2020-09-07 13:36  148 Dela:

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Genom att använda sig av så kallad learning analytics-teknik och statistiska metoder kan man matcha studenter som löper större risk att inte bli klar med sin uppsats, med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Det visar Ken Larssons forskning.

Ken Larsson
Ken Larsson

Född 1951
Bor i Täby

Disputerade 2020-08-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Managing Thesis Projects in Higher Education - Through Learning Analytics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bland det första jag gjorde när jag började arbeta på universitetet var att utvärdera en utbildningssatsning där man testade ny teknik. Eftersom jag har arbetat med utbildning i lite olika former innan så tyckte jag att det var intressant. Jag har även arbetat med annat men har alltid kommit tillbaka till utbildning och ny teknik i olika former.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har framförallt tittat på ledarfunktioner inom högre utbildning med fokus på hur man förbättrar resultatet i uppsatsskrivande på universitet och högskola. Jag har också undersökt vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser eller uppsatser som inte avslutas i tid. Över 3 000 uppsatsprojekt ingår i studien.

– I avhandlingen ingår en studie om varför man inte påbörjar sina studier när man väl har blivit antagen. En annan studie handlar om mobila verktyg och deras nytta för att komma framåt i sitt uppsatsskrivande. Jag har också gjort en statistisk undersökning för att se om det finns några samband mellan olika komponenter som påverkar uppsatsprocessen. I den studien tittade jag framförallt på handledarsidan. Tidigare studier hade pekat på att handledaren har en viss betydelse i om studenter blir klara eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att man med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik kan förutse vilka studenter som troligen kommer att få problem med att bli klar med sin uppsats. Vi har endast använt data som finns tillgängliga inom institutionen. Det som visade sig har starkast koppling till om en student blir klar eller inte är hur resultatet ser ut på utbildningen man läser fram till det att man börjar med sin uppsats. För kandidater handlar det också om resultatet på en obligatorisk metodkurs – ju bättre betyg på kursen desto större chans har man att bli klar. Vi har även tittat på handledarens genomsnittsprestation. Den statistiska beräkningen visar att det finns ett samband mellan hur lång tid en handledare behöver i genomsnitt för att avsluta en uppsats och andelen icke avklarade uppsatser som handledaren har. Ju större andel uppsatser man avslutar desto snabbare går det i genomsnitt. Ju färre andel man avslutar desto längre tid tar de som faktiskt blir klara och desto större är risken att kommande projekt inte heller avslutas.

– Man kan använda den här metoden för att matcha studenter som har en större risk att inte bli klar med sin uppsats med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Man kan naturligtvis inte skicka alla problemstudenter till en och samma handledare, utan måste se till att det är en balans i olika studenter även för duktiga handledare.

Vad överraskade dig?

– Det enda som man inte kunde säga på förhand var hur starka samband det finns mellan olika faktorer och avslut respektive inte avslut. Men att det var på det här sättet har jag haft klart för mig ganska länge. Så är det egentligen i hela universitetsvärlden – en duktig student klarar sig oberoende av yttre omständigheter men en lågpresterande student behöver ha duktiga lärare för att bli klar. Så enkelt är det.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett sätt hade jag hoppats redan när den statistiska undersökningen kom ut 2018, att man skulle undersöka om man kan använda den här metoden för att få en högre andel studenter som faktiskt avslutar sina uppsatser. Men så har det inte blivit. Respons som jag har fått från olika konferenser indikerar att man kanske trampar på lite ömma tår, det är väl anledningen till att det inte har hänt så mycket ännu. Men jag tror att förr eller senare kommer man att vandra den här vägen och se till att bli mer smart i matcha studenter och handledare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-07 13:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Svår övergång till universitet för mattestudenter

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.