Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion. Det visar Anna Wrammert som forskat om gymnasieelevers möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner.

Anna Wrammert
Anna Wrammert

Född 1971
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-09-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har undervisat i tio år på gymnasiet i religion och medieämnen, därutöver har jag en bakgrund som journalist. Som lärare har man sällan tid för riktigt fördjupande samtal om religion med eleverna. När jag fick möjlighet att forska kändes det naturligt att kombinera mina båda yrkesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever talar om sina erfarenheter av religion som de får genom olika medier och andra sociala sammanhang. Det talas mycket om så kallade mediebilder av religion. I avhandlingen undersöker jag vilka bilder som gymnasieelever tar del av, hur de ser de ut och vad som förmedlas i dem. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med knappt 90 gymnasieelever från olika skolor, i olika gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesprogram och med olika etniska bakgrunder. Eleverna har fått öppna frågor om hur de ser på religion, vilka mediebilder av religion de möter och hur de själva reflekterar kring hur religion framställs samt sin egen personliga relation till religion. Eleverna har fått ge skriftliga svar, cirka hälften av dem har träffats och diskuterat i fokusgrupper och 14 elever har djupintervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att unga konstruerar, eller pratar om religion på många olika sätt. Till skillnad mot vad jag trodde, förknippar de religion mer med gemenskap, vägledning i livet och kultur, snarare än konflikter och våld. Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner. Ungdomarna är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion i nyhetsmedier, i film och tv-serier. Det här är intressant med tanke på att tidigare forskning pekar på risken för att nyhetsmediers framställningar av religion reproduceras i skolan, som att islam kopplas till konflikthärdar. Synen på religion påverkas i hög grad av populärkultur och sociala medier. Eleverna berättade om hur de tog del av exempelvis konton på Instagram där troende unga från andra religioner visar sin vardag. Som kunskapskälla står sociala medier för något nytt och mina resultat visar att de, oftast tvärtemot vad vuxenvärlden kanske tror, ofta bidrar till att nyansera ungas bild av religion.

– Även om eleverna i studien ansåg att religion kan vara ett känsligt samtalsämne var de positiva till religionsundervisningen i gymnasiet som de menar är både roligare och mer intressant eftersom den ger större utrymme för diskussioner kring mer vardagsnära livsåskådningsfrågor jämfört med undervisningen på högstadiet som ungdomarna upplevde som mer inriktad på fakta om olika religioner. Sammantaget visar resultaten att ungdomarna har hög grad av ”medievetenhet”, de har god koll på källkritik samtidigt som de inser att de påverkas av de bilder de möter i såväl etablerade medier som sociala medier.

Vad överraskade dig?

– Att de elever som sa sig vara ateister ändå uttryckte stort intresse av att diskutera religion och hur det framställs. Att vara ung ateist behöver därmed inte vara detsamma som att vara ointresserad av religion. Jag slogs också av de avancerade och medvetna resonemang som eleverna förde kring de här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är främst riktad till akademin och det religionssociologiska och didaktiska forskningsfältet. Men jag tror och hoppas att även lärare och övrig personal i skolan kan ha nytta av att ta del av dem då de synliggör vad eleverna faktiskt har med sig in i religionsklassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-30 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser