Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna är det viktigt att identifiera de studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.

Linda Ahl
Linda Ahl

Född 1970
Bor i Sala

Disputerade 2020-05-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar vuxna i Kriminalvårdens vuxenutbildningsprogram. Det är som Komvux innanför murarna. All vår undervisning ska vara individualiserad enligt de styrdokument som reglerar vår verksamhet men det är inte beskrivet hur denna individualisering ska gå till. Det var det som väckte min nyfikenhet och mitt driv. De forskningsfrågor som jag har undersökt är sprungna ur min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar övergripande om hur lärare kan individualisera matematikundervisning för vuxna. Jag har genomfört fyra olika delstudier. Den första studien handlar om hur man kan synliggöra matematiska förkunskaper. Den andra studien handlar om hur man kan kategorisera olika drivkrafter för att återuppta matematikstudier. Den tredje studien handlar om hur man kan ge effektiv respons till studerande som har negativa känslor för matematik som ämne. I fängelsekontexten finns det många personer som har låg impulskontroll. Därför kan det vara svårt att leverera feedback där mottagaren känner sig bekväm. Den fjärde och sista studien handlar om hur man kan analysera och förstå språkets roll som trigger för att aktivera olika kognitiva scheman i situationer som syftar till att fördjupa den studerandes begreppsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen. De viktigaste resultaten är två olika sorters verktyg som lärare kan använda för att individualisera undervisningen. Jag kallar dem praktiska verktyg och tankeverktyg. Det första praktiska verktyget som ingår i modellen är ett test av förkunskaper som tar hänsyn till ett antal designprinciper. Jag ville på ett effektivt sätt samla tillräcklig information samtidigt som jag ville undvika att försätta den studerande i en situation som han inte känner att han behärskar. Det andra praktiska verktyget är en strategi för respons som gör det möjligt att undvika situationer där den studerande hamnar i negativ affekt vid responstillfället.

– De tankeverktyg som ingår i modellen handlar om att identifiera drivkrafter för studier. Många läser matematik för att de måste för att komma vidare i utbildningssystemet och inte för att de är särskilt intresserade av matematik. Det andra tankeverktyget handlar om att identifiera hur språkliga representationer i uppgiftsformuleringar påverkar de studerandes begreppsförståelse. För lärare som individualiserar undervisning är insikt i den studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning centrala komponenter.

Vad överraskade dig?

– Man har vetat länge att det är väldigt svårt att ”flytta” kunskap mellan olika kontexter. Innan jag genomförde mina studier hade jag en föreställning om att vuxnas livserfarenhet skulle vara en stor tillgång i undervisningen. Men det tror jag inte längre – vetenskapliga begrepp måste undervisas. I avhandlingen har jag detaljstuderat hur vuxna förstår en situation med två olika medelhastigheter under en och samma promenad. Inget tyder på att vuxna har bättre förutsättningar att förstå situationen än barn. Det överraskade mig mest, hur lite man kan använda vuxnas livserfarenhet för att komma längre i begreppsbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns speciella utmaningar hos vuxna som inte finns hos barn. Jag tycker det är viktigt att fördjupa vår kunskap om hur matematikundervisning kan organiseras så att den ger så bra förutsättningar som möjligt för de studerande att nå sina mål. Vuxenutbildningen är ju väldigt stor men det forskas ganska lite på den. På gruppnivå är resultaten viktiga för samhället eftersom möjligheterna att ta sig ur kriminalitet ökar om intagna på kriminalvårdsanstalt kommer ut efter verkställt straff med möjlighet att välja vidareutbildning istället för kriminalitet. På individnivå kan mina resultat öka möjligheten för människor att lyckas med sina studier och nå sina framtida mål. Därmed ökar möjligheterna att ta kontroll över sin egen framtid.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-11 08:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)