Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Ulli Samuelsson
Ulli Samuelsson

Född 1967
i Jönköping

Disputerade 2014-01-24
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet, eller inte.
Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som beteendevetare och mamma ställde jag mig frågan om skolan tar tillvara på den kunskap i information- och kommunikationsteknik (IKT) som dagens elever har med sig in i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken plats IKT har i undervisningen. Jag har tagit mig an ämnet ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där jag ställt mig frågan om skolan ger alla elever samma möjlighet till utbildning i IKT. Jag har genom enkäter till 276 elever i årskurs 7 frågat hur, när och till vad de använder IKT både i skolan och hemma.

– I en uppföljande studie tre år senare fick tolv av dessa elever svara på liknande frågor men också vilken nytta de tror sig ha av dessa kunskaper senare i livet och i så fall till vad. Vid intervjuerna berördes även elevernas socioekonomiska bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan inte uppfyller kravet på likvärdighet i utbildningen vad gäller IKT. Studien visar att användningen och utvecklingen av IKT i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Vissa lärare var väldigt inriktade och kunniga på IKT, och andra inte alls. Överlag är det en hög grad av frivillighet i användandet av digitala hjälpmedel. Samtliga elever hade haft grundläggande lektioner i exempelvis word, excel eller powerpoint men därefter blev användningen i stort sett valfri.

– Även undervisningen i informationssökning varierade stort. Ett viktigt resultat är att en del elever då hamnade långt efter på de här områdena. Många elever hade svårt att se nyttan av sina kunskaper i IKT i framtiden, de förstod inte till vad och vilka sammanhang den här kunskapen kunde behövas.

– Jag konstaterar också att det är väldigt otydliga skrivningar i skolans styrdokument om användningen av IKT. Sammantaget lever skolan inte upp till varken kravet på likvärdighet eller sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Hur naturligt eleverna tyckte det var att många lärare hade låga eller inga kunskaper alls i IKT. Det var nästan så att de ursäktade sina lärare för detta. Jag överraskades också av att användningen av IKT i undervisningen i så hög grad var frivillig.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare och beslutsfattare på lokal, kommunal och statlig nivå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2014-04-11 12:06 av John Miller


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.