Dela:

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyheter ges stort utrymme i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Roger Olsson
Roger Olsson

Född 1969
i Västerås

Disputerade 2016-04-01
vid Karlstad universitet


AVHANDLING
Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på lärarutbildningen men har tidigare jobbat som lärare i samhällskunskap och religionskunskap i gymnasieskolan. Ämnet samhällskunskap infördes i skolan efter andra världskriget med främsta syfte att stärka kunskaperna kring demokrati. Det finns en hel del forskning kring läromedel i samhällskunskap men förvånansvärt få lärar- och undervisningsstudier i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie kring hur fyra gymnasielärare i samhällskunskap ser på, förstår och undervisar i ämnet. Jag har dels intervjuat lärarna, dels gjort sammanlagt 48 klassrumsobservationer. Studien består av tre delar: Observationer där jag tittat på undervisningens innehåll, lärarnas ämnesförståelse såsom de själva uttrycker det samt nyheters roll i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att nyheter har en framskjuten plats i undervisningen i samhällskunskap. Det förekommer två former av nyhetsanvändning i klassrummet – nyhetsbevakning som en aktivitet som ofta inleder lektionen samt nyhetsintegrering där lärarna väver in nyheter i den ordinarie undervisningen. Vanligt är att läraren presenterar veckans viktigaste nyheter som eleverna får diskutera. En lärare tar fram nutidsfrågor som eleverna får lösa likt en tipspromenad. En annan lärare låter eleverna själva välja nyheter som sedan diskuteras. Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen men har en mer informell karaktär jämfört med resten av lektionen. ”Innan vi kör igång”, som en lärare uttrycker det. Lärarna använder nyhetsbevakningen för att i första hand uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål. Dessa mål tonas ned i den ordinarie undervisningen där samhällsvetenskapliga kunskapsmål får större plats. Den ordinarie undervisningen kommer därför att präglas mer av samhällsvetenskapliga kunskapsmål medan nyhetsbevakningen istället fyller en informell funktion med moraliska och politiska mål i fokus.

-Lärarna har ett komplext förhållningssätt till målet med undervisningen. Till skillnad från hur samhällskunskapsämnet beskrivits i tidigare läroplansstudier ser inte lärarna någon motsättning mellan kunskap och fostran. Deras mål är att eleverna ska lära sig analysera för att förstå hur samhället hänger ihop och därmed kunna agera politiskt. Kort sagt, bli ansvarsfulla medborgare. Enligt lärarnas ämnesförståelse kan allt detta ske samtidigt.

Vad överraskade dig?

-Trots det stora utrymme som nyheter uppger lärarna att målet med nyhetsbevakningen främst är allmänbildning samt att utifrån en ospecificerad mening prata och diskutera nyheter med eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

-Lärare och lärarutbildare i synnerhet. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ge lärare en fördjupad och mer precis bild av sin egen ämnesförståelse men också av relationen mellan ämnesförståelse och undervisning. Förhoppningsvis kan detta förbättra elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-04-06 11:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-04-12 15:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.

Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas.  

”Värdefullt att granska den egna praktiken”

– Utmanande men absolut värt jobbet. Att skriva en utvecklingsartikel gav mig en större förtrolighet med uppdraget som förskollärare. Det säger Erika Frangini, vars utvecklingsartikel blev en språngbräda till en ny karriär.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Matematiklyftet har inte nått de höjder regeringen hoppades på. I en ny rapport ser en grupp forskare vid Mälardalens högskola ingen skillnad på kunskaperna hos elever vars lärare har deltagit i fortbildningssatsningen och de som inte deltagit.