Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

I statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd. Men Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola.

Wiji Bohme Shomary
Wiji Bohme Shomary

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2022-04-22
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
The Road From Damascus: New Arrival Immigrant Families and The Swedish Preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min doktorandtjänst 2016, vilket var i samband med att det kom många flyktingar från Syrien. I diskussioner kring olika tänkbara områden för min forskning upptäckte jag att det fanns en hel del studier om förskolepedagogers syn på nyanlända föräldrar. Däremot fanns det just ingen forskning om vad nyanlända föräldrar tycker och tänker om den svenska förskolan. Eftersom jag själv har arabiska som modersmål kändes det som en spännande fråga att undersöka och be föräldrarna att på sitt eget modersmål berätta om sina föreställningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända föräldrars syn och föreställningar om den svenska förskolan. Men också om hur invandrade föräldrar framställs och beskrivs i statliga styrdokument, såsom statliga utredningar, propositioner och läroplaner från 1970 och framåt. Totalt ingår 19 invandrade föräldrar från Syrien i studien. De har i text fått berätta om sina förväntningar, föreställningar och erfarenheter av den svenska förskolan. Föräldrarna kommer från olika orter runt om i hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och är mycket måna om att deras barn ska lära sig svenska för att kunna utvecklas och må bra. Mina studier visar att nyanlända föräldrar är sociala aktörer som pratar, även om de inte kan svenska så bra, med pedagogerna på förskolan och tar del av vad som händer där.

– I den statliga diskursen ges en helt annan bild av invandrade föräldrar: Här framställs de som en grupp utan agens, där både barn och föräldrar ofta är i behov av stöd och hjälp. Stort fokus läggs vid vilka risker det innebär att invandrade barn inte lär sig svenska, exempelvis utanförskap och arbetslöshet.

– I avhandlingen har jag också undersökt hur invandrade föräldrar och den statliga diskursen beskriver tillhörighet. Resultaten visar att föräldrarna gör det i termer av känslor. I den statliga dokumenten beskrivs tillhörighet hos invandrade föräldrar i termer av bakgrund och kultur. Ett intressant resultat är att föräldrarna i studien inte lägger särskilt stor vikt vid undervisning av modersmål, familjerna pekar på att barnen lär sig arabiska hemma. I de statliga dokumenten är modersmålsundervisning desto viktigare. Här beskrivs invandrade föräldrar sakna kompetens för att lära barnen sitt modersmål, därför är det viktigt att det undervisas i förskolan.

Vad överraskade dig?

– De likheter som finns ändå finns mellan den statliga förskolediskursen och föräldrarnas diskurs om förskolan. Både föräldrarna och de statliga dokumenten pekar på bristen på kontakt mellan olika samhällsgrupper som en grogrund för fördomar, rädsla och missförstånd mellan människor. Båda betonar också vikten av förskolan som en plats där invandrade barn får lära sig svenska och träffa svenska barn. På 1970-talet fanns det en väldigt positiv syn på invandrarbarn. Deras närvaro i den svenska förskolan ansågs berikande och utvidga svenska barns förståelse för andra kulturer. Denna syn försvann i senare policydokument.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst pedagoger i förskolan som har direkt kontakt med de barnen och deras föräldrar. Men jag hoppas att de även kan intressera skolledare och skolpolitiker på olika nivåer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-05 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!