Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Religionslärare är flitiga användare av nyhetsmedia i undervisningen. Men det sker med stor reflektion och noggrann avvägning, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Maximilian Broberg
Maximilian Broberg

Född 1987
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-12-13
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
'Stay Awhile and Listen': Understanding the Dynamics of Mediatization, Authority, and Literacy in Swedish Religious Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionslärare på gymnasiet men blev efter utbildningen involverad i ett forskningsprojekt kring dilemman och utmaningar som religionslärare ställs inför. Det väckte intresse om hur religionslärare i ett så sekulariserat land som Sverige förhåller sig till hur religion framställs i media.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i religion använder och förhåller sig till olika typer av material från media, exempelvis nyhetsartiklar och dokumentärer. I lärarnas uppdrag ligger ju att koppla ämnet till samhället och att använda material från media skulle kunna vara ett sätt att göra det.

– Cirka 1300 religionslärare har genom en enkät svarat på frågor om hur stort förtroende de har för media, huruvida de använder material från media i undervisningen och i så fall vad för slags material och samt hur framställningen av olika religioner i media påverkar undervisningen. I avhandlingen har jag även intervjuat 22 religionslärare på högstadiet och gymnasiet samt gjort klassrumsobservationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mediematerial och särskilt nyhetsartiklar, används i väldigt stor utsträckning i religionsundervisningen. Det här skulle kunna vara problematiskt om medias logik började styra undervisningen. Men resultaten visar att lärarna arbetar oerhört klokt och reflekterande för att både nyansera och problematisera de bilder som målas upp i media.

– När det handlar om problem kopplat till religion finns det massor i nyhetsflödet som rör islam, desto mindre vad gäller exempelvis buddhismen. Här är jag imponerad av hur lärarna lyckas balansera mediabilderna av olika religioner.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att media är en av flera faktorer som påverkar och formar undervisningen, men att läraren är både medveten och delaktig i denna påverkan. Istället för att placera sig själva som auktoriteter på religion väljer många lärare att anta en mer förhandlande roll, där de tillsammans med eleverna diskuterar och granskar hur olika medier framställer religion.

Vad överraskade dig?

– Hur reflekterat lärarna arbetade. Jag förvånades dock över hur lite material från sociala medier som de använde i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och media är ju de platser där många unga möter religion idag men det finns väldigt lite forskning kring hur dessa två områden interagerar. Därför hoppas jag att religionslärare har nytta av resultatet, just för att de kan belysa den egna praktiken och väcka tankar om hur man kan förhålla sig till mediematerial. Vidare hoppas jag avhandlingen kan vara ett bidrag till den fortsatta forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-07 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:27 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser