Ojämlikt i matematikundervisningen

Det finns en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevers socioekonomiska förutsättningar. Victoria Rolfes forskning visar också att det finns en skillnad i hur väl förberedda lärare är att undervisa resursstarka och resurssvaga elever.

Victoria Rolfe
Victoria Rolfe

Bor i Göteborg
Född år 1987

Disputerade 2021-06-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp och började min karriär som lärare i England. Som skolelev och senare som lärare bevittnade jag en viss nivå av ojämlikhet i hur engelska skolor organiserar undervisningsgrupper och material som bör täckas i varje ämne. Detta har alltid intresserat mig och jag blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ojämlika lärmöjligheter, det vill säga hur mycket ämnesinnehåll som eleverna får undervisning i, i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker de socioekonomiska prestations- och möjlighetsluckorna som har uppstått i internationella bedömningar, särskilt hur dessa kan ha utvecklats i samband med förändringar i utbildningsjämlikhet. Jag har använt data från den storskaliga internationella undersökningen TIMSS för att titta på dessa relationer vid fyra tidpunkter i 78 olika länder. Jag har också undersökt den svenska situationen mer i detalj, genom att inkludera lärarberedskap och kvalifikationer i ojämlikhetsmodellerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i nästan alla länder finns en ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar, och att undervisningen i klasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det var ett förväntat resultat, men det var intressant att se att det i länder med större inkomstskillnader också finns en större nivå av socioekonomiska ojämlikheter i matematikkunskaper. Även om det finns relativt låga inkomstskillnader i Sverige så finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Min studie visar att ojämlikheten ökade i TIMSS 2003 och 2015.

– Förutom ojämlikhet i matematikkunskaper och lärmöjligheter finns det också en skillnad i hur väl förberedda lärarna upplever att de är att undervisa. Studien visar att obehöriga lärare i skolor med resursstarka elever säger sig vara bättre förberedda att undervisa i matematik jämfört med obehöriga lärare i klasser med hög andel resurssvaga elever. För behöriga lärare är det ingen skillnad i hur väl förberedda de anser sig vara i olika typer av klasser.

Vad överraskade dig?

– Den största överraskningen var att de ojämlika lärmöjligheterna i matematik var koncentrerade till högt utvecklade länder, och starkast i engelsktalande länder. Detta får mig att tro att den strikta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund, undervisning och prestation kan återspegla en särskild kulturell tendens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten från avhandlingen kan vara intressanta för dem som arbetar med ojämlikheter i utbildningssystem. Särskilt i Sverige väcker det frågor om tillgång till kompetenta lärare och lärares beteende, och vad det kan innebära för lärarutbildningen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-14 16:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.