Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Genom att använda sig av så kallad learning analytics-teknik och statistiska metoder kan man matcha studenter som löper större risk att inte bli klar med sin uppsats, med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Det visar Ken Larssons forskning.

Ken Larsson
Ken Larsson

Född 1951
Bor i Täby

Disputerade 2020-08-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Managing Thesis Projects in Higher Education - Through Learning Analytics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bland det första jag gjorde när jag började arbeta på universitetet var att utvärdera en utbildningssatsning där man testade ny teknik. Eftersom jag har arbetat med utbildning i lite olika former innan så tyckte jag att det var intressant. Jag har även arbetat med annat men har alltid kommit tillbaka till utbildning och ny teknik i olika former.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har framförallt tittat på ledarfunktioner inom högre utbildning med fokus på hur man förbättrar resultatet i uppsatsskrivande på universitet och högskola. Jag har också undersökt vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser eller uppsatser som inte avslutas i tid. Över 3 000 uppsatsprojekt ingår i studien.

– I avhandlingen ingår en studie om varför man inte påbörjar sina studier när man väl har blivit antagen. En annan studie handlar om mobila verktyg och deras nytta för att komma framåt i sitt uppsatsskrivande. Jag har också gjort en statistisk undersökning för att se om det finns några samband mellan olika komponenter som påverkar uppsatsprocessen. I den studien tittade jag framförallt på handledarsidan. Tidigare studier hade pekat på att handledaren har en viss betydelse i om studenter blir klara eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att man med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik kan förutse vilka studenter som troligen kommer att få problem med att bli klar med sin uppsats. Vi har endast använt data som finns tillgängliga inom institutionen. Det som visade sig har starkast koppling till om en student blir klar eller inte är hur resultatet ser ut på utbildningen man läser fram till det att man börjar med sin uppsats. För kandidater handlar det också om resultatet på en obligatorisk metodkurs – ju bättre betyg på kursen desto större chans har man att bli klar. Vi har även tittat på handledarens genomsnittsprestation. Den statistiska beräkningen visar att det finns ett samband mellan hur lång tid en handledare behöver i genomsnitt för att avsluta en uppsats och andelen icke avklarade uppsatser som handledaren har. Ju större andel uppsatser man avslutar desto snabbare går det i genomsnitt. Ju färre andel man avslutar desto längre tid tar de som faktiskt blir klara och desto större är risken att kommande projekt inte heller avslutas.

– Man kan använda den här metoden för att matcha studenter som har en större risk att inte bli klar med sin uppsats med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Man kan naturligtvis inte skicka alla problemstudenter till en och samma handledare, utan måste se till att det är en balans i olika studenter även för duktiga handledare.

Vad överraskade dig?

– Det enda som man inte kunde säga på förhand var hur starka samband det finns mellan olika faktorer och avslut respektive inte avslut. Men att det var på det här sättet har jag haft klart för mig ganska länge. Så är det egentligen i hela universitetsvärlden – en duktig student klarar sig oberoende av yttre omständigheter men en lågpresterande student behöver ha duktiga lärare för att bli klar. Så enkelt är det.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett sätt hade jag hoppats redan när den statistiska undersökningen kom ut 2018, att man skulle undersöka om man kan använda den här metoden för att få en högre andel studenter som faktiskt avslutar sina uppsatser. Men så har det inte blivit. Respons som jag har fått från olika konferenser indikerar att man kanske trampar på lite ömma tår, det är väl anledningen till att det inte har hänt så mycket ännu. Men jag tror att förr eller senare kommer man att vandra den här vägen och se till att bli mer smart i matchandet mellan studenter och handledare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-07 13:36 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-29 13:26 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Svår övergång till universitet för mattestudenter

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.