2020-06-11 08:45  175 Dela:

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna är det viktigt att identifiera de studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.

Linda Ahl
Linda Ahl

Född 1970
Bor i Sala

Disputerade 2020-05-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar vuxna i Kriminalvårdens vuxenutbildningsprogram. Det är som Komvux innanför murarna. All vår undervisning ska vara individualiserad enligt de styrdokument som reglerar vår verksamhet men det är inte beskrivet hur denna individualisering ska gå till. Det var det som väckte min nyfikenhet och mitt driv. De forskningsfrågor som jag har undersökt är sprungna ur min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar övergripande om hur lärare kan individualisera matematikundervisning för vuxna. Jag har genomfört fyra olika delstudier. Den första studien handlar om hur man kan synliggöra matematiska förkunskaper. Den andra studien handlar om hur man kan kategorisera olika drivkrafter för att återuppta matematikstudier. Den tredje studien handlar om hur man kan ge effektiv respons till studerande som har negativa känslor för matematik som ämne. I fängelsekontexten finns det många personer som har låg impulskontroll. Därför kan det vara svårt att leverera feedback där mottagaren känner sig bekväm. Den fjärde och sista studien handlar om hur man kan analysera och förstå språkets roll som trigger för att aktivera olika kognitiva scheman i situationer som syftar till att fördjupa den studerandes begreppsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen. De viktigaste resultaten är två olika sorters verktyg som lärare kan använda för att individualisera undervisningen. Jag kallar dem praktiska verktyg och tankeverktyg. Det första praktiska verktyget som ingår i modellen är ett test av förkunskaper som tar hänsyn till ett antal designprinciper. Jag ville på ett effektivt sätt samla tillräcklig information samtidigt som jag ville undvika att försätta den studerande i en situation som han inte känner att han behärskar. Det andra praktiska verktyget är en strategi för respons som gör det möjligt att undvika situationer där den studerande hamnar i negativ affekt vid responstillfället.

– De tankeverktyg som ingår i modellen handlar om att identifiera drivkrafter för studier. Många läser matematik för att de måste för att komma vidare i utbildningssystemet och inte för att de är särskilt intresserade av matematik. Det andra tankeverktyget handlar om att identifiera hur språkliga representationer i uppgiftsformuleringar påverkar de studerandes begreppsförståelse. För lärare som individualiserar undervisning är insikt i den studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning centrala komponenter.

Vad överraskade dig?

– Man har vetat länge att det är väldigt svårt att ”flytta” kunskap mellan olika kontexter. Innan jag genomförde mina studier hade jag en föreställning om att vuxnas livserfarenhet skulle vara en stor tillgång i undervisningen. Men det tror jag inte längre – vetenskapliga begrepp måste undervisas. I avhandlingen har jag detaljstuderat hur vuxna förstår en situation med två olika medelhastigheter under en och samma promenad. Inget tyder på att vuxna har bättre förutsättningar att förstå situationen än barn. Det överraskade mig mest, hur lite man kan använda vuxnas livserfarenhet för att komma längre i begreppsbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns speciella utmaningar hos vuxna som inte finns hos barn. Jag tycker det är viktigt att fördjupa vår kunskap om hur matematikundervisning kan organiseras så att den ger så bra förutsättningar som möjligt för de studerande att nå sina mål. Vuxenutbildningen är ju väldigt stor men det forskas ganska lite på den. På gruppnivå är resultaten viktiga för samhället eftersom möjligheterna att ta sig ur kriminalitet ökar om intagna på kriminalvårdsanstalt kommer ut efter verkställt straff med möjlighet att välja vidareutbildning istället för kriminalitet. På individnivå kan mina resultat öka möjligheten för människor att lyckas med sina studier och nå sina framtida mål. Därmed ökar möjligheterna att ta kontroll över sin egen framtid.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-11 08:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens med fokus på vuxnas lärande! Ta del av fyra olika föreläsningar som bland annat fokuserar på det aktuella temat fjärr- och distansundervisning.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.