Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet, eller inte.
Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som beteendevetare och mamma ställde jag mig frågan om skolan tar tillvara på den kunskap i information- och kommunikationsteknik (IKT) som dagens elever har med sig in i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken plats IKT har i undervisningen. Jag har tagit mig an ämnet ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där jag ställt mig frågan om skolan ger alla elever samma möjlighet till utbildning i IKT. Jag har genom enkäter till 276 elever i årskurs 7 frågat hur, när och till vad de använder IKT både i skolan och hemma.

– I en uppföljande studie tre år senare fick tolv av dessa elever svara på liknande frågor men också vilken nytta de tror sig ha av dessa kunskaper senare i livet och i så fall till vad. Vid intervjuerna berördes även elevernas socioekonomiska bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan inte uppfyller kravet på likvärdighet i utbildningen vad gäller IKT. Studien visar att användningen och utvecklingen av IKT i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Vissa lärare var väldigt inriktade och kunniga på IKT, och andra inte alls. Överlag är det en hög grad av frivillighet i användandet av digitala hjälpmedel. Samtliga elever hade haft grundläggande lektioner i exempelvis word, excel eller powerpoint men därefter blev användningen i stort sett valfri.

– Även undervisningen i informationssökning varierade stort. Ett viktigt resultat är att en del elever då hamnade långt efter på de här områdena. Många elever hade svårt att se nyttan av sina kunskaper i IKT i framtiden, de förstod inte till vad och vilka sammanhang den här kunskapen kunde behövas.

– Jag konstaterar också att det är väldigt otydliga skrivningar i skolans styrdokument om användningen av IKT. Sammantaget lever skolan inte upp till varken kravet på likvärdighet eller sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Hur naturligt eleverna tyckte det var att många lärare hade låga eller inga kunskaper alls i IKT. Det var nästan så att de ursäktade sina lärare för detta. Jag överraskades också av att användningen av IKT i undervisningen i så hög grad var frivillig.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare och beslutsfattare på lokal, kommunal och statlig nivå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2014-04-11 12:06 av John Miller

Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Utveckling

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Utveckling

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Intervju

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Intervju

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Intervju

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Intervju

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Intervju

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Intervju

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Intervju

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Intervju

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.