Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Men störst påverkan på elevers skolprestationer är den ökande sociala segregationen i samhället, visar Leah Glassows avhandling.

Leah Glassow
Leah Glassow

Bor i Toronto, Kanada
Född år 1990

Disputerade 2023-02-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Teacher sorting and the opportunity gap. A cross-national investigation of institutional differentiation and educational equity

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns en brist på forskning om socioekonomiskt relaterad lärarsortering, särskilt i Sverige och Europa. Det är ett ämne som det finns många olika uppfattningar om och som är relevant för beslutsfattare när det handlar om att minska gapet mellan akademiska prestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker om elever med socioekonomiskt utsatt bakgrund i 46 olika länder har matematiklärare med lägre formell kvalifikationsnivå i relation till mer välbärgade elever. Jag har bland annat använt olika statistiska tekniker för att avgöra om det är social segregation eller skillnaden i lärarkompetens som påverkar den ökande prestationsskillnaden mellan rika och fattiga studenter internationellt.

– Slutligen har jag tittat på olika utbildningspolicy, som skolkonkurrens och skolval, skolautonomi och skolansvar, för att se om det kan kopplas till skillnaden i tillgång till lärare mellan olika socioekonomiska grupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns flera viktiga resultat. För det första, att lärare i många länder är lika kvalificerade i alla elevgrupper. Men i vissa länder, bland annat i Sverige, är det mer sannolikt att socioekonomiskt missgynnade elever har matematiklärare med färre års erfarenhet och mindre relevant utbildning i matematik. Det är resultat som politiker borde uppmärksamma.

– Ett annat resultat är att den sociala segregationen mellan skolor ökar globalt, vilket bidrar till skillnad i prestationer. Även om lärarkompetens i matematik kan spela en liten roll i detta, så räcker det inte för att ta itu med en större segregation i samhället. Men skolan bör inte bidra till att förvärra segregationen ytterligare.

– Slutligen visar mina resultat att skolans konkurrens- och valmöjligheter och en ökad övervakning och ansvarsskyldighet, sannolikt kommer att förvärra den ojämlika fördelningen av lärare mellan elevgrupper. Exempel på ökad övervakning och ansvarsskyldighet är externa myndigheters användning av elevers betyg för att formellt utvärdera lärares prestationer och fastställa deras karriärmöjligheter. De som utvärderar lärarprestationer ska ha goda kunskaper om skolans sammanhang och det bör finnas en hög grad av tillit.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en hel del gränsöverskridande variationer. Vissa länder kämpar med lärarerfarenhet, andra kämpar med lärarutbildning och specialisering. Att ge politiska rekommendationer är därför mycket landberoende.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten ger en tydligare bild för beslutsfattare inom utbildningspolitik i många länder, som försöker ta itu med ojämlika utbildningsresultat mellan socioekonomiska grupper. Jag hoppas att min avhandling kan ge lärare vetenskapliga bevis på att vissa utbildningssystem har oavsiktliga negativa konsekvenser, som exempelvis för mycket övervakning och ansvarsskyldighet, vilket påverkar lärarnas arbetsvillkor.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-03-02 17:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Betyg och bedömning

Välkommen till Skolportens konferens för dig som sätter betyg i grundskola, gymnasium eller inom vuxenutbildningen. Delta i Stockholm den 19 okt eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 26 okt–16 nov. Boka din plats idag till lägsta pris!

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats idag till lägsta pris!

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer