Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna är det viktigt att identifiera de studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.

Linda Ahl
Linda Ahl

Född 1970
Bor i Sala

Disputerade 2020-05-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar vuxna i Kriminalvårdens vuxenutbildningsprogram. Det är som Komvux innanför murarna. All vår undervisning ska vara individualiserad enligt de styrdokument som reglerar vår verksamhet men det är inte beskrivet hur denna individualisering ska gå till. Det var det som väckte min nyfikenhet och mitt driv. De forskningsfrågor som jag har undersökt är sprungna ur min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar övergripande om hur lärare kan individualisera matematikundervisning för vuxna. Jag har genomfört fyra olika delstudier. Den första studien handlar om hur man kan synliggöra matematiska förkunskaper. Den andra studien handlar om hur man kan kategorisera olika drivkrafter för att återuppta matematikstudier. Den tredje studien handlar om hur man kan ge effektiv respons till studerande som har negativa känslor för matematik som ämne. I fängelsekontexten finns det många personer som har låg impulskontroll. Därför kan det vara svårt att leverera feedback där mottagaren känner sig bekväm. Den fjärde och sista studien handlar om hur man kan analysera och förstå språkets roll som trigger för att aktivera olika kognitiva scheman i situationer som syftar till att fördjupa den studerandes begreppsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen. De viktigaste resultaten är två olika sorters verktyg som lärare kan använda för att individualisera undervisningen. Jag kallar dem praktiska verktyg och tankeverktyg. Det första praktiska verktyget som ingår i modellen är ett test av förkunskaper som tar hänsyn till ett antal designprinciper. Jag ville på ett effektivt sätt samla tillräcklig information samtidigt som jag ville undvika att försätta den studerande i en situation som han inte känner att han behärskar. Det andra praktiska verktyget är en strategi för respons som gör det möjligt att undvika situationer där den studerande hamnar i negativ affekt vid responstillfället.

– De tankeverktyg som ingår i modellen handlar om att identifiera drivkrafter för studier. Många läser matematik för att de måste för att komma vidare i utbildningssystemet och inte för att de är särskilt intresserade av matematik. Det andra tankeverktyget handlar om att identifiera hur språkliga representationer i uppgiftsformuleringar påverkar de studerandes begreppsförståelse. För lärare som individualiserar undervisning är insikt i den studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning centrala komponenter.

Vad överraskade dig?

– Man har vetat länge att det är väldigt svårt att ”flytta” kunskap mellan olika kontexter. Innan jag genomförde mina studier hade jag en föreställning om att vuxnas livserfarenhet skulle vara en stor tillgång i undervisningen. Men det tror jag inte längre – vetenskapliga begrepp måste undervisas. I avhandlingen har jag detaljstuderat hur vuxna förstår en situation med två olika medelhastigheter under en och samma promenad. Inget tyder på att vuxna har bättre förutsättningar att förstå situationen än barn. Det överraskade mig mest, hur lite man kan använda vuxnas livserfarenhet för att komma längre i begreppsbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns speciella utmaningar hos vuxna som inte finns hos barn. Jag tycker det är viktigt att fördjupa vår kunskap om hur matematikundervisning kan organiseras så att den ger så bra förutsättningar som möjligt för de studerande att nå sina mål. Vuxenutbildningen är ju väldigt stor men det forskas ganska lite på den. På gruppnivå är resultaten viktiga för samhället eftersom möjligheterna att ta sig ur kriminalitet ökar om intagna på kriminalvårdsanstalt kommer ut efter verkställt straff med möjlighet att välja vidareutbildning istället för kriminalitet. På individnivå kan mina resultat öka möjligheten för människor att lyckas med sina studier och nå sina framtida mål. Därmed ökar möjligheterna att ta kontroll över sin egen framtid.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-11 08:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”