Nya konstformer utmanar bildlärare

Bildlärares kompetensutveckling styrs i stor utsträckning av deras egna intressen, eftersom den ofta sker på fritiden. Det får konsekvenser för undervisningens innehåll, visar Anna Jonsson Widen.

Anna Jonsson Widen
Anna Jonsson Widen

Född 1967
Bor i Umeå

Disputerade 2016-11-25
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Bildundervisning i möte med samtidskonst: Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under de 15 år jag jobbade som bild- och konstlärare hände det mycket med digitalisering av bilder och nya konstformer. Jag har funderat mycket på hur man ska förhålla sig och vad man ska hänga med på. När jag sedan jobbade på bildlärarutbildningen i Umeå märkte jag att fler bildlärare brottades med de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur bildundervisning i olika skolformer kan förändras, vilket berör både lärares professionella utveckling och ämnesutvecklingen. Jag har valt att titta på samtidskonst och hur den kan omsättas till undervisningsinnehåll. Jag har gjort fallstudier med lärare från grundskolan, gymnasiet, kulturskolan och folkhögskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett en rad olika faktorer som inverkar på lärarnas professionella utveckling och ämnesutvecklingen. Intervjuer med lärare visar på bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling och eftersom bildlärarkåren har en kultur som bygger på personligt anslag fick deras skapande på fritiden stor betydelse. Det blev en garant för den professionella utvecklingen.

– Bildlärarna bekostar ofta kurser själva som de går på fritiden, men då blir det personliga avgörande för urvalet och få väljer att fördjupa sig i digitalisering och samtidskonst. Sen påverkar förstås kontexten man jobbar i hur man tar sig an samtidskonsten. Den kan vara svår att lyfta in i skolans strukturer och mönster eftersom den kräver en viss frihet. Men får samtidskonsten möta skolan på skolans villkor så går det. Flera av lärarna hade till exempel som strategi att få in samtidskonsten i elevens val.

Vad överraskade dig?

– Första intrycket när jag pratat med bildlärare är att de sällan tar upp samtidskonst i sin undervisning. Men när jag varit ute i skolorna så finns den där ändå, men man arbetar med samtidskonst som ”visuell kultur”. Men som lärare kan det vara bra att känna till de rätta begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personer som vill utveckla lärarutbildningen och forma insatser för kompetensutveckling för lärare. Men även de som jobbar inom konstvärlden och skolan som vill skapa goda relationer mellan de två.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-01-09 09:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-25 15:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fakta viktigare än skapande i skolan

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.