Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi är abstrakt och kan vara svårt att förstå även för studenter på högskolan. I sin avhandling har Ilana Manneh tagit fram konkreta modeller för att stötta lärare.

Ilana A. Manneh
Ilana A. Manneh

Född 1970
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-22
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Supporting Learning and Teaching of Chemistry in the Undergraduate Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av både didaktik och ämnet kemi. När man pratar om elever som har svårt med kemi så är det mycket fokus på grundskolan och gymnasiet, men vad händer när de kommer till högskolan? Jag tror att en del tycker det är svårt och hoppar av, även om de är intresserade av ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på vilka svårigheter studenter möter på grundutbildningen, och vad man kan göra för att hjälpa dem med de svårigheterna. Kemi handlar om osynliga saker och man använder mycket representationer för att kunna se och förklara ämnet. De har studenter ofta svårt att förstå. Syftet var att bidra med ökad kunskap om hur man ska stödja undervisningen i kemi.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Först och främst de tre modeller jag skapat för hur man kan arbeta med studenternas svårigheter. Jag föreslår hur man kan tänka för att stötta studenterna att lära utifrån vad de faktiskt gör. Sen tycker jag att det är viktigt att titta även på processen, inte bara resultaten. Så på ett mer övergripande plan bidrar jag med kunskap om interaktionen mellan studenter, kunskap och lärande som är viktig för att kunna skapa modeller och hjälpa studenterna att lära. Tanken är att lärare ska kunna använda den kunskapen för att planera och utvärdera undervisningen.

Vad överraskade dig?

– De svårigheter jag läst mycket om fick jag bekräftade när jag tittade på studenterna. Genom att titta på processerna som sker i klassrummet kunde jag föreslå modeller som kan stödja lärare i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärare. Mina modeller och hypoteser syftar till att hjälpa lärare att att planera, reflektera kring och utvärdera sin undervisning. I slutändan kommer det även vara till hjälp för studenter.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-05-29 11:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-06-11 13:35 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.