Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyheter ges stort utrymme i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Roger Olsson
Roger Olsson

Född 1969
i Västerås

Disputerade 2016-04-01
vid Karlstad universitet


AVHANDLING
Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på lärarutbildningen men har tidigare jobbat som lärare i samhällskunskap och religionskunskap i gymnasieskolan. Ämnet samhällskunskap infördes i skolan efter andra världskriget med främsta syfte att stärka kunskaperna kring demokrati. Det finns en hel del forskning kring läromedel i samhällskunskap men förvånansvärt få lärar- och undervisningsstudier i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie kring hur fyra gymnasielärare i samhällskunskap ser på, förstår och undervisar i ämnet. Jag har dels intervjuat lärarna, dels gjort sammanlagt 48 klassrumsobservationer. Studien består av tre delar: Observationer där jag tittat på undervisningens innehåll, lärarnas ämnesförståelse såsom de själva uttrycker det samt nyheters roll i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att nyheter har en framskjuten plats i undervisningen i samhällskunskap. Det förekommer två former av nyhetsanvändning i klassrummet – nyhetsbevakning som en aktivitet som ofta inleder lektionen samt nyhetsintegrering där lärarna väver in nyheter i den ordinarie undervisningen. Vanligt är att läraren presenterar veckans viktigaste nyheter som eleverna får diskutera. En lärare tar fram nutidsfrågor som eleverna får lösa likt en tipspromenad. En annan lärare låter eleverna själva välja nyheter som sedan diskuteras. Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen men har en mer informell karaktär jämfört med resten av lektionen. ”Innan vi kör igång”, som en lärare uttrycker det. Lärarna använder nyhetsbevakningen för att i första hand uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål. Dessa mål tonas ned i den ordinarie undervisningen där samhällsvetenskapliga kunskapsmål får större plats. Den ordinarie undervisningen kommer därför att präglas mer av samhällsvetenskapliga kunskapsmål medan nyhetsbevakningen istället fyller en informell funktion med moraliska och politiska mål i fokus.

-Lärarna har ett komplext förhållningssätt till målet med undervisningen. Till skillnad från hur samhällskunskapsämnet beskrivits i tidigare läroplansstudier ser inte lärarna någon motsättning mellan kunskap och fostran. Deras mål är att eleverna ska lära sig analysera för att förstå hur samhället hänger ihop och därmed kunna agera politiskt. Kort sagt, bli ansvarsfulla medborgare. Enligt lärarnas ämnesförståelse kan allt detta ske samtidigt.

Vad överraskade dig?

-Trots det stora utrymme som nyheter uppger lärarna att målet med nyhetsbevakningen främst är allmänbildning samt att utifrån en ospecificerad mening prata och diskutera nyheter med eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

-Lärare och lärarutbildare i synnerhet. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ge lärare en fördjupad och mer precis bild av sin egen ämnesförståelse men också av relationen mellan ämnesförståelse och undervisning. Förhoppningsvis kan detta förbättra elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-04-06 11:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-04-12 15:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Läxans kvalitet viktigast

Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Utbildning påverkar politiskt engagemang mindre än vad man tror

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.