Elever som invandrat i tidiga skolår behöver extra stöd direkt

Nyanlända elever i årskurs 9 gör färre fel i matematiken än elever som invandrat i tidiga skolår. Det visar Jöran Peterssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är matematiker i grunden och har arbetat som matematiklärare på gymnasiet och sedan som lärarutbildare. När det utlystes en doktorandtjänst med den här inriktningen tyckte jag att det var intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat provresultat och elevlösningar på mindre textintensiva provuppgifter i matematik i årskurs 9 och jämfört med vilken årskurs eleverna började i svenska skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har två huvudresultat. Det ena handlar om att elever som har svenska som andraspråk respektive förstaspråk har olika kunskapsprofil. Om man tittar på exempelvis TIMSS så är det testet indelat i olika områden som taluppfattning, algebra, geometri och statistik. I Sverige har den genomsnittlige eleven en dal i algebra och en topp i statistik och taluppfattning. I många andra länder, som Mellanöstern och Östeuropa där många invandrade andraspråkselever i Sverige kommer ifrån, ser kompetenskurvan ut på motsatt sätt. De eleverna har en topp i algebra och en dal i statistik och data. Det är omvänt. Störst differens finns det mellan de elever som har varit här länge och gått i svenska skolan sedan årskurs ett, och de elever som börjat den sista terminen i årskurs 8 eller 9.

– När det gäller det andra resultatet så har jag tittat på specifika matematikuppgifter, exempelvis en uppgift som frågade ”Vad är hälften av en femtedel?”. Elever som hade varit kort tid i Sverige svarade ofta 0,2 på den frågan. Jag tolkar det som att de inte förstod vad ordet hälften betyder. Andraspråkstalare som hade varit en längre tid i Sverige hade halverat antingen nämnaren eller täljaren enbart. De hanterade inte halveringen korrekt. Mina resultat visar att elever som nyligen kommit till Sverige har en god matematisk förståelse men att ordkunskapen inte räcker. De elever som har kommit till Sverige i tidigare skolår har bättre ordkunskap men då är det den matematiska kunskapen som inte räcker till. Det pekar på en stor utmaning – att de elever som kommit i tidiga skolår till svensk skola behöver ges extra stöd direkt när de kommer. Det räcker inte att ge detta stöd sent i grundskolan.

Vad överraskade dig?

– Kompetensprofilen – att det faktiskt gick att urskilja skillnader. Det måste finnas tillräckligt många nyinvandrade i årskurs 9 för att upptäcka skillnaderna i profilerna, annars har eleverna följt svenskt skolsystem för länge. Dessutom måste det vara tillräckligt många som har med sig en kunskapsprofil som skiljer sig från svenska genomsnittselever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt beslutsfattare i skolan som kan se att vi behöver sätta in resurser till de som är nyanlända i svenska skolan tidigt, så att de kommer igång med matematiken. Är man andraspråkstalare i årskurs 1 eller 2 så är det en tuff utmaning och de eleverna behöver få hjälp.

Åsa Lasson