Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyheter ges stort utrymme i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Roger Olsson
Roger Olsson

Född 1969
i Västerås

Disputerade 2016-04-01
vid Karlstad universitet


AVHANDLING
Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på lärarutbildningen men har tidigare jobbat som lärare i samhällskunskap och religionskunskap i gymnasieskolan. Ämnet samhällskunskap infördes i skolan efter andra världskriget med främsta syfte att stärka kunskaperna kring demokrati. Det finns en hel del forskning kring läromedel i samhällskunskap men förvånansvärt få lärar- och undervisningsstudier i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie kring hur fyra gymnasielärare i samhällskunskap ser på, förstår och undervisar i ämnet. Jag har dels intervjuat lärarna, dels gjort sammanlagt 48 klassrumsobservationer. Studien består av tre delar: Observationer där jag tittat på undervisningens innehåll, lärarnas ämnesförståelse såsom de själva uttrycker det samt nyheters roll i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att nyheter har en framskjuten plats i undervisningen i samhällskunskap. Det förekommer två former av nyhetsanvändning i klassrummet – nyhetsbevakning som en aktivitet som ofta inleder lektionen samt nyhetsintegrering där lärarna väver in nyheter i den ordinarie undervisningen. Vanligt är att läraren presenterar veckans viktigaste nyheter som eleverna får diskutera. En lärare tar fram nutidsfrågor som eleverna får lösa likt en tipspromenad. En annan lärare låter eleverna själva välja nyheter som sedan diskuteras. Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen men har en mer informell karaktär jämfört med resten av lektionen. ”Innan vi kör igång”, som en lärare uttrycker det. Lärarna använder nyhetsbevakningen för att i första hand uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål. Dessa mål tonas ned i den ordinarie undervisningen där samhällsvetenskapliga kunskapsmål får större plats. Den ordinarie undervisningen kommer därför att präglas mer av samhällsvetenskapliga kunskapsmål medan nyhetsbevakningen istället fyller en informell funktion med moraliska och politiska mål i fokus.

-Lärarna har ett komplext förhållningssätt till målet med undervisningen. Till skillnad från hur samhällskunskapsämnet beskrivits i tidigare läroplansstudier ser inte lärarna någon motsättning mellan kunskap och fostran. Deras mål är att eleverna ska lära sig analysera för att förstå hur samhället hänger ihop och därmed kunna agera politiskt. Kort sagt, bli ansvarsfulla medborgare. Enligt lärarnas ämnesförståelse kan allt detta ske samtidigt.

Vad överraskade dig?

-Trots det stora utrymme som nyheter uppger lärarna att målet med nyhetsbevakningen främst är allmänbildning samt att utifrån en ospecificerad mening prata och diskutera nyheter med eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

-Lärare och lärarutbildare i synnerhet. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ge lärare en fördjupad och mer precis bild av sin egen ämnesförståelse men också av relationen mellan ämnesförståelse och undervisning. Förhoppningsvis kan detta förbättra elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-04-06 11:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-04-12 15:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.