Nyanlända lämnas i sticket vid gymnasievalet
Nyanlända elever har begränsade valmöjligheter och får för lite stöd när de ska söka till gymnasiet, visar Brendan Munhalls avhandling.
Bor i Stockholm
Född 1985
Disputerade 2024-03-27
vid Stockholms universitet
Bounded Horizons. A study of upper secondary school choice for newly arrived students
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag kom till Sverige för att jobba som lärare, men i takt med att jag lärde mig om det svenska utbildningssystemet blev jag allt mer nyfiken på det unika svenska skolvalet. Jag intresserade mig för hur möjligheterna till utbildning såg ut för olika grupper i samhället – särskilt för nyanlända elever. Snart stod det klart för mig att denna grupp hade betydande utmaningar.
Vad handlar avhandlingen om?
– Syftet är att utforska gymnasievalsprocessen i Stockholm för nyanlända elever i årskurs 9. För att lyfta fram elevernas eget perspektiv har jag gjort intervjuer med 22 nyanlända elever, men jag har även pratat med studievägledare, rektorer och lärare. Forskningsfrågorna handlar om vilka möjligheter och begränsningar dessa elever hade i sina gymnasieval samt hur deras situation påverkades av skolans marknadisering.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att elevernas valmöjligheter begränsades av att många av dem bodde långt från centrum och de knutpunkter där de flesta gymnasieskolor ligger. Eftersom de hade varit så kort tid i Sverige hade många av dem också för låga betyg för att antas av dessa skolor och kunde bara välja språkintroduktionsprogrammet. Samtidigt ville de gå på det som de uppfattade som elit- eller högstatusskolor i innerstaden.
– Språkintroduktionsprogrammen är ofta väldigt fördelaktiga för eleverna, men rykten och brist på studievägledning gjorde att de inte riktigt förstod det. Deras negativa syn förstärktes också av gymnasieskolornas marknadsföring. Några elever som fick studievägledning eller hade kontakt med svenska jämnåriga såg dock fördelarna med programmen.
Språkintroduktionsprogrammen är ofta väldigt fördelaktiga för nyanlända elever, men rykten och brist på studievägledning gjorde att de inte riktigt förstod det.
Brendan Munhall
Vad överraskade dig?
– Att marknadsföringen hade ett så starkt inflytande på eleverna. I många fall hade de inte fått någon information om gymnasievalet, och i det vakuumet var gymnasieskolornas marknadsföringsstrategier extremt effektiva. Jag tycker att bristen på regleringar för reklam som riktar sig till barn är oroande, och mina resultat är förmodligen relevanta även för andra elevgrupper.
– Jag blev också överraskad av att eleverna fick så lite studievägledning. Skolsystemet gav i många fall inte eleverna det stöd de behövde, och när de väl fick stöd så berodde det ofta på enskilda engagerade utbildare. Det är ohållbart i ett nationellt skolsystem.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt hoppas jag att de nyanlända eleverna själva ska ha nytta av att deras perspektiv lyfts fram: en större förståelse för dem som individer kan leda till att deras behov blir bättre tillgodosedda. Men jag hoppas också att avhandlingen ska göra att den extra arbetsbörda som vissa lärare tar på sig uppskattas mer. Avsnitten om skolornas marknadsföring kan vara nyttiga att läsa för vem som helst i det svenska samhället.