Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket, konstaterar Helena Reierstam i sin avhandling. Hon menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det växte fram utifrån min bakgrund och mina erfarenheter, jag är språklärare i grunden och har jobbat mycket med ämnesintegrering för att göra språkanvändningen mer relevant. Under senare år har jag också arbetat på Skolverket med nationella prov. När jag själv arbetade som språklärare brottades jag med bedömningsfrågor och hur jag skulle bedöma på det mest relevanta sättet. Men det handlade också om en gränsdragning mellan vad som är språk och vad som är innehåll. Det kändes angeläget att genomföra de här studierna eftersom det saknas forskning på området, internationellt kallas det till och med för en ”blind spot”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lärares syn på och erfarenheter av bedömning bland andraspråksinlärare i flerspråkiga skolor. Avhandlingen består av två delstudier, i den första delstudien deltog engelskspråkiga skolor där man har engelska som undervisningsspråk i ämnena på gymnasiet. I den studien intervjuade jag tolv lärare och i den andra delstudien hade jag i stället fokus på skolor med många nyanlända elever, i den studien intervjuade jag 13 lärare efter att ha genomfört en enkät som omfattade 196 deltagare i 62 kommuner, det vill säga 20 procent av Sveriges kommuner. I båda studierna ringade jag in ämneslärare i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen, flera lärare i den andra studien hade en dubbel behörighet med svenska som andraspråk.

– Jag talar om ”flerspråkiga skolor” och det är för att det i båda de här sammanhangen, med engelskspråkig undervisning och mottagande av nyanlända, blir en ämnesintegrering där man undervisar eleverna i ämnena på ett för dem främmande språk, även om det är väldigt olika utgångspunkt beroende på elevernas tidigare kunskaper i språket. Jag var intresserad av att undersöka hur lärare gör för att det ska bli rättvisande och för att kunna bedöma rättvist.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att jag bekräftar att lärare säger, indirekt eller direkt, att språket riskerar att komma i vägen för ämneskunnandet. Trots detta så skiljer det sig i förhållningssätt mellan olika skolformer, det skiljer sig också mellan skolor och mellan lärare beroende på lärares ämnestillhörighet och ämnesbakgrund och individuell syn på det här och förutsättningar på skolan. Det skapar naturligtvis inte jämförbarhet för elever.

– Mina resultat visar också att det finns en osäkerhet hos lärare för vilken språkpolicy som gäller. Har elever rätt att bli bedömda på ett annat språk än svenska när det gäller nyanlända, eller måste de bli bedömda på engelska när det är engelskspråkig undervisning? Vad händer om de tillåter svenska när undervisningen har varit på engelska? Då har ju elever inte fått med sig ämnesspråket på svenska – det finns en stor osäkerhet här. Det talas också mycket om transspråkande, att man får växla språk och använda sina samlade språkliga repertoarer, men det som jag har saknat under många år är frågan hur man gör vid bedömning. Det finns många frågor kring det som behöver lyftas.

Vad överraskade dig?

– På en organisatorisk nivå kan jag säga att jag redan i den första studien hade en förväntan om att skolor med en uttalad engelskspråkig eller internationell profil skulle ha mer organiserat samarbete mellan ämneslärare och språklärare, vilket de inte visade sig ha. Det var överraskande för mig. När det gäller bedömning kan jag generellt säga att det som överraskade var att ämneslärare i båda studierna inte anser sig ha rätt att korrigera språket så mycket, trots att de ser att språket kommer inverka på bedömningen. I den första studien hänvisade lärare till att de inte själva har engelska som sitt modersmål, i den andra studien verkade det handla mer om ett fokus på att de nyanlända kan visa ämneskunnande på något sätt. Ett flertal lärare hävdade att de inte bedömer språket utan bara innehåll. Det som kanske inte är så överraskande men som slog igenom i enkätsvaren framför allt, var att det skiljde sig så pass mycket åt i lärares förhållningssätt i ämnesundervisningen beroende på om de hade en dubbel behörighet i ett ämne och ett språk eller inte.

– Det visade sig också att skriftlig bedömning väger tyngst, men att man använder muntlig bedömning som en anpassning när det inte går med skriftlig bedömning. Det som slog mig var att man inte ser muntliga bedömningssituationer som ett likvärdigt alternativ, bland annat för att det är förenat med osäkerhet kring vad eleven kan själv och vad som är ett resultat av stöttning från läraren. Här ser jag också ett behov av att vi jobbar vidare med hur man kan stärka lärare i hur man förhåller sig till det här både i att undervisa muntlig och skriftlig språkfärdighet men också hur man använder det vid bedömning. En annan kort intressant reflektion apropå bedömning var att när lärarna blir tillfrågade om vilken typ av språkligt register som var enklast för eleverna, vardagsspråk eller ämnesspråk, så svarar de flesta att vardagsspråk är enklast för eleverna. Jag märkte att lärarna gör en distinktion mellan vardagsspråk och vardagsbegrepp, där det senare i själva verket utgör ett hinder för elever, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena. Det är svårt om inte elever vet vad gungbräda är för något exempelvis när de ska förklara krafter i rörelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Primärt myndigheter som är ansvariga för att utforma språkpolicy. Det saknas helt språkpolicy för engelskspråkig undervisning på gymnasienivå, där får lärarna i princip göra som de vill, det är inte beskrivet. Men på grundskolenivå har man en skolförordning som beskriver att max 50 procent får vara på engelska. Myndigheter som har övergripande ansvar kan också behöva se över det här med transspråkande för nyanlända, vilka konsekvenser det får och hur gör man vid bedömning.

– Huvudmän och rektorer har också nytta av resultaten, för att kunna ge lärare bästa möjliga förutsättningar för samarbete. Även de som är ansvariga för lärarutbildning, universitet och lärosäten men också fortbildningsanordnare kan ha nytta av resultaten för att kunna utveckla språklärarbiten hos ämneslärare, så att det blir en naturlig del att ta hand om språket i sina ämnen och lyfta flera viktiga frågor som handlar om goda bedömningsstrategier bland språkinlärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-12-02 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.