Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket, konstaterar Helena Reierstam i sin avhandling. Hon menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det växte fram utifrån min bakgrund och mina erfarenheter, jag är språklärare i grunden och har jobbat mycket med ämnesintegrering för att göra språkanvändningen mer relevant. Under senare år har jag också arbetat på Skolverket med nationella prov. När jag själv arbetade som språklärare brottades jag med bedömningsfrågor och hur jag skulle bedöma på det mest relevanta sättet. Men det handlade också om en gränsdragning mellan vad som är språk och vad som är innehåll. Det kändes angeläget att genomföra de här studierna eftersom det saknas forskning på området, internationellt kallas det till och med för en ”blind spot”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lärares syn på och erfarenheter av bedömning bland andraspråksinlärare i flerspråkiga skolor. Avhandlingen består av två delstudier, i den första delstudien deltog engelskspråkiga skolor där man har engelska som undervisningsspråk i ämnena på gymnasiet. I den studien intervjuade jag tolv lärare och i den andra delstudien hade jag i stället fokus på skolor med många nyanlända elever, i den studien intervjuade jag 13 lärare efter att ha genomfört en enkät som omfattade 196 deltagare i 62 kommuner, det vill säga 20 procent av Sveriges kommuner. I båda studierna ringade jag in ämneslärare i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen, flera lärare i den andra studien hade en dubbel behörighet med svenska som andraspråk.

– Jag talar om ”flerspråkiga skolor” och det är för att det i båda de här sammanhangen, med engelskspråkig undervisning och mottagande av nyanlända, blir en ämnesintegrering där man undervisar eleverna i ämnena på ett för dem främmande språk, även om det är väldigt olika utgångspunkt beroende på elevernas tidigare kunskaper i språket. Jag var intresserad av att undersöka hur lärare gör för att det ska bli rättvisande och för att kunna bedöma rättvist.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att jag bekräftar att lärare säger, indirekt eller direkt, att språket riskerar att komma i vägen för ämneskunnandet. Trots detta så skiljer det sig i förhållningssätt mellan olika skolformer, det skiljer sig också mellan skolor och mellan lärare beroende på lärares ämnestillhörighet och ämnesbakgrund och individuell syn på det här och förutsättningar på skolan. Det skapar naturligtvis inte jämförbarhet för elever.

– Mina resultat visar också att det finns en osäkerhet hos lärare för vilken språkpolicy som gäller. Har elever rätt att bli bedömda på ett annat språk än svenska när det gäller nyanlända, eller måste de bli bedömda på engelska när det är engelskspråkig undervisning? Vad händer om de tillåter svenska när undervisningen har varit på engelska? Då har ju elever inte fått med sig ämnesspråket på svenska – det finns en stor osäkerhet här. Det talas också mycket om transspråkande, att man får växla språk och använda sina samlade språkliga repertoarer, men det som jag har saknat under många år är frågan hur man gör vid bedömning. Det finns många frågor kring det som behöver lyftas.

Vad överraskade dig?

– På en organisatorisk nivå kan jag säga att jag redan i den första studien hade en förväntan om att skolor med en uttalad engelskspråkig eller internationell profil skulle ha mer organiserat samarbete mellan ämneslärare och språklärare, vilket de inte visade sig ha. Det var överraskande för mig. När det gäller bedömning kan jag generellt säga att det som överraskade var att ämneslärare i båda studierna inte anser sig ha rätt att korrigera språket så mycket, trots att de ser att språket kommer inverka på bedömningen. I den första studien hänvisade lärare till att de inte själva har engelska som sitt modersmål, i den andra studien verkade det handla mer om ett fokus på att de nyanlända kan visa ämneskunnande på något sätt. Ett flertal lärare hävdade att de inte bedömer språket utan bara innehåll. Det som kanske inte är så överraskande men som slog igenom i enkätsvaren framför allt, var att det skiljde sig så pass mycket åt i lärares förhållningssätt i ämnesundervisningen beroende på om de hade en dubbel behörighet i ett ämne och ett språk eller inte.

– Det visade sig också att skriftlig bedömning väger tyngst, men att man använder muntlig bedömning som en anpassning när det inte går med skriftlig bedömning. Det som slog mig var att man inte ser muntliga bedömningssituationer som ett likvärdigt alternativ, bland annat för att det är förenat med osäkerhet kring vad eleven kan själv och vad som är ett resultat av stöttning från läraren. Här ser jag också ett behov av att vi jobbar vidare med hur man kan stärka lärare i hur man förhåller sig till det här både i att undervisa muntlig och skriftlig språkfärdighet men också hur man använder det vid bedömning. En annan kort intressant reflektion apropå bedömning var att när lärarna blir tillfrågade om vilken typ av språkligt register som var enklast för eleverna, vardagsspråk eller ämnesspråk, så svarar de flesta att vardagsspråk är enklast för eleverna. Jag märkte att lärarna gör en distinktion mellan vardagsspråk och vardagsbegrepp, där det senare i själva verket utgör ett hinder för elever, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena. Det är svårt om inte elever vet vad gungbräda är för något exempelvis när de ska förklara krafter i rörelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Primärt myndigheter som är ansvariga för att utforma språkpolicy. Det saknas helt språkpolicy för engelskspråkig undervisning på gymnasienivå, där får lärarna i princip göra som de vill, det är inte beskrivet. Men på grundskolenivå har man en skolförordning som beskriver att max 50 procent får vara på engelska. Myndigheter som har övergripande ansvar kan också behöva se över det här med transspråkande för nyanlända, vilka konsekvenser det får och hur gör man vid bedömning.

– Huvudmän och rektorer har också nytta av resultaten, för att kunna ge lärare bästa möjliga förutsättningar för samarbete. Även de som är ansvariga för lärarutbildning, universitet och lärosäten men också fortbildningsanordnare kan ha nytta av resultaten för att kunna utveckla språklärarbiten hos ämneslärare, så att det blir en naturlig del att ta hand om språket i sina ämnen och lyfta flera viktiga frågor som handlar om goda bedömningsstrategier bland språkinlärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-12-02 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)