Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Ulli Samuelsson
Ulli Samuelsson

Född 1967
i Jönköping

Disputerade 2014-01-24
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet, eller inte.
Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som beteendevetare och mamma ställde jag mig frågan om skolan tar tillvara på den kunskap i information- och kommunikationsteknik (IKT) som dagens elever har med sig in i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken plats IKT har i undervisningen. Jag har tagit mig an ämnet ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där jag ställt mig frågan om skolan ger alla elever samma möjlighet till utbildning i IKT. Jag har genom enkäter till 276 elever i årskurs 7 frågat hur, när och till vad de använder IKT både i skolan och hemma.

– I en uppföljande studie tre år senare fick tolv av dessa elever svara på liknande frågor men också vilken nytta de tror sig ha av dessa kunskaper senare i livet och i så fall till vad. Vid intervjuerna berördes även elevernas socioekonomiska bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan inte uppfyller kravet på likvärdighet i utbildningen vad gäller IKT. Studien visar att användningen och utvecklingen av IKT i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Vissa lärare var väldigt inriktade och kunniga på IKT, och andra inte alls. Överlag är det en hög grad av frivillighet i användandet av digitala hjälpmedel. Samtliga elever hade haft grundläggande lektioner i exempelvis word, excel eller powerpoint men därefter blev användningen i stort sett valfri.

– Även undervisningen i informationssökning varierade stort. Ett viktigt resultat är att en del elever då hamnade långt efter på de här områdena. Många elever hade svårt att se nyttan av sina kunskaper i IKT i framtiden, de förstod inte till vad och vilka sammanhang den här kunskapen kunde behövas.

– Jag konstaterar också att det är väldigt otydliga skrivningar i skolans styrdokument om användningen av IKT. Sammantaget lever skolan inte upp till varken kravet på likvärdighet eller sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Hur naturligt eleverna tyckte det var att många lärare hade låga eller inga kunskaper alls i IKT. Det var nästan så att de ursäktade sina lärare för detta. Jag överraskades också av att användningen av IKT i undervisningen i så hög grad var frivillig.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare och beslutsfattare på lokal, kommunal och statlig nivå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2014-04-11 12:06 av John Miller


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en mindre andel förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.