2016-04-06 11:39  540 Dela:

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyheter ges stort utrymme i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Roger Olsson
Roger Olsson

Född 1969
i Västerås

Disputerade 2016-04-01
vid Karlstad universitet


AVHANDLING
Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på lärarutbildningen men har tidigare jobbat som lärare i samhällskunskap och religionskunskap i gymnasieskolan. Ämnet samhällskunskap infördes i skolan efter andra världskriget med främsta syfte att stärka kunskaperna kring demokrati. Det finns en hel del forskning kring läromedel i samhällskunskap men förvånansvärt få lärar- och undervisningsstudier i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie kring hur fyra gymnasielärare i samhällskunskap ser på, förstår och undervisar i ämnet. Jag har dels intervjuat lärarna, dels gjort sammanlagt 48 klassrumsobservationer. Studien består av tre delar: Observationer där jag tittat på undervisningens innehåll, lärarnas ämnesförståelse såsom de själva uttrycker det samt nyheters roll i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att nyheter har en framskjuten plats i undervisningen i samhällskunskap. Det förekommer två former av nyhetsanvändning i klassrummet – nyhetsbevakning som en aktivitet som ofta inleder lektionen samt nyhetsintegrering där lärarna väver in nyheter i den ordinarie undervisningen. Vanligt är att läraren presenterar veckans viktigaste nyheter som eleverna får diskutera. En lärare tar fram nutidsfrågor som eleverna får lösa likt en tipspromenad. En annan lärare låter eleverna själva välja nyheter som sedan diskuteras. Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen men har en mer informell karaktär jämfört med resten av lektionen. ”Innan vi kör igång”, som en lärare uttrycker det. Lärarna använder nyhetsbevakningen för att i första hand uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål. Dessa mål tonas ned i den ordinarie undervisningen där samhällsvetenskapliga kunskapsmål får större plats. Den ordinarie undervisningen kommer därför att präglas mer av samhällsvetenskapliga kunskapsmål medan nyhetsbevakningen istället fyller en informell funktion med moraliska och politiska mål i fokus.

-Lärarna har ett komplext förhållningssätt till målet med undervisningen. Till skillnad från hur samhällskunskapsämnet beskrivits i tidigare läroplansstudier ser inte lärarna någon motsättning mellan kunskap och fostran. Deras mål är att eleverna ska lära sig analysera för att förstå hur samhället hänger ihop och därmed kunna agera politiskt. Kort sagt, bli ansvarsfulla medborgare. Enligt lärarnas ämnesförståelse kan allt detta ske samtidigt.

Vad överraskade dig?

-Trots det stora utrymme som nyheter uppger lärarna att målet med nyhetsbevakningen främst är allmänbildning samt att utifrån en ospecificerad mening prata och diskutera nyheter med eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

-Lärare och lärarutbildare i synnerhet. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ge lärare en fördjupad och mer precis bild av sin egen ämnesförståelse men också av relationen mellan ämnesförståelse och undervisning. Förhoppningsvis kan detta förbättra elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-04-06 11:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-04-12 15:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.