Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion. Det visar Anna Wrammert som forskat om gymnasieelevers möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner.

Anna Wrammert
Anna Wrammert

Född 1971
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-09-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har undervisat i tio år på gymnasiet i religion och medieämnen, därutöver har jag en bakgrund som journalist. Som lärare har man sällan tid för riktigt fördjupande samtal om religion med eleverna. När jag fick möjlighet att forska kändes det naturligt att kombinera mina båda yrkesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever talar om sina erfarenheter av religion som de får genom olika medier och andra sociala sammanhang. Det talas mycket om så kallade mediebilder av religion. I avhandlingen undersöker jag vilka bilder som gymnasieelever tar del av, hur de ser de ut och vad som förmedlas i dem. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med knappt 90 gymnasieelever från olika skolor, i olika gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesprogram och med olika etniska bakgrunder. Eleverna har fått öppna frågor om hur de ser på religion, vilka mediebilder av religion de möter och hur de själva reflekterar kring hur religion framställs samt sin egen personliga relation till religion. Eleverna har fått ge skriftliga svar, cirka hälften av dem har träffats och diskuterat i fokusgrupper och 14 elever har djupintervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att unga konstruerar, eller pratar om religion på många olika sätt. Till skillnad mot vad jag trodde, förknippar de religion mer med gemenskap, vägledning i livet och kultur, snarare än konflikter och våld. Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner. Ungdomarna är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion i nyhetsmedier, i film och tv-serier. Det här är intressant med tanke på att tidigare forskning pekar på risken för att nyhetsmediers framställningar av religion reproduceras i skolan, som att islam kopplas till konflikthärdar. Synen på religion påverkas i hög grad av populärkultur och sociala medier. Eleverna berättade om hur de tog del av exempelvis konton på Instagram där troende unga från andra religioner visar sin vardag. Som kunskapskälla står sociala medier för något nytt och mina resultat visar att de, oftast tvärtemot vad vuxenvärlden kanske tror, ofta bidrar till att nyansera ungas bild av religion.

– Även om eleverna i studien ansåg att religion kan vara ett känsligt samtalsämne var de positiva till religionsundervisningen i gymnasiet som de menar är både roligare och mer intressant eftersom den ger större utrymme för diskussioner kring mer vardagsnära livsåskådningsfrågor jämfört med undervisningen på högstadiet som ungdomarna upplevde som mer inriktad på fakta om olika religioner. Sammantaget visar resultaten att ungdomarna har hög grad av ”medievetenhet”, de har god koll på källkritik samtidigt som de inser att de påverkas av de bilder de möter i såväl etablerade medier som sociala medier.

Vad överraskade dig?

– Att de elever som sa sig vara ateister ändå uttryckte stort intresse av att diskutera religion och hur det framställs. Att vara ung ateist behöver därmed inte vara detsamma som att vara ointresserad av religion. Jag slogs också av de avancerade och medvetna resonemang som eleverna förde kring de här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är främst riktad till akademin och det religionssociologiska och didaktiska forskningsfältet. Men jag tror och hoppas att även lärare och övrig personal i skolan kan ha nytta av att ta del av dem då de synliggör vad eleverna faktiskt har med sig in i religionsklassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-30 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!