Nytt mätverktyg kan hjälpa elever med lässvårigheter

Susanne Sawander

Katarina Heimann Mühlenbock

Född 1952
i Eskilstuna

Disputerade 2013-04-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I see what you mean: Assessing readability for specific target groups

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språkteknolog och har arbetat som enhetschef vid ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder. Där upptäckte jag vilka svårigheter personer med funktionshinder möter när det gäller delaktighet i samhället där det mesta bygger på att man har en god läsförmåga.

– Jag insåg också vilka goda möjligheter språkteknologin erbjuder att anpassa och hitta texter som passar en viss målgrupp av läsare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat en språkmodell, SVIT (syntax, vokabulär, idétäthet), som mäter texter och avgör hur komplexa, läsbara och begripliga de är. Jag har undersökt tre olika slags texter, skönlitterära texter, informationstexter samt nyhetstexter.

– Mitt sätt att mäta läsbarhet består i att titta på texten utifrån ordvariation, ordupprepning, vanliga/ovanliga ord, ordens betydelse, meningsuppbyggnad utifrån antal bisatser, omvänd, passiv/aktiv ordföljd samt lätta och svåra begrepp. Det är betydligt fler parametrar, jämfört med Lix som mäter texten enbart utifrån längd på ord och meningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag fick så goda resultat när jag testade min modell på autentisk text. Jag jämförde lättläst och ordinär text och fann att mitt sätt att mäta gav i genomsnitt 15 procentenheter bättre träffsäkerhet än Lix då det gällde att skilja mellan dessa två texttyper. Min metod överträffade Lix i alla de 28 experiment jag gjorde.

Vad överraskade dig?

– Att min metod var så bra! Jag har visserligen gjort en omfattande förstudie och läst en massa forskning kring läsförståelse som jag baserat min metod på, men jag är ändå överraskad av att SVIT gav så pass mycket bättre resultat jämfört med Lix.

Vem har nytta av dina resultat?

– I förlängningen alla med lässvårigheter. I sommar drar jag igång med ett nytt forskningsprojekt där den här modellen ska prövas på elever på olika läsnivåer, det ska bli jättespännande.

– Ett annat användningsområde är att anpassa text för personer med olika typer av kognitiva funktionshinder – där har jag och en kollega fått medel från Post- och Telestyrelsen för att skapa ett verktyg för skribenter av lättläst informationstext.

Sidan publicerades 2013-06-10 15:24 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-08-15 16:48 av John Miller


Relaterat

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Arbetsminnet viktigt för skolframgång

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?