatta att den vuxne imiterar dem. Så snart barn erövrat tal vill barn hellre tala och få talade svar än att imitera och bli imiterad. Men det är viktigt att veta att förmågan att imitera används av alla människor i alla åldersgrupper under vissa omständigheter. Den möjliggör för oss att likna andra och att göra lika så att vi snabbt och friktionsfritt kan ingå i nya grupper eller ta nya roller.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det gav så bra resultat med den lilla träningsmängden.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med små barn inom förskolan och upplever att barn har svårigheter med socialt samspel och kommunikation inom förskolan. Vi har även använt oss av metoden för barn på låg utvecklingsnivå i träningsskolan och fått bra resultat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-19 11:12 av
Sidan uppdaterades 2017-07-31 15:18 av


Relaterat

Social färdighetsträning ger resultat för barn med autism

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.