Dela:

Elever som invandrat i tidiga skolår behöver extra stöd direkt

Nyanlända elever i årskurs 9 gör färre fel i matematiken än elever som invandrat i tidiga skolår. Det visar Jöran Peterssons avhandling.

Jöran Petersson
Jöran Petersson

Disputerade 2017-04-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Mathematics achievement of early and newly immigrated students in different topics of mathematics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är matematiker i grunden och har arbetat som matematiklärare på gymnasiet och sedan som lärarutbildare. När det utlystes en doktorandtjänst med den här inriktningen tyckte jag att det var intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat provresultat och elevlösningar på mindre textintensiva provuppgifter i matematik i årskurs 9 och jämfört med vilken årskurs eleverna började i svenska skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har två huvudresultat. Det ena handlar om att elever som har svenska som andraspråk respektive förstaspråk har olika kunskapsprofil. Om man tittar på exempelvis TIMSS så är det testet indelat i olika områden som taluppfattning, algebra, geometri och statistik. I Sverige har den genomsnittlige eleven en dal i algebra och en topp i statistik och taluppfattning. I många andra länder, som Mellanöstern och Östeuropa där många invandrade andraspråkselever i Sverige kommer ifrån, ser kompetenskurvan ut på motsatt sätt. De eleverna har en topp i algebra och en dal i statistik och data. Det är omvänt. Störst differens finns det mellan de elever som har varit här länge och gått i svenska skolan sedan årskurs ett, och de elever som börjat den sista terminen i årskurs 8 eller 9.

– När det gäller det andra resultatet så har jag tittat på specifika matematikuppgifter, exempelvis en uppgift som frågade ”Vad är hälften av en femtedel?”. Elever som hade varit kort tid i Sverige svarade ofta 0,2 på den frågan. Jag tolkar det som att de inte förstod vad ordet hälften betyder. Andraspråkstalare som hade varit en längre tid i Sverige hade halverat antingen nämnaren eller täljaren enbart. De hanterade inte halveringen korrekt. Mina resultat visar att elever som nyligen kommit till Sverige har en god matematisk förståelse men att ordkunskapen inte räcker. De elever som har kommit till Sverige i tidigare skolår har bättre ordkunskap men då är det den matematiska kunskapen som inte räcker till. Det pekar på en stor utmaning – att de elever som kommit i tidiga skolår till svensk skola behöver ges extra stöd direkt när de kommer. Det räcker inte att ge detta stöd sent i grundskolan.

Vad överraskade dig?

– Kompetensprofilen – att det faktiskt gick att urskilja skillnader. Det måste finnas tillräckligt många nyinvandrade i årskurs 9 för att upptäcka skillnaderna i profilerna, annars har eleverna följt svenskt skolsystem för länge. Dessutom måste det vara tillräckligt många som har med sig en kunskapsprofil som skiljer sig från svenska genomsnittselever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt beslutsfattare i skolan som kan se att vi behöver sätta in resurser till de som är nyanlända i svenska skolan tidigt, så att de kommer igång med matematiken. Är man andraspråkstalare i årskurs 1 eller 2 så är det en tuff utmaning och de eleverna behöver få hjälp.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-05-18 16:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-24 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet

Lucian Olteanu har i sin avhandling tagit fram en definition för lärare av begreppet kommunikation i matematikklassrummet. Definitionen kan göra det möjligt att förhålla sig till riktlinjerna i de senaste läroplanerna för matematik.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.