Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket, konstaterar Helena Reierstam i sin avhandling. Hon menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det växte fram utifrån min bakgrund och mina erfarenheter, jag är språklärare i grunden och har jobbat mycket med ämnesintegrering för att göra språkanvändningen mer relevant. Under senare år har jag också arbetat på Skolverket med nationella prov. När jag själv arbetade som språklärare brottades jag med bedömningsfrågor och hur jag skulle bedöma på det mest relevanta sättet. Men det handlade också om en gränsdragning mellan vad som är språk och vad som är innehåll. Det kändes angeläget att genomföra de här studierna eftersom det saknas forskning på området, internationellt kallas det till och med för en ”blind spot”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lärares syn på och erfarenheter av bedömning bland andraspråksinlärare i flerspråkiga skolor. Avhandlingen består av två delstudier, i den första delstudien deltog engelskspråkiga skolor där man har engelska som undervisningsspråk i ämnena på gymnasiet. I den studien intervjuade jag tolv lärare och i den andra delstudien hade jag i stället fokus på skolor med många nyanlända elever, i den studien intervjuade jag 13 lärare efter att ha genomfört en enkät som omfattade 196 deltagare i 62 kommuner, det vill säga 20 procent av Sveriges kommuner. I båda studierna ringade jag in ämneslärare i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen, flera lärare i den andra studien hade en dubbel behörighet med svenska som andraspråk.

– Jag talar om ”flerspråkiga skolor” och det är för att det i båda de här sammanhangen, med engelskspråkig undervisning och mottagande av nyanlända, blir en ämnesintegrering där man undervisar eleverna i ämnena på ett för dem främmande språk, även om det är väldigt olika utgångspunkt beroende på elevernas tidigare kunskaper i språket. Jag var intresserad av att undersöka hur lärare gör för att det ska bli rättvisande och för att kunna bedöma rättvist.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att jag bekräftar att lärare säger, indirekt eller direkt, att språket riskerar att komma i vägen för ämneskunnandet. Trots detta så skiljer det sig i förhållningssätt mellan olika skolformer, det skiljer sig också mellan skolor och mellan lärare beroende på lärares ämnestillhörighet och ämnesbakgrund och individuell syn på det här och förutsättningar på skolan. Det skapar naturligtvis inte jämförbarhet för elever.

– Mina resultat visar också att det finns en osäkerhet hos lärare för vilken språkpolicy som gäller. Har elever rätt att bli bedömda på ett annat språk än svenska när det gäller nyanlända, eller måste de bli bedömda på engelska när det är engelskspråkig undervisning? Vad händer om de tillåter svenska när undervisningen har varit på engelska? Då har ju elever inte fått med sig ämnesspråket på svenska – det finns en stor osäkerhet här. Det talas också mycket om transspråkande, att man får växla språk och använda sina samlade språkliga repertoarer, men det som jag har saknat under många år är frågan hur man gör vid bedömning. Det finns många frågor kring det som behöver lyftas.

Vad överraskade dig?

– På en organisatorisk nivå kan jag säga att jag redan i den första studien hade en förväntan om att skolor med en uttalad engelskspråkig eller internationell profil skulle ha mer organiserat samarbete mellan ämneslärare och språklärare, vilket de inte visade sig ha. Det var överraskande för mig. När det gäller bedömning kan jag generellt säga att det som överraskade var att ämneslärare i båda studierna inte anser sig ha rätt att korrigera språket så mycket, trots att de ser att språket kommer inverka på bedömningen. I den första studien hänvisade lärare till att de inte själva har engelska som sitt modersmål, i den andra studien verkade det handla mer om ett fokus på att de nyanlända kan visa ämneskunnande på något sätt. Ett flertal lärare hävdade att de inte bedömer språket utan bara innehåll. Det som kanske inte är så överraskande men som slog igenom i enkätsvaren framför allt, var att det skiljde sig så pass mycket åt i lärares förhållningssätt i ämnesundervisningen beroende på om de hade en dubbel behörighet i ett ämne och ett språk eller inte.

– Det visade sig också att skriftlig bedömning väger tyngst, men att man använder muntlig bedömning som en anpassning när det inte går med skriftlig bedömning. Det som slog mig var att man inte ser muntliga bedömningssituationer som ett likvärdigt alternativ, bland annat för att det är förenat med osäkerhet kring vad eleven kan själv och vad som är ett resultat av stöttning från läraren. Här ser jag också ett behov av att vi jobbar vidare med hur man kan stärka lärare i hur man förhåller sig till det här både i att undervisa muntlig och skriftlig språkfärdighet men också hur man använder det vid bedömning. En annan kort intressant reflektion apropå bedömning var att när lärarna blir tillfrågade om vilken typ av språkligt register som var enklast för eleverna, vardagsspråk eller ämnesspråk, så svarar de flesta att vardagsspråk är enklast för eleverna. Jag märkte att lärarna gör en distinktion mellan vardagsspråk och vardagsbegrepp, där det senare i själva verket utgör ett hinder för elever, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena. Det är svårt om inte elever vet vad gungbräda är för något exempelvis när de ska förklara krafter i rörelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Primärt myndigheter som är ansvariga för att utforma språkpolicy. Det saknas helt språkpolicy för engelskspråkig undervisning på gymnasienivå, där får lärarna i princip göra som de vill, det är inte beskrivet. Men på grundskolenivå har man en skolförordning som beskriver att max 50 procent får vara på engelska. Myndigheter som har övergripande ansvar kan också behöva se över det här med transspråkande för nyanlända, vilka konsekvenser det får och hur gör man vid bedömning.

– Huvudmän och rektorer har också nytta av resultaten, för att kunna ge lärare bästa möjliga förutsättningar för samarbete. Även de som är ansvariga för lärarutbildning, universitet och lärosäten men också fortbildningsanordnare kan ha nytta av resultaten för att kunna utveckla språklärarbiten hos ämneslärare, så att det blir en naturlig del att ta hand om språket i sina ämnen och lyfta flera viktiga frågor som handlar om goda bedömningsstrategier bland språkinlärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-12-02 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer