Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna är det viktigt att identifiera de studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.

Linda Ahl
Linda Ahl

Född 1970
Bor i Sala

Disputerade 2020-05-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar vuxna i Kriminalvårdens vuxenutbildningsprogram. Det är som Komvux innanför murarna. All vår undervisning ska vara individualiserad enligt de styrdokument som reglerar vår verksamhet men det är inte beskrivet hur denna individualisering ska gå till. Det var det som väckte min nyfikenhet och mitt driv. De forskningsfrågor som jag har undersökt är sprungna ur min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar övergripande om hur lärare kan individualisera matematikundervisning för vuxna. Jag har genomfört fyra olika delstudier. Den första studien handlar om hur man kan synliggöra matematiska förkunskaper. Den andra studien handlar om hur man kan kategorisera olika drivkrafter för att återuppta matematikstudier. Den tredje studien handlar om hur man kan ge effektiv respons till studerande som har negativa känslor för matematik som ämne. I fängelsekontexten finns det många personer som har låg impulskontroll. Därför kan det vara svårt att leverera feedback där mottagaren känner sig bekväm. Den fjärde och sista studien handlar om hur man kan analysera och förstå språkets roll som trigger för att aktivera olika kognitiva scheman i situationer som syftar till att fördjupa den studerandes begreppsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen. De viktigaste resultaten är två olika sorters verktyg som lärare kan använda för att individualisera undervisningen. Jag kallar dem praktiska verktyg och tankeverktyg. Det första praktiska verktyget som ingår i modellen är ett test av förkunskaper som tar hänsyn till ett antal designprinciper. Jag ville på ett effektivt sätt samla tillräcklig information samtidigt som jag ville undvika att försätta den studerande i en situation som han inte känner att han behärskar. Det andra praktiska verktyget är en strategi för respons som gör det möjligt att undvika situationer där den studerande hamnar i negativ affekt vid responstillfället.

– De tankeverktyg som ingår i modellen handlar om att identifiera drivkrafter för studier. Många läser matematik för att de måste för att komma vidare i utbildningssystemet och inte för att de är särskilt intresserade av matematik. Det andra tankeverktyget handlar om att identifiera hur språkliga representationer i uppgiftsformuleringar påverkar de studerandes begreppsförståelse. För lärare som individualiserar undervisning är insikt i den studerandes förkunskaper, drivkrafter och möjligheter att tillgodogöra sig respons och begreppsbildning centrala komponenter.

Vad överraskade dig?

– Man har vetat länge att det är väldigt svårt att ”flytta” kunskap mellan olika kontexter. Innan jag genomförde mina studier hade jag en föreställning om att vuxnas livserfarenhet skulle vara en stor tillgång i undervisningen. Men det tror jag inte längre – vetenskapliga begrepp måste undervisas. I avhandlingen har jag detaljstuderat hur vuxna förstår en situation med två olika medelhastigheter under en och samma promenad. Inget tyder på att vuxna har bättre förutsättningar att förstå situationen än barn. Det överraskade mig mest, hur lite man kan använda vuxnas livserfarenhet för att komma längre i begreppsbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns speciella utmaningar hos vuxna som inte finns hos barn. Jag tycker det är viktigt att fördjupa vår kunskap om hur matematikundervisning kan organiseras så att den ger så bra förutsättningar som möjligt för de studerande att nå sina mål. Vuxenutbildningen är ju väldigt stor men det forskas ganska lite på den. På gruppnivå är resultaten viktiga för samhället eftersom möjligheterna att ta sig ur kriminalitet ökar om intagna på kriminalvårdsanstalt kommer ut efter verkställt straff med möjlighet att välja vidareutbildning istället för kriminalitet. På individnivå kan mina resultat öka möjligheten för människor att lyckas med sina studier och nå sina framtida mål. Därmed ökar möjligheterna att ta kontroll över sin egen framtid.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-11 08:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer