Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion. Det visar Anna Wrammert som forskat om gymnasieelevers möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner.

Anna Wrammert
Anna Wrammert

Född 1971
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-09-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har undervisat i tio år på gymnasiet i religion och medieämnen, därutöver har jag en bakgrund som journalist. Som lärare har man sällan tid för riktigt fördjupande samtal om religion med eleverna. När jag fick möjlighet att forska kändes det naturligt att kombinera mina båda yrkesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever talar om sina erfarenheter av religion som de får genom olika medier och andra sociala sammanhang. Det talas mycket om så kallade mediebilder av religion. I avhandlingen undersöker jag vilka bilder som gymnasieelever tar del av, hur de ser de ut och vad som förmedlas i dem. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med knappt 90 gymnasieelever från olika skolor, i olika gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesprogram och med olika etniska bakgrunder. Eleverna har fått öppna frågor om hur de ser på religion, vilka mediebilder av religion de möter och hur de själva reflekterar kring hur religion framställs samt sin egen personliga relation till religion. Eleverna har fått ge skriftliga svar, cirka hälften av dem har träffats och diskuterat i fokusgrupper och 14 elever har djupintervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att unga konstruerar, eller pratar om religion på många olika sätt. Till skillnad mot vad jag trodde, förknippar de religion mer med gemenskap, vägledning i livet och kultur, snarare än konflikter och våld. Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner. Ungdomarna är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion i nyhetsmedier, i film och tv-serier. Det här är intressant med tanke på att tidigare forskning pekar på risken för att nyhetsmediers framställningar av religion reproduceras i skolan, som att islam kopplas till konflikthärdar. Synen på religion påverkas i hög grad av populärkultur och sociala medier. Eleverna berättade om hur de tog del av exempelvis konton på Instagram där troende unga från andra religioner visar sin vardag. Som kunskapskälla står sociala medier för något nytt och mina resultat visar att de, oftast tvärtemot vad vuxenvärlden kanske tror, ofta bidrar till att nyansera ungas bild av religion.

– Även om eleverna i studien ansåg att religion kan vara ett känsligt samtalsämne var de positiva till religionsundervisningen i gymnasiet som de menar är både roligare och mer intressant eftersom den ger större utrymme för diskussioner kring mer vardagsnära livsåskådningsfrågor jämfört med undervisningen på högstadiet som ungdomarna upplevde som mer inriktad på fakta om olika religioner. Sammantaget visar resultaten att ungdomarna har hög grad av ”medievetenhet”, de har god koll på källkritik samtidigt som de inser att de påverkas av de bilder de möter i såväl etablerade medier som sociala medier.

Vad överraskade dig?

– Att de elever som sa sig vara ateister ändå uttryckte stort intresse av att diskutera religion och hur det framställs. Att vara ung ateist behöver därmed inte vara detsamma som att vara ointresserad av religion. Jag slogs också av de avancerade och medvetna resonemang som eleverna förde kring de här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är främst riktad till akademin och det religionssociologiska och didaktiska forskningsfältet. Men jag tror och hoppas att även lärare och övrig personal i skolan kan ha nytta av att ta del av dem då de synliggör vad eleverna faktiskt har med sig in i religionsklassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-30 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Haltande historieundervisning på gymnasiet

Det är en stor skillnad mellan hur historieämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna, säger forskaren David Rosenlund. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering.

Ensidig bild av historien i svenska läroböcker

Svenska läroböcker i historia har ett tydligt väst-perspektiv. "Jag trodde inte att bilden skulle vara så ensidig", säger Robert Thorp som forskat om hur historia presenteras i läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter.

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Historielärares syn på ämnet skiljer sig åt

Historielärare uppfattar sitt ämne på olika sätt och deras undervisning har drag av flera olika synsätt, säger forskaren Mikael Berg. "Historielärare gör en rad ämnesdidaktiska val i sin yrkesutövning där de uttrycker sin ämnesförståelse."

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.