Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända elever känner sig låsta i positionen som migrant, och utrymmet att vara någon annan är snävt. Det visar Ulrika Lögdbergs avhandling om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är etnolog och hälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, speciellt ungas välbefinnande. Jag har tidigare arbetat i projekt kring modersmålsundervisning i skolan och sammantaget präglar alla de här frågorna min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan nyanlända ungdomars hälsa, vardagsliv och skola. Min ambition är att ge en bredare bild av vad som bidrar till hälsa och välbefinnande hos nyanlända unga. Men också vad som utmanar. Avhandlingen bygger på observationer från en klass vid språkintroduktionsprogrammet på en gymnasieskola samt intervjuer med nyanlända elever. Nyanlända gymnasieelever har även över tid fått fotografera det som är viktigt för dem för att må bra. Fotografierna har sedan använts som diskussionsunderlag vid ett antal workshops med eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar min avhandling hur välbefinnande och hälsa skapas i vardagens sociala och kulturella mikroprocesser. Det vill säga, det utrymme unga har i vardagen att agera, må bra och vara den de vill vara är beroende av historiska och politiska processer. Exempelvis bidrar en postkolonial historia till hur svarta och vita kroppar tolkas. I skolans vardag inverkar det här på hur unga upplever sig kunna röra sig i skolans lokaler, var de trivs och känner sig ”hemma” och inte.

– Jag menar att det här är en viktig utgångspunkt för att förstå och därmed kunna främja nyanländas hälsa. Resultaten belyser att många nyanlända elever upptas av att förhålla sig till sitt eget ursprung och den positiva bild av Sverige och det svenska samhället som förmedlas i och av omvärlden. En bild som förvisso nu utmanas på olika sätt. Motsvarande bild av migranternas egna hemländer präglas av krig, elände och konflikter. Eleverna i studien använder olika strategier för att hantera det här, vissa tar avstånd från det som hemlandet står för. Andra försöker försvara och nyansera bilden av hemlandet. Men utrymmet är snävt, och det gäller framför allt möjligheten att få anta en annan position än den som migrant.

– Ett exempel på det är när eleverna på skolan skulle skriva dikter. Eleverna i introduktionsprogrammet fick skriva om sina erfarenheter som flyktingar. Genom en utställning av dikterna på skolan skapas en bild av de unga som förmedlas till andra elever på skolan. Elever i andra klasser fick presentera sig på andra sätt och därmed möjlighet att visa upp en bredare bild av sig själva. I skolbiblioteket markerades böcker på språk från elevernas hemländer med flaggor på bokhyllorna. Den här typen av uppgifter och kulturella markörer, som dikterna och flaggorna, kan både ses som ett synliggörande av de unga nyanländas erfarenheter och därmed en möjlighet för de unga att ta plats på skolan. Men det kan även, som mina studier visar, upplevas som skillnadsskapande och en markering av de unga som migranter. Det här belyser vikten av att lyssna in vad som är viktigt för nyanländas välmående. Ett intressant resultat var att flera av elevernas egna fotografier var tagna ute i naturen. Många elever berättade att de uppskattade naturens tillgänglighet, något som inte alla var vana vid från hemlandet.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket ansvar som läggs på individnivå utan att förutsättningarna finns där. Nyanlända gymnasieelever förväntas erövra ett nytt språk och kulturella normer i särskilda klasser utan svensktalande elever. I kombination med bostadssegregationen blir det här en väldigt svår, nästan omöjlig uppgift. Många av eleverna vittnade om att de sällan eller aldrig träffar jämnåriga svenskar. Jag slogs också av hur utbredd vardagsrasismen är. Rasism är en laddad fråga i Sverige som i många sammanhang inte diskuteras. I stället framställs Sverige som ett land som kommit långt i de här frågorna, till exempel i frågor om jämlikhet, och uppstår problem så riskerar det att läggas på individnivå snarare än att förstås som ett strukturellt problem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, lärare, skolkuratorer och skolledare. Men även politiker och beslutsfattare. Jag tror att representanter från civilsamhället som besöker skolor med nyanlända också kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-11-09 15:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-10 20:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser