Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna är det viktigt att identifiera de studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.

Linda Ahl
Linda Ahl

Född 1970
Bor i Sala

Disputerade 2020-05-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar vuxna i Kriminalvårdens vuxenutbildningsprogram. Det är som Komvux innanför murarna. All vår undervisning ska vara individualiserad enligt de styrdokument som reglerar vår verksamhet men det är inte beskrivet hur denna individualisering ska gå till. Det var det som väckte min nyfikenhet och mitt driv. De forskningsfrågor som jag har undersökt är sprungna ur min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar övergripande om hur lärare kan individualisera matematikundervisning för vuxna. Jag har genomfört fyra olika delstudier. Den första studien handlar om hur man kan synliggöra matematiska förkunskaper. Den andra studien handlar om hur man kan kategorisera olika drivkrafter för att återuppta matematikstudier. Den tredje studien handlar om hur man kan ge effektiv respons till studerande som har negativa känslor för matematik som ämne. I fängelsekontexten finns det många personer som har låg impulskontroll. Därför kan det vara svårt att leverera feedback där mottagaren känner sig bekväm. Den fjärde och sista studien handlar om hur man kan analysera och förstå språkets roll som trigger för att aktivera olika kognitiva scheman i situationer som syftar till att fördjupa den studerandes begreppsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen. De viktigaste resultaten är två olika sorters verktyg som lärare kan använda för att individualisera undervisningen. Jag kallar dem praktiska verktyg och tankeverktyg. Det första praktiska verktyget som ingår i modellen är ett test av förkunskaper som tar hänsyn till ett antal designprinciper. Jag ville på ett effektivt sätt samla tillräcklig information samtidigt som jag ville undvika att försätta den studerande i en situation som han inte känner att han behärskar. Det andra praktiska verktyget är en strategi för respons som gör det möjligt att undvika situationer där den studerande hamnar i negativ affekt vid responstillfället.

– De tankeverktyg som ingår i modellen handlar om att identifiera drivkrafter för studier. Många läser matematik för att de måste för att komma vidare i utbildningssystemet och inte för att de är särskilt intresserade av matematik. Det andra tankeverktyget handlar om att identifiera hur språkliga representationer i uppgiftsformuleringar påverkar de studerandes begreppsförståelse. För lärare som individualiserar undervisning är insikt i den studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning centrala komponenter.

Vad överraskade dig?

– Man har vetat länge att det är väldigt svårt att ”flytta” kunskap mellan olika kontexter. Innan jag genomförde mina studier hade jag en föreställning om att vuxnas livserfarenhet skulle vara en stor tillgång i undervisningen. Men det tror jag inte längre – vetenskapliga begrepp måste undervisas. I avhandlingen har jag detaljstuderat hur vuxna förstår en situation med två olika medelhastigheter under en och samma promenad. Inget tyder på att vuxna har bättre förutsättningar att förstå situationen än barn. Det överraskade mig mest, hur lite man kan använda vuxnas livserfarenhet för att komma längre i begreppsbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns speciella utmaningar hos vuxna som inte finns hos barn. Jag tycker det är viktigt att fördjupa vår kunskap om hur matematikundervisning kan organiseras så att den ger så bra förutsättningar som möjligt för de studerande att nå sina mål. Vuxenutbildningen är ju väldigt stor men det forskas ganska lite på den. På gruppnivå är resultaten viktiga för samhället eftersom möjligheterna att ta sig ur kriminalitet ökar om intagna på kriminalvårdsanstalt kommer ut efter verkställt straff med möjlighet att välja vidareutbildning istället för kriminalitet. På individnivå kan mina resultat öka möjligheten för människor att lyckas med sina studier och nå sina framtida mål. Därmed ökar möjligheterna att ta kontroll över sin egen framtid.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-11 08:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens med fokus på vuxnas lärande! Ta del av fyra olika föreläsningar som bland annat fokuserar på det aktuella temat fjärr- och distansundervisning.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Annorlunda om förändringsarbete

Såväl unga som erfarna skolledare kommer att finna mycket användbart i boken. Unga, som kan få stöd och inspiration för de förändringar man själv gått och tänkt på men ännu inte hunnit sjösätta. Mer erfarna, som kan få bekräftelse på saker man genomfört och kanske också reflektera över saker man kunnat göra annorlunda, skriver Per Hällström i en recension.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.