Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Religionslärare är flitiga användare av nyhetsmedia i undervisningen. Men det sker med stor reflektion och noggrann avvägning, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Maximilian Broberg
Maximilian Broberg

Född 1987
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-12-13
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
'Stay Awhile and Listen': Understanding the Dynamics of Mediatization, Authority, and Literacy in Swedish Religious Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionslärare på gymnasiet men blev efter utbildningen involverad i ett forskningsprojekt kring dilemman och utmaningar som religionslärare ställs inför. Det väckte intresse om hur religionslärare i ett så sekulariserat land som Sverige förhåller sig till hur religion framställs i media.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i religion använder och förhåller sig till olika typer av material från media, exempelvis nyhetsartiklar och dokumentärer. I lärarnas uppdrag ligger ju att koppla ämnet till samhället och att använda material från media skulle kunna vara ett sätt att göra det.

– Cirka 1300 religionslärare har genom en enkät svarat på frågor om hur stort förtroende de har för media, huruvida de använder material från media i undervisningen och i så fall vad för slags material och samt hur framställningen av olika religioner i media påverkar undervisningen. I avhandlingen har jag även intervjuat 22 religionslärare på högstadiet och gymnasiet samt gjort klassrumsobservationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mediematerial och särskilt nyhetsartiklar, används i väldigt stor utsträckning i religionsundervisningen. Det här skulle kunna vara problematiskt om medias logik började styra undervisningen. Men resultaten visar att lärarna arbetar oerhört klokt och reflekterande för att både nyansera och problematisera de bilder som målas upp i media.

– När det handlar om problem kopplat till religion finns det massor i nyhetsflödet som rör islam, desto mindre vad gäller exempelvis buddhismen. Här är jag imponerad av hur lärarna lyckas balansera mediabilderna av olika religioner.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att media är en av flera faktorer som påverkar och formar undervisningen, men att läraren är både medveten och delaktig i denna påverkan. Istället för att placera sig själva som auktoriteter på religion väljer många lärare att anta en mer förhandlande roll, där de tillsammans med eleverna diskuterar och granskar hur olika medier framställer religion.

Vad överraskade dig?

– Hur reflekterat lärarna arbetade. Jag förvånades dock över hur lite material från sociala medier som de använde i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och media är ju de platser där många unga möter religion idag men det finns väldigt lite forskning kring hur dessa två områden interagerar. Därför hoppas jag att religionslärare har nytta av resultatet, just för att de kan belysa den egna praktiken och väcka tankar om hur man kan förhålla sig till mediematerial. Vidare hoppas jag avhandlingen kan vara ett bidrag till den fortsatta forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-07 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en mindre andel förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.