Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik ger nyanlända elever möjlighet att uttrycka sig och vara aktiva deltagare i undervisningen redan från första dagen i den svenska skolan. Det visar Anna Irma von Knorrings avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans olika stadier. Under de senaste åren hade jag många nyanlända elever i min klass. Då väcktes intresset för hur vi kan använda tekniken för att på bästa sätt stödja elever som är nyanlända och nybörjare i det svenska språket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk fallstudie om nyanlända lågstadieelevers meningsskapande via digital teknik i svenska som andraspråksundervisning. Jag har observerat undervisningen och intervjuat lärare och elever på tre olika skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vi behöver tänka om lite kring vad tekniken kan bidra med i undervisningen för nyanlända elever. Inte bara utifrån ett läs- och skrivperspektiv utan också för att integrera eleverna i undervisningen. Nyanlända lågstadieelever går inte i någon förberedelseklass, de börjar från dag ett med undervisning på svenska. Där kan tekniken hjälpa dem att bli en del av ett sammanhang. Både för att kunna kommunicera själva och ta del av det som sker i klassrummet. Det är ett av de viktigaste resultaten i min avhandling – vad digital teknik kan innebära och erbjuda för eleverna.

– Med hjälp av tekniken kunde eleverna få ett slags handlingsutrymme att kommunicera och delta i gruppdiskussioner, exempelvis via bilder och översättningsprogram. Men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det krävs också att eleverna får möjlighet att använda sig av sitt förstaspråk i undervisningen. Jag vill verkligen understryka hur digital teknik kunde skapa möjlighet för eleverna i min studie att kommunicera med jämnåriga i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Många av lärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap om hur de skulle använda tekniken för att erbjuda de nyanlända eleverna en möjlighet att delta. Vilket resulterade i att både lärare och elever experimenterade tillsammans. Det här utforskande förhållningssättet och experimenterandet överraskade mig positivt. Eleverna fick möjlighet att använda språket i ett vidgat perspektiv och uttrycka sig både med sitt förstaspråk, bildspråk och kroppsspråk. Däremot var det tydligt att de endast fick använda svenska när de skrev texter. Där var det en mer formaliserad syn på vad skrivande i svenska som andraspråk innebär. Det fanns inte heller samma möjlighet till andra uttryckssätt i de texterna, vilket förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare kan ha stor nytta av dem eftersom det finns flerspråkiga och nyanlända elever i nästan alla klassrum. Jag önskar också att lärarstudenter på lärarutbildningen ska ha nytta av resultaten, eftersom många studenter som läser till lärare i svenska även kommer att undervisa i svenska som andraspråk. Slutligen hoppas jag att forskningssamhället kan dra nytta av avhandlingen och bygga vidare på mina resultat.

Åsa Lasson