Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Religionslärare är flitiga användare av nyhetsmedia i undervisningen. Men det sker med stor reflektion och noggrann avvägning, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Maximilian Broberg
Maximilian Broberg

Född 1987
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-12-13
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
'Stay Awhile and Listen': Understanding the Dynamics of Mediatization, Authority, and Literacy in Swedish Religious Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionslärare på gymnasiet men blev efter utbildningen involverad i ett forskningsprojekt kring dilemman och utmaningar som religionslärare ställs inför. Det väckte intresse om hur religionslärare i ett så sekulariserat land som Sverige förhåller sig till hur religion framställs i media.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i religion använder och förhåller sig till olika typer av material från media, exempelvis nyhetsartiklar och dokumentärer. I lärarnas uppdrag ligger ju att koppla ämnet till samhället och att använda material från media skulle kunna vara ett sätt att göra det.

– Cirka 1300 religionslärare har genom en enkät svarat på frågor om hur stort förtroende de har för media, huruvida de använder material från media i undervisningen och i så fall vad för slags material och samt hur framställningen av olika religioner i media påverkar undervisningen. I avhandlingen har jag även intervjuat 22 religionslärare på högstadiet och gymnasiet samt gjort klassrumsobservationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mediematerial och särskilt nyhetsartiklar, används i väldigt stor utsträckning i religionsundervisningen. Det här skulle kunna vara problematiskt om medias logik började styra undervisningen. Men resultaten visar att lärarna arbetar oerhört klokt och reflekterande för att både nyansera och problematisera de bilder som målas upp i media.

– När det handlar om problem kopplat till religion finns det massor i nyhetsflödet som rör islam, desto mindre vad gäller exempelvis buddhismen. Här är jag imponerad av hur lärarna lyckas balansera mediabilderna av olika religioner.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att media är en av flera faktorer som påverkar och formar undervisningen, men att läraren är både medveten och delaktig i denna påverkan. Istället för att placera sig själva som auktoriteter på religion väljer många lärare att anta en mer förhandlande roll, där de tillsammans med eleverna diskuterar och granskar hur olika medier framställer religion.

Vad överraskade dig?

– Hur reflekterat lärarna arbetade. Jag förvånades dock över hur lite material från sociala medier som de använde i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och media är ju de platser där många unga möter religion idag men det finns väldigt lite forskning kring hur dessa två områden interagerar. Därför hoppas jag att religionslärare har nytta av resultatet, just för att de kan belysa den egna praktiken och väcka tankar om hur man kan förhålla sig till mediematerial. Vidare hoppas jag avhandlingen kan vara ett bidrag till den fortsatta forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-07 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:27 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer