Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

Användning av ögonstyrd dator underlättar lek, lärande och kommunikation för elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter, visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling. Bland annat kan eleverna lättare initiera kommunikation.

Yu-Hsin Hsieh
Yu-Hsin Hsieh

Född år 1984
Bor i Tainan, Taiwan

Disputerade 2022-10-03
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som fysioterapeut i Taiwan tidigare och såg hur barn som har begränsat tal och motoriska svårigheter har färre tillfällen att interagera med andra, jämfört med andra barn i samma ålder. Det är till exempel en utmaning för barnen att initiera aktiviteter. Vi försökte hitta former för stöd och hjälpmedel och såg att forskningen inom området ökar. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning om ögonstyrd dator och därför är det också här jag bedrivit min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bidrar med tre empiriska studier, med två generella forskningsmål, till det växande forskningsfältet.  En del handlar om effekterna av en intervention med ögonstyrd dator när det gäller kommunikation, lek och lärande. Vi ville också titta på hur implementationen fungerar, om det är möjligt för lärare, föräldrar och andra personer i elevens närhet att stödja användandet av ögonstyrd dator i dagliga aktiviteter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teknologin kan användas av eleverna och öka möjligheterna att initiera kommunikation och annan interaktion. Elevernas kommunikationspartners gav mer utrymme för eleverna att kommunicera när den ögonstyrda teknologin användes. Det finns dock utmaningar. Teknologin kanske inte alltid finns tillgänglig för studenterna så de behöver också lära sig multimodala kommunikationsmetoder, såsom att kombinera gester eller att använda lågteknologiska kommunikationsverktyg.

– Interventionsstudien visade att teknologin kan introduceras för barn så unga som 3 år, för lärande och kommunikation. För unga elever och nybörjare är en halvtimme i taget lämplig tid.

– Ett tredje resultat var att de flesta som är engagerade runt eleverna, föräldrar och specialpedagoger till exempel, rapporterade att interventionen var lämplig. Teknologin ökade elevernas autonomi. En utmaning i implementationen är att det kan ta tid att anpassa och modifiera innehållet i datorerna så att det svarar mot elevernas behov. Infrastrukturen för hjälpmedelstjänster behöver tillhandahålla flexibilitet för samarbetet mellan lärare, föräldrar och terapeuter för att lösa de problem som kan uppstå och erbjuda fortbildning för de involverade yrkesgrupperna för att öka deras kunskap och skicklighet när det gäller ögonstyrd dator.

Vad överraskade dig?

– Till en början tittade vi mest på betydelsen för eleverna, men under forskningsprocessen märkte vi också vilken betydelse som finns för dem som finns runt eleverna. Det blir lättare för exempelvis pedagoger och föräldrar att förstå och interagera, men det kan behövas support när det gäller teknologin även för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan vara till nytta för specialpedagoger och andra som arbetar med elever som har stora motoriska och kommunikationssvårigheter och behöver hjälpmedel. Ögonstyrda datorer kan stödja elevers delaktighet och kommunikation.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-11-24 20:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Ögonstyrd dator stor hjälp för rörelsehindrade barn utan tal

Barn med omfattande rörelsehinder och stora kommunikativa svårigheter kan med hjälp av en ögonstyrd dator kommunicera och interagera med andra. Maria Borgestigs avhandling visar att datorn hjälper barnen att leka och utföra skoluppgifter. Om barnen får möjlighet att använda datorn både i skolan och i hemmet kan de göra stora framsteg.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser