Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

Användning av ögonstyrd dator underlättar lek, lärande och kommunikation för elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter, visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling. Bland annat kan eleverna lättare initiera kommunikation.

Yu-Hsin Hsieh
Yu-Hsin Hsieh

Född år 1984
Bor i Tainan, Taiwan

Disputerade 2022-10-03
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som fysioterapeut i Taiwan tidigare och såg hur barn som har begränsat tal och motoriska svårigheter har färre tillfällen att interagera med andra, jämfört med andra barn i samma ålder. Det är till exempel en utmaning för barnen att initiera aktiviteter. Vi försökte hitta former för stöd och hjälpmedel och såg att forskningen inom området ökar. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning om ögonstyrd dator och därför är det också här jag bedrivit min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bidrar med tre empiriska studier, med två generella forskningsmål, till det växande forskningsfältet.  En del handlar om effekterna av en intervention med ögonstyrd dator när det gäller kommunikation, lek och lärande. Vi ville också titta på hur implementationen fungerar, om det är möjligt för lärare, föräldrar och andra personer i elevens närhet att stödja användandet av ögonstyrd dator i dagliga aktiviteter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teknologin kan användas av eleverna och öka möjligheterna att initiera kommunikation och annan interaktion. Elevernas kommunikationspartners gav mer utrymme för eleverna att kommunicera när den ögonstyrda teknologin användes. Det finns dock utmaningar. Teknologin kanske inte alltid finns tillgänglig för studenterna så de behöver också lära sig multimodala kommunikationsmetoder, såsom att kombinera gester eller att använda lågteknologiska kommunikationsverktyg.

– Interventionsstudien visade att teknologin kan introduceras för barn så unga som 3 år, för lärande och kommunikation. För unga elever och nybörjare är en halvtimme i taget lämplig tid.

– Ett tredje resultat var att de flesta som är engagerade runt eleverna, föräldrar och specialpedagoger till exempel, rapporterade att interventionen var lämplig. Teknologin ökade elevernas autonomi. En utmaning i implementationen är att det kan ta tid att anpassa och modifiera innehållet i datorerna så att det svarar mot elevernas behov. Infrastrukturen för hjälpmedelstjänster behöver tillhandahålla flexibilitet för samarbetet mellan lärare, föräldrar och terapeuter för att lösa de problem som kan uppstå och erbjuda fortbildning för de involverade yrkesgrupperna för att öka deras kunskap och skicklighet när det gäller ögonstyrd dator.

Vad överraskade dig?

– Till en början tittade vi mest på betydelsen för eleverna, men under forskningsprocessen märkte vi också vilken betydelse som finns för dem som finns runt eleverna. Det blir lättare för exempelvis pedagoger och föräldrar att förstå och interagera, men det kan behövas support när det gäller teknologin även för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan vara till nytta för specialpedagoger och andra som arbetar med elever som har stora motoriska och kommunikationssvårigheter och behöver hjälpmedel. Ögonstyrda datorer kan stödja elevers delaktighet och kommunikation.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-11-24 20:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Ögonstyrd dator stor hjälp för rörelsehindrade barn utan tal

Barn med omfattande rörelsehinder och stora kommunikativa svårigheter kan med hjälp av en ögonstyrd dator kommunicera och interagera med andra. Maria Borgestigs avhandling visar att datorn hjälper barnen att leka och utföra skoluppgifter. Om barnen får möjlighet att använda datorn både i skolan och i hemmet kan de göra stora framsteg.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.