Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Genom att använda sig av så kallad learning analytics-teknik och statistiska metoder kan man matcha studenter som löper större risk att inte bli klar med sin uppsats, med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Det visar Ken Larssons forskning.

Ken Larsson
Ken Larsson

Född 1951
Bor i Täby

Disputerade 2020-08-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Managing Thesis Projects in Higher Education - Through Learning Analytics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bland det första jag gjorde när jag började arbeta på universitetet var att utvärdera en utbildningssatsning där man testade ny teknik. Eftersom jag har arbetat med utbildning i lite olika former innan så tyckte jag att det var intressant. Jag har även arbetat med annat men har alltid kommit tillbaka till utbildning och ny teknik i olika former.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har framförallt tittat på ledarfunktioner inom högre utbildning med fokus på hur man förbättrar resultatet i uppsatsskrivande på universitet och högskola. Jag har också undersökt vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser eller uppsatser som inte avslutas i tid. Över 3 000 uppsatsprojekt ingår i studien.

– I avhandlingen ingår en studie om varför man inte påbörjar sina studier när man väl har blivit antagen. En annan studie handlar om mobila verktyg och deras nytta för att komma framåt i sitt uppsatsskrivande. Jag har också gjort en statistisk undersökning för att se om det finns några samband mellan olika komponenter som påverkar uppsatsprocessen. I den studien tittade jag framförallt på handledarsidan. Tidigare studier hade pekat på att handledaren har en viss betydelse i om studenter blir klara eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att man med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik kan förutse vilka studenter som troligen kommer att få problem med att bli klar med sin uppsats. Vi har endast använt data som finns tillgängliga inom institutionen. Det som visade sig har starkast koppling till om en student blir klar eller inte är hur resultatet ser ut på utbildningen man läser fram till det att man börjar med sin uppsats. För kandidater handlar det också om resultatet på en obligatorisk metodkurs – ju bättre betyg på kursen desto större chans har man att bli klar. Vi har även tittat på handledarens genomsnittsprestation. Den statistiska beräkningen visar att det finns ett samband mellan hur lång tid en handledare behöver i genomsnitt för att avsluta en uppsats och andelen icke avklarade uppsatser som handledaren har. Ju större andel uppsatser man avslutar desto snabbare går det i genomsnitt. Ju färre andel man avslutar desto längre tid tar de som faktiskt blir klara och desto större är risken att kommande projekt inte heller avslutas.

– Man kan använda den här metoden för att matcha studenter som har en större risk att inte bli klar med sin uppsats med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Man kan naturligtvis inte skicka alla problemstudenter till en och samma handledare, utan måste se till att det är en balans i olika studenter även för duktiga handledare.

Vad överraskade dig?

– Det enda som man inte kunde säga på förhand var hur starka samband det finns mellan olika faktorer och avslut respektive inte avslut. Men att det var på det här sättet har jag haft klart för mig ganska länge. Så är det egentligen i hela universitetsvärlden – en duktig student klarar sig oberoende av yttre omständigheter men en lågpresterande student behöver ha duktiga lärare för att bli klar. Så enkelt är det.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett sätt hade jag hoppats redan när den statistiska undersökningen kom ut 2018, att man skulle undersöka om man kan använda den här metoden för att få en högre andel studenter som faktiskt avslutar sina uppsatser. Men så har det inte blivit. Respons som jag har fått från olika konferenser indikerar att man kanske trampar på lite ömma tår, det är väl anledningen till att det inte har hänt så mycket ännu. Men jag tror att förr eller senare kommer man att vandra den här vägen och se till att bli mer smart i matchandet mellan studenter och handledare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-07 13:36 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-29 13:26 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Svår övergång till universitet för mattestudenter

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.