Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Genom att använda sig av så kallad learning analytics-teknik och statistiska metoder kan man matcha studenter som löper större risk att inte bli klar med sin uppsats, med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Det visar Ken Larssons forskning.

Ken Larsson
Ken Larsson

Född 1951
Bor i Täby

Disputerade 2020-08-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Managing Thesis Projects in Higher Education - Through Learning Analytics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bland det första jag gjorde när jag började arbeta på universitetet var att utvärdera en utbildningssatsning där man testade ny teknik. Eftersom jag har arbetat med utbildning i lite olika former innan så tyckte jag att det var intressant. Jag har även arbetat med annat men har alltid kommit tillbaka till utbildning och ny teknik i olika former.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har framförallt tittat på ledarfunktioner inom högre utbildning med fokus på hur man förbättrar resultatet i uppsatsskrivande på universitet och högskola. Jag har också undersökt vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser eller uppsatser som inte avslutas i tid. Över 3 000 uppsatsprojekt ingår i studien.

– I avhandlingen ingår en studie om varför man inte påbörjar sina studier när man väl har blivit antagen. En annan studie handlar om mobila verktyg och deras nytta för att komma framåt i sitt uppsatsskrivande. Jag har också gjort en statistisk undersökning för att se om det finns några samband mellan olika komponenter som påverkar uppsatsprocessen. I den studien tittade jag framförallt på handledarsidan. Tidigare studier hade pekat på att handledaren har en viss betydelse i om studenter blir klara eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att man med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik kan förutse vilka studenter som troligen kommer att få problem med att bli klar med sin uppsats. Vi har endast använt data som finns tillgängliga inom institutionen. Det som visade sig har starkast koppling till om en student blir klar eller inte är hur resultatet ser ut på utbildningen man läser fram till det att man börjar med sin uppsats. För kandidater handlar det också om resultatet på en obligatorisk metodkurs – ju bättre betyg på kursen desto större chans har man att bli klar. Vi har även tittat på handledarens genomsnittsprestation. Den statistiska beräkningen visar att det finns ett samband mellan hur lång tid en handledare behöver i genomsnitt för att avsluta en uppsats och andelen icke avklarade uppsatser som handledaren har. Ju större andel uppsatser man avslutar desto snabbare går det i genomsnitt. Ju färre andel man avslutar desto längre tid tar de som faktiskt blir klara och desto större är risken att kommande projekt inte heller avslutas.

– Man kan använda den här metoden för att matcha studenter som har en större risk att inte bli klar med sin uppsats med handledare som är duktiga på att hjälpa studenter att avsluta sin uppsats. Man kan naturligtvis inte skicka alla problemstudenter till en och samma handledare, utan måste se till att det är en balans i olika studenter även för duktiga handledare.

Vad överraskade dig?

– Det enda som man inte kunde säga på förhand var hur starka samband det finns mellan olika faktorer och avslut respektive inte avslut. Men att det var på det här sättet har jag haft klart för mig ganska länge. Så är det egentligen i hela universitetsvärlden – en duktig student klarar sig oberoende av yttre omständigheter men en lågpresterande student behöver ha duktiga lärare för att bli klar. Så enkelt är det.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett sätt hade jag hoppats redan när den statistiska undersökningen kom ut 2018, att man skulle undersöka om man kan använda den här metoden för att få en högre andel studenter som faktiskt avslutar sina uppsatser. Men så har det inte blivit. Respons som jag har fått från olika konferenser indikerar att man kanske trampar på lite ömma tår, det är väl anledningen till att det inte har hänt så mycket ännu. Men jag tror att förr eller senare kommer man att vandra den här vägen och se till att bli mer smart i matchandet mellan studenter och handledare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-07 13:36 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-29 13:26 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Svår övergång till universitet för mattestudenter

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.