Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Religionslärare är flitiga användare av nyhetsmedia i undervisningen. Men det sker med stor reflektion och noggrann avvägning, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Maximilian Broberg
Maximilian Broberg

Född 1987
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-12-13
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
'Stay Awhile and Listen': Understanding the Dynamics of Mediatization, Authority, and Literacy in Swedish Religious Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionslärare på gymnasiet men blev efter utbildningen involverad i ett forskningsprojekt kring dilemman och utmaningar som religionslärare ställs inför. Det väckte intresse om hur religionslärare i ett så sekulariserat land som Sverige förhåller sig till hur religion framställs i media.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i religion använder och förhåller sig till olika typer av material från media, exempelvis nyhetsartiklar och dokumentärer. I lärarnas uppdrag ligger ju att koppla ämnet till samhället och att använda material från media skulle kunna vara ett sätt att göra det.

– Cirka 1300 religionslärare har genom en enkät svarat på frågor om hur stort förtroende de har för media, huruvida de använder material från media i undervisningen och i så fall vad för slags material och samt hur framställningen av olika religioner i media påverkar undervisningen. I avhandlingen har jag även intervjuat 22 religionslärare på högstadiet och gymnasiet samt gjort klassrumsobservationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mediematerial och särskilt nyhetsartiklar, används i väldigt stor utsträckning i religionsundervisningen. Det här skulle kunna vara problematiskt om medias logik började styra undervisningen. Men resultaten visar att lärarna arbetar oerhört klokt och reflekterande för att både nyansera och problematisera de bilder som målas upp i media.

– När det handlar om problem kopplat till religion finns det massor i nyhetsflödet som rör islam, desto mindre vad gäller exempelvis buddhismen. Här är jag imponerad av hur lärarna lyckas balansera mediabilderna av olika religioner.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att media är en av flera faktorer som påverkar och formar undervisningen, men att läraren är både medveten och delaktig i denna påverkan. Istället för att placera sig själva som auktoriteter på religion väljer många lärare att anta en mer förhandlande roll, där de tillsammans med eleverna diskuterar och granskar hur olika medier framställer religion.

Vad överraskade dig?

– Hur reflekterat lärarna arbetade. Jag förvånades dock över hur lite material från sociala medier som de använde i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och media är ju de platser där många unga möter religion idag men det finns väldigt lite forskning kring hur dessa två områden interagerar. Därför hoppas jag att religionslärare har nytta av resultatet, just för att de kan belysa den egna praktiken och väcka tankar om hur man kan förhålla sig till mediematerial. Vidare hoppas jag avhandlingen kan vara ett bidrag till den fortsatta forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-07 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 april i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.