Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

I statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd. Men Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min doktorandtjänst 2016, vilket var i samband med att det kom många flyktingar från Syrien. I diskussioner kring olika tänkbara områden för min forskning upptäckte jag att det fanns en hel del studier om förskolepedagogers syn på nyanlända föräldrar. Däremot fanns det just ingen forskning om vad nyanlända föräldrar tycker och tänker om den svenska förskolan. Eftersom jag själv har arabiska som modersmål kändes det som en spännande fråga att undersöka och be föräldrarna att på sitt eget modersmål berätta om sina föreställningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända föräldrars syn och föreställningar om den svenska förskolan. Men också om hur invandrade föräldrar framställs och beskrivs i statliga styrdokument, såsom statliga utredningar, propositioner och läroplaner från 1970 och framåt. Totalt ingår 19 invandrade föräldrar från Syrien i studien. De har i text fått berätta om sina förväntningar, föreställningar och erfarenheter av den svenska förskolan. Föräldrarna kommer från olika orter runt om i hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och är mycket måna om att deras barn ska lära sig svenska för att kunna utvecklas och må bra. Mina studier visar att nyanlända föräldrar är sociala aktörer som pratar, även om de inte kan svenska så bra, med pedagogerna på förskolan och tar del av vad som händer där.

– I den statliga diskursen ges en helt annan bild av invandrade föräldrar: Här framställs de som en grupp utan agens, där både barn och föräldrar ofta är i behov av stöd och hjälp. Stort fokus läggs vid vilka risker det innebär att invandrade barn inte lär sig svenska, exempelvis utanförskap och arbetslöshet.

– I avhandlingen har jag också undersökt hur invandrade föräldrar och den statliga diskursen beskriver tillhörighet. Resultaten visar att föräldrarna gör det i termer av känslor. I den statliga dokumenten beskrivs tillhörighet hos invandrade föräldrar i termer av bakgrund och kultur. Ett intressant resultat är att föräldrarna i studien inte lägger särskilt stor vikt vid undervisning av modersmål, familjerna pekar på att barnen lär sig arabiska hemma. I de statliga dokumenten är modersmålsundervisning desto viktigare. Här beskrivs invandrade föräldrar sakna kompetens för att lära barnen sitt modersmål, därför är det viktigt att det undervisas i förskolan.

Vad överraskade dig?

– De likheter som finns ändå finns mellan den statliga förskolediskursen och föräldrarnas diskurs om förskolan. Både föräldrarna och de statliga dokumenten pekar på bristen på kontakt mellan olika samhällsgrupper som en grogrund för fördomar, rädsla och missförstånd mellan människor. Båda betonar också vikten av förskolan som en plats där invandrade barn får lära sig svenska och träffa svenska barn. På 1970-talet fanns det en väldigt positiv syn på invandrarbarn. Deras närvaro i den svenska förskolan ansågs berikande och utvidga svenska barns förståelse för andra kulturer. Denna syn försvann i senare policydokument.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst pedagoger i förskolan som har direkt kontakt med de barnen och deras föräldrar. Men jag hoppas att de även kan intressera skolledare och skolpolitiker på olika nivåer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-05 16:07 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Intervju

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Intervju

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Intervju

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.