Dela:

Nya konstformer utmanar bildlärare

Bildlärares kompetensutveckling styrs i stor utsträckning av deras egna intressen, eftersom den ofta sker på fritiden. Det får konsekvenser för undervisningens innehåll, visar Anna Jonsson Widen.

Anna Jonsson Widen
Anna Jonsson Widen

Född 1967
Bor i Umeå

Disputerade 2016-11-25
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Bildundervisning i möte med samtidskonst: Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under de 15 år jag jobbade som bild- och konstlärare hände det mycket med digitalisering av bilder och nya konstformer. Jag har funderat mycket på hur man ska förhålla sig och vad man ska hänga med på. När jag sedan jobbade på bildlärarutbildningen i Umeå märkte jag att fler bildlärare brottades med de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur bildundervisning i olika skolformer kan förändras, vilket berör både lärares professionella utveckling och ämnesutvecklingen. Jag har valt att titta på samtidskonst och hur den kan omsättas till undervisningsinnehåll. Jag har gjort fallstudier med lärare från grundskolan, gymnasiet, kulturskolan och folkhögskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett en rad olika faktorer som inverkar på lärarnas professionella utveckling och ämnesutvecklingen. Intervjuer med lärare visar på bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling och eftersom bildlärarkåren har en kultur som bygger på personligt anslag fick deras skapande på fritiden stor betydelse. Det blev en garant för den professionella utvecklingen.

– Bildlärarna bekostar ofta kurser själva som de går på fritiden, men då blir det personliga avgörande för urvalet och få väljer att fördjupa sig i digitalisering och samtidskonst. Sen påverkar förstås kontexten man jobbar i hur man tar sig an samtidskonsten. Den kan vara svår att lyfta in i skolans strukturer och mönster eftersom den kräver en viss frihet. Men får samtidskonsten möta skolan på skolans villkor så går det. Flera av lärarna hade till exempel som strategi att få in samtidskonsten i elevens val.

Vad överraskade dig?

– Första intrycket när jag pratat med bildlärare är att de sällan tar upp samtidskonst i sin undervisning. Men när jag varit ute i skolorna så finns den där ändå, men man arbetar med samtidskonst som ”visuell kultur”. Men som lärare kan det vara bra att känna till de rätta begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personer som vill utveckla lärarutbildningen och forma insatser för kompetensutveckling för lärare. Men även de som jobbar inom konstvärlden och skolan som vill skapa goda relationer mellan de två.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-01-09 09:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-25 15:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!