Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Genom att använda sig av så kallad learning analytics-teknik och statistiska metoder kan man matcha studenter som löper större risk att inte bli klar med sin uppsats, med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Det visar Ken Larssons forskning.

Ken Larsson
Ken Larsson

Född 1951
Bor i Täby

Disputerade 2020-08-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Managing Thesis Projects in Higher Education - Through Learning Analytics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bland det första jag gjorde när jag började arbeta på universitetet var att utvärdera en utbildningssatsning där man testade ny teknik. Eftersom jag har arbetat med utbildning i lite olika former innan så tyckte jag att det var intressant. Jag har även arbetat med annat men har alltid kommit tillbaka till utbildning och ny teknik i olika former.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har framförallt tittat på ledarfunktioner inom högre utbildning med fokus på hur man förbättrar resultatet i uppsatsskrivande på universitet och högskola. Jag har också undersökt vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser eller uppsatser som inte avslutas i tid. Över 3 000 uppsatsprojekt ingår i studien.

– I avhandlingen ingår en studie om varför man inte påbörjar sina studier när man väl har blivit antagen. En annan studie handlar om mobila verktyg och deras nytta för att komma framåt i sitt uppsatsskrivande. Jag har också gjort en statistisk undersökning för att se om det finns några samband mellan olika komponenter som påverkar uppsatsprocessen. I den studien tittade jag framförallt på handledarsidan. Tidigare studier hade pekat på att handledaren har en viss betydelse i om studenter blir klara eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att man med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik kan förutse vilka studenter som troligen kommer att få problem med att bli klar med sin uppsats. Vi har endast använt data som finns tillgängliga inom institutionen. Det som visade sig har starkast koppling till om en student blir klar eller inte är hur resultatet ser ut på utbildningen man läser fram till det att man börjar med sin uppsats. För kandidater handlar det också om resultatet på en obligatorisk metodkurs – ju bättre betyg på kursen desto större chans har man att bli klar. Vi har även tittat på handledarens genomsnittsprestation. Den statistiska beräkningen visar att det finns ett samband mellan hur lång tid en handledare behöver i genomsnitt för att avsluta en uppsats och andelen icke avklarade uppsatser som handledaren har. Ju större andel uppsatser man avslutar desto snabbare går det i genomsnitt. Ju färre andel man avslutar desto längre tid tar de som faktiskt blir klara och desto större är risken att kommande projekt inte heller avslutas.

– Man kan använda den här metoden för att matcha studenter som har en större risk att inte bli klar med sin uppsats med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Man kan naturligtvis inte skicka alla problemstudenter till en och samma handledare, utan måste se till att det är en balans i olika studenter även för duktiga handledare.

Vad överraskade dig?

– Det enda som man inte kunde säga på förhand var hur starka samband det finns mellan olika faktorer och avslut respektive inte avslut. Men att det var på det här sättet har jag haft klart för mig ganska länge. Så är det egentligen i hela universitetsvärlden – en duktig student klarar sig oberoende av yttre omständigheter men en lågpresterande student behöver ha duktiga lärare för att bli klar. Så enkelt är det.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett sätt hade jag hoppats redan när den statistiska undersökningen kom ut 2018, att man skulle undersöka om man kan använda den här metoden för att få en högre andel studenter som faktiskt avslutar sina uppsatser. Men så har det inte blivit. Respons som jag har fått från olika konferenser indikerar att man kanske trampar på lite ömma tår, det är väl anledningen till att det inte har hänt så mycket ännu. Men jag tror att förr eller senare kommer man att vandra den här vägen och se till att bli mer smart i matchandet mellan studenter och handledare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-07 13:36 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-29 13:26 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Svår övergång till universitet för mattestudenter

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser