Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Religionslärare är flitiga användare av nyhetsmedia i undervisningen. Men det sker med stor reflektion och noggrann avvägning, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Maximilian Broberg
Maximilian Broberg

Född 1987
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-12-13
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
'Stay Awhile and Listen': Understanding the Dynamics of Mediatization, Authority, and Literacy in Swedish Religious Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionslärare på gymnasiet men blev efter utbildningen involverad i ett forskningsprojekt kring dilemman och utmaningar som religionslärare ställs inför. Det väckte intresse om hur religionslärare i ett så sekulariserat land som Sverige förhåller sig till hur religion framställs i media.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i religion använder och förhåller sig till olika typer av material från media, exempelvis nyhetsartiklar och dokumentärer. I lärarnas uppdrag ligger ju att koppla ämnet till samhället och att använda material från media skulle kunna vara ett sätt att göra det.

– Cirka 1300 religionslärare har genom en enkät svarat på frågor om hur stort förtroende de har för media, huruvida de använder material från media i undervisningen och i så fall vad för slags material och samt hur framställningen av olika religioner i media påverkar undervisningen. I avhandlingen har jag även intervjuat 22 religionslärare på högstadiet och gymnasiet samt gjort klassrumsobservationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mediematerial och särskilt nyhetsartiklar, används i väldigt stor utsträckning i religionsundervisningen. Det här skulle kunna vara problematiskt om medias logik började styra undervisningen. Men resultaten visar att lärarna arbetar oerhört klokt och reflekterande för att både nyansera och problematisera de bilder som målas upp i media.

– När det handlar om problem kopplat till religion finns det massor i nyhetsflödet som rör islam, desto mindre vad gäller exempelvis buddhismen. Här är jag imponerad av hur lärarna lyckas balansera mediabilderna av olika religioner.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att media är en av flera faktorer som påverkar och formar undervisningen, men att läraren är både medveten och delaktig i denna påverkan. Istället för att placera sig själva som auktoriteter på religion väljer många lärare att anta en mer förhandlande roll, där de tillsammans med eleverna diskuterar och granskar hur olika medier framställer religion.

Vad överraskade dig?

– Hur reflekterat lärarna arbetade. Jag förvånades dock över hur lite material från sociala medier som de använde i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och media är ju de platser där många unga möter religion idag men det finns väldigt lite forskning kring hur dessa två områden interagerar. Därför hoppas jag att religionslärare har nytta av resultatet, just för att de kan belysa den egna praktiken och väcka tankar om hur man kan förhålla sig till mediematerial. Vidare hoppas jag avhandlingen kan vara ett bidrag till den fortsatta forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-07 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.