Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

I statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd. Men Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola.

Wiji Bohme Shomary
Wiji Bohme Shomary

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2022-04-22
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
The Road From Damascus: New Arrival Immigrant Families and The Swedish Preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min doktorandtjänst 2016, vilket var i samband med att det kom många flyktingar från Syrien. I diskussioner kring olika tänkbara områden för min forskning upptäckte jag att det fanns en hel del studier om förskolepedagogers syn på nyanlända föräldrar. Däremot fanns det just ingen forskning om vad nyanlända föräldrar tycker och tänker om den svenska förskolan. Eftersom jag själv har arabiska som modersmål kändes det som en spännande fråga att undersöka och be föräldrarna att på sitt eget modersmål berätta om sina föreställningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända föräldrars syn och föreställningar om den svenska förskolan. Men också om hur invandrade föräldrar framställs och beskrivs i statliga styrdokument, såsom statliga utredningar, propositioner och läroplaner från 1970 och framåt. Totalt ingår 19 invandrade föräldrar från Syrien i studien. De har i text fått berätta om sina förväntningar, föreställningar och erfarenheter av den svenska förskolan. Föräldrarna kommer från olika orter runt om i hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och är mycket måna om att deras barn ska lära sig svenska för att kunna utvecklas och må bra. Mina studier visar att nyanlända föräldrar är sociala aktörer som pratar, även om de inte kan svenska så bra, med pedagogerna på förskolan och tar del av vad som händer där.

– I den statliga diskursen ges en helt annan bild av invandrade föräldrar: Här framställs de som en grupp utan agens, där både barn och föräldrar ofta är i behov av stöd och hjälp. Stort fokus läggs vid vilka risker det innebär att invandrade barn inte lär sig svenska, exempelvis utanförskap och arbetslöshet.

– I avhandlingen har jag också undersökt hur invandrade föräldrar och den statliga diskursen beskriver tillhörighet. Resultaten visar att föräldrarna gör det i termer av känslor. I den statliga dokumenten beskrivs tillhörighet hos invandrade föräldrar i termer av bakgrund och kultur. Ett intressant resultat är att föräldrarna i studien inte lägger särskilt stor vikt vid undervisning av modersmål, familjerna pekar på att barnen lär sig arabiska hemma. I de statliga dokumenten är modersmålsundervisning desto viktigare. Här beskrivs invandrade föräldrar sakna kompetens för att lära barnen sitt modersmål, därför är det viktigt att det undervisas i förskolan.

Vad överraskade dig?

– De likheter som finns ändå finns mellan den statliga förskolediskursen och föräldrarnas diskurs om förskolan. Både föräldrarna och de statliga dokumenten pekar på bristen på kontakt mellan olika samhällsgrupper som en grogrund för fördomar, rädsla och missförstånd mellan människor. Båda betonar också vikten av förskolan som en plats där invandrade barn får lära sig svenska och träffa svenska barn. På 1970-talet fanns det en väldigt positiv syn på invandrarbarn. Deras närvaro i den svenska förskolan ansågs berikande och utvidga svenska barns förståelse för andra kulturer. Denna syn försvann i senare policydokument.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst pedagoger i förskolan som har direkt kontakt med de barnen och deras föräldrar. Men jag hoppas att de även kan intressera skolledare och skolpolitiker på olika nivåer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-05 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”