Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Ulli Samuelsson
Ulli Samuelsson

Född 1967
i Jönköping

Disputerade 2014-01-24
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet, eller inte.
Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som beteendevetare och mamma ställde jag mig frågan om skolan tar tillvara på den kunskap i information- och kommunikationsteknik (IKT) som dagens elever har med sig in i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken plats IKT har i undervisningen. Jag har tagit mig an ämnet ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där jag ställt mig frågan om skolan ger alla elever samma möjlighet till utbildning i IKT. Jag har genom enkäter till 276 elever i årskurs 7 frågat hur, när och till vad de använder IKT både i skolan och hemma.

– I en uppföljande studie tre år senare fick tolv av dessa elever svara på liknande frågor men också vilken nytta de tror sig ha av dessa kunskaper senare i livet och i så fall till vad. Vid intervjuerna berördes även elevernas socioekonomiska bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan inte uppfyller kravet på likvärdighet i utbildningen vad gäller IKT. Studien visar att användningen och utvecklingen av IKT i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Vissa lärare var väldigt inriktade och kunniga på IKT, och andra inte alls. Överlag är det en hög grad av frivillighet i användandet av digitala hjälpmedel. Samtliga elever hade haft grundläggande lektioner i exempelvis word, excel eller powerpoint men därefter blev användningen i stort sett valfri.

– Även undervisningen i informationssökning varierade stort. Ett viktigt resultat är att en del elever då hamnade långt efter på de här områdena. Många elever hade svårt att se nyttan av sina kunskaper i IKT i framtiden, de förstod inte till vad och vilka sammanhang den här kunskapen kunde behövas.

– Jag konstaterar också att det är väldigt otydliga skrivningar i skolans styrdokument om användningen av IKT. Sammantaget lever skolan inte upp till varken kravet på likvärdighet eller sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Hur naturligt eleverna tyckte det var att många lärare hade låga eller inga kunskaper alls i IKT. Det var nästan så att de ursäktade sina lärare för detta. Jag överraskades också av att användningen av IKT i undervisningen i så hög grad var frivillig.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare och beslutsfattare på lokal, kommunal och statlig nivå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2014-04-11 12:06 av John Miller


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Tvåspråkighet ett mångfacetterat fenomen

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Samverkan kräver aktivt ledarskap

En engagerad ledning och tydlighet kring ansvar och syfte, är några av flera viktiga mekanismer bakom en bra samverkan. Ulrika Englunds forskning visar att skola, socialtjänst och i ökad utsträckning förskolan är de parter som oftast är involverade i samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.