Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn får mindre psykiatrisk vård än svenskfödda – trots att de har större behov. Det visar Ester Gubis avhandling i folkhälsovetenskap, som föreslår en ökad samverkan mellan vård och skola.

Ester Gubi
Ester Gubi

Född år 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2022-11-11
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Mental health service use among refugee children, other migrant children, and children born in Sweden. What are the differences and why does it differ?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som sociolog och läkare är jag intresserad av hur sociala och politiska faktorer påverkar människors hälsa. Så när jag såg utlysningen av en doktorandtjänst om utrikesföddas vårdkonsumtion tyckte jag att ämnet passade mig. Om det finns en skillnad mellan utrikes- och svenskfödda barn är det viktigt att försöka förstå och åtgärda den.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag och mina handledare har undersökt utrikesfödda barns psykiatriska vårdkonsumtion i Sverige. De viktigaste frågorna är hur konsumtionen skiljer sig mellan utrikesfödda och svenskfödda barn samt vilka faktorer som kan förklara eventuella skillnader mellan olika grupper av utrikesfödda barn. I en kvalitativ delstudie har vi även undersökt hur de utrikesfödda barnens föräldrar upplever sin kontakt med psykiatrin.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Våra studier visar att utrikesfödda barn konsumerar mindre psykiatrisk vård än svenskfödda. Men vi såg också att det finns skillnader mellan olika grupper av utrikesfödda. Bland barn med flyktingbakgrund var vårdkonsumtionen bara lägre hos dem som var äldre än tio år eller hade varit i Sverige längre än fem år. Utrikesfödda barn utan flyktingbakgrund hade däremot en lägre vårdkonsumtion oavsett ålder och tid i Sverige.

– I intervjuerna beskrev barnens föräldrar att de var väldigt beroende av personer och instanser som de redan hade kontakt med – som grundskola, förskola och BVC – för att nå fram till psykiatrin.

Vad överraskade dig?

– Att yngre barn med flyktingbakgrund konsumerade lika mycket vård som svenska barn. Det tyder på att de fångas upp av samhället, även om de kanske egentligen skulle behöva ännu mer vård. Vi tror att det beror på en god samverkan mellan flyktingmottagande, skola och BVC.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning handlar om att kartlägga och förstå hur vårdkonsumtionen ser ut. Nyttan kommer först när den tillsammans med annan forskning ger en sammantagen bild som kan ligga till grund för policyförslag.

– Det som är mest bekymmersamt är att utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska – trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa. Där tänker jag att skolan kommer in: vi behöver bli bättre på att ta tillvara på den tillit som barn och föräldrar har till förskola, skola och BVC för att fånga upp deras behov av psykiatrisk vård.

Av Staffan Eng

Sidan publicerades 2023-05-11 17:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

TEMA: Att möta förskolebarn som flytt Webbkonferens

Välkommen till Skolportens digitala TEMA-föreläsningar för dig som vill lära dig mer om förskolans roll för barn som flytt från sina hemländer. Förskolans personal har med sina olika kompetenser en viktig roll för dessa barn, och kan utgöra en skyddsfaktor. Föreläsningarna är av intresse för alla som arbetar i förskolan. Boka din plats idag till lägsta pris!

TEMA: Utsatta barn i förskolan Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Utsatta barn i förskolan. Titta när det passar dig under en sexveckorsperiod.

Elevhälsa Webbkonferens

Skolportens webbkonferens för hela elevhälsoteamet! Konferensen innehåller åtta föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Delta på plats eller via webbkonferensen.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser