Dela:

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Att få lämna förberedelseklassen ses som ett steg mot inkludering, det visar Jenny Nilsson Folkes avhandling. Men övergången visade sig ofta svårare än eleverna trott.

Jenny Nilsson Folke
Jenny Nilsson Folke

Född: 1981
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-02-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sociala rättvisefrågor har engagerat mig sedan jag gick grundutbildningen i socialantropologi. Efter det har jag jobbat på Integrationsverket och på Stadsmissionen med inkluderings- och antidiskrimineringsfrågor. Eftersom det inte finns så mycket forskning om nyanlända och deras utbildning och som utgår från deras röster, så tyckte jag det var viktigt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Till stor del om gapet mellan elevernas förväntningar och hur det faktiskt blir. Jag har särskilt tittat på olika övergångar, från förberedelseklass till ordinarie klass i grundskolans senare år och sedan till gymnasiet. Med utgångspunkt från fenomenologin har jag också försökt fånga hur det känns i kroppen att till exempel vara inkluderad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Lärarna i de ordinarie klasserna behöver bli bättre på att förklara svenska språket i ämnena och man behöver ta vara på elevernas modersmål. När den behövdes som mest, drogs handledningen de haft i förberedelseklassen in.

– Jag såg ett stort behov att jobba med social inkludering. Eleverna ville snabbt vidare till ordinarie klass för att bli en av ”de andra” men väl där var det svårare än de tänkt. I landsbygdsmiljö skedde exkluderingen på individnivå. Det fanns kanske en tro från lärarnas sida att det skulle lösa sig självt så de jobbade inte aktivt med detta. I storstaden såg det lite annorlunda ut. Där hade alla elever på skolan jag besökte svenska som andraspråk. Där gick den sociala inkluderingen lättare men de sa själva att de gick på en skola för invandrare och var därmed exkluderade från staden in stort.

Var det något som överraskade dig?

– Ja. Vid övergången till gymnasiet hamnade alla elever jag följde på språkintroduktion. Det hänger ihop med behörighetskraven som ändrades med läroplanen 2011. Även om många går framåt i rasande takt hinner de inte få alla betyg som krävs. För eleverna var det som ett steg tillbaka till förberedelseklassen och de kände att de stod och stampade. Det påverkade deras drömmar, förhoppningar och självbild. Någon sa att: ”Jag kommer vara 40 år innan jag kan börja på universitetet”.

Vem har nytta av resultaten?

– Utbildningspolitiker på olika nivåer och skolledare. Men även lärare som undervisar i såväl förberedelseklasser som ordinarie klasser och elever som varit längre i Sverige och som kan hjälpta till att välkomna nyanlända mer.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-03-31 08:57 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:25 av


Relaterat

Professionell kunskap hos integrationsarbetare

Samhällsorientering är en av de insatser som kommuner har ansvar för att erbjuda nyanlända när de kommer till Sverige. Marie Vesterlind har undersökt hur organiseringen, kunskapsarbetet och den kulturella kompetensen ser ut för de integrationsarbetare som genomför orienteringen.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer