Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi är abstrakt och kan vara svårt att förstå även för studenter på högskolan. I sin avhandling har Ilana Manneh tagit fram konkreta modeller för att stötta lärare.

Ilana A. Manneh
Ilana A. Manneh

Född 1970
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-02-22
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Supporting Learning and Teaching of Chemistry in the Undergraduate Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av både didaktik och ämnet kemi. När man pratar om elever som har svårt med kemi så är det mycket fokus på grundskolan och gymnasiet, men vad händer när de kommer till högskolan? Jag tror att en del tycker det är svårt och hoppar av, även om de är intresserade av ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på vilka svårigheter studenter möter på grundutbildningen, och vad man kan göra för att hjälpa dem med de svårigheterna. Kemi handlar om osynliga saker och man använder mycket representationer för att kunna se och förklara ämnet. De har studenter ofta svårt att förstå. Syftet var att bidra med ökad kunskap om hur man ska stödja undervisningen i kemi.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Först och främst de tre modeller jag skapat för hur man kan arbeta med studenternas svårigheter. Jag föreslår hur man kan tänka för att stötta studenterna att lära utifrån vad de faktiskt gör. Sen tycker jag att det är viktigt att titta även på processen, inte bara resultaten. Så på ett mer övergripande plan bidrar jag med kunskap om interaktionen mellan studenter, kunskap och lärande som är viktig för att kunna skapa modeller och hjälpa studenterna att lära. Tanken är att lärare ska kunna använda den kunskapen för att planera och utvärdera undervisningen.

Vad överraskade dig?

– De svårigheter jag läst mycket om fick jag bekräftade när jag tittade på studenterna. Genom att titta på processerna som sker i klassrummet kunde jag föreslå modeller som kan stödja lärare i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärare. Mina modeller och hypoteser syftar till att hjälpa lärare att att planera, reflektera kring och utvärdera sin undervisning. I slutändan kommer det även vara till hjälp för studenter.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-05-29 11:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-06-11 13:35 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.