Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion. Det visar Anna Wrammert som forskat om gymnasieelevers möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner.

Anna Wrammert
Anna Wrammert

Född 1971
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-09-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har undervisat i tio år på gymnasiet i religion och medieämnen, därutöver har jag en bakgrund som journalist. Som lärare har man sällan tid för riktigt fördjupande samtal om religion med eleverna. När jag fick möjlighet att forska kändes det naturligt att kombinera mina båda yrkesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever talar om sina erfarenheter av religion som de får genom olika medier och andra sociala sammanhang. Det talas mycket om så kallade mediebilder av religion. I avhandlingen undersöker jag vilka bilder som gymnasieelever tar del av, hur de ser de ut och vad som förmedlas i dem. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med knappt 90 gymnasieelever från olika skolor, i olika gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesprogram och med olika etniska bakgrunder. Eleverna har fått öppna frågor om hur de ser på religion, vilka mediebilder av religion de möter och hur de själva reflekterar kring hur religion framställs samt sin egen personliga relation till religion. Eleverna har fått ge skriftliga svar, cirka hälften av dem har träffats och diskuterat i fokusgrupper och 14 elever har djupintervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att unga konstruerar, eller pratar om religion på många olika sätt. Till skillnad mot vad jag trodde, förknippar de religion mer med gemenskap, vägledning i livet och kultur, snarare än konflikter och våld. Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner. Ungdomarna är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion i nyhetsmedier, i film och tv-serier. Det här är intressant med tanke på att tidigare forskning pekar på risken för att nyhetsmediers framställningar av religion reproduceras i skolan, som att islam kopplas till konflikthärdar. Synen på religion påverkas i hög grad av populärkultur och sociala medier. Eleverna berättade om hur de tog del av exempelvis konton på Instagram där troende unga från andra religioner visar sin vardag. Som kunskapskälla står sociala medier för något nytt och mina resultat visar att de, oftast tvärtemot vad vuxenvärlden kanske tror, ofta bidrar till att nyansera ungas bild av religion.

– Även om eleverna i studien ansåg att religion kan vara ett känsligt samtalsämne var de positiva till religionsundervisningen i gymnasiet som de menar är både roligare och mer intressant eftersom den ger större utrymme för diskussioner kring mer vardagsnära livsåskådningsfrågor jämfört med undervisningen på högstadiet som ungdomarna upplevde som mer inriktad på fakta om olika religioner. Sammantaget visar resultaten att ungdomarna har hög grad av ”medievetenhet”, de har god koll på källkritik samtidigt som de inser att de påverkas av de bilder de möter i såväl etablerade medier som sociala medier.

Vad överraskade dig?

– Att de elever som sa sig vara ateister ändå uttryckte stort intresse av att diskutera religion och hur det framställs. Att vara ung ateist behöver därmed inte vara detsamma som att vara ointresserad av religion. Jag slogs också av de avancerade och medvetna resonemang som eleverna förde kring de här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är främst riktad till akademin och det religionssociologiska och didaktiska forskningsfältet. Men jag tror och hoppas att även lärare och övrig personal i skolan kan ha nytta av att ta del av dem då de synliggör vad eleverna faktiskt har med sig in i religionsklassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-30 15:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.