Ojämlikt i matematikundervisningen

Det finns en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevers socioekonomiska förutsättningar. Victoria Rolfes forskning visar också att det finns en skillnad i hur väl förberedda lärare är att undervisa resursstarka och resurssvaga elever.

Victoria Rolfe
Victoria Rolfe

Bor i Göteborg
Född år 1987

Disputerade 2021-06-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp och började min karriär som lärare i England. Som skolelev och senare som lärare bevittnade jag en viss nivå av ojämlikhet i hur engelska skolor organiserar undervisningsgrupper och material som bör täckas i varje ämne. Detta har alltid intresserat mig och jag blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ojämlika lärmöjligheter, det vill säga hur mycket ämnesinnehåll som eleverna får undervisning i, i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker de socioekonomiska prestations- och möjlighetsluckorna som har uppstått i internationella bedömningar, särskilt hur dessa kan ha utvecklats i samband med förändringar i utbildningsjämlikhet. Jag har använt data från den storskaliga internationella undersökningen TIMSS för att titta på dessa relationer vid fyra tidpunkter i 78 olika länder. Jag har också undersökt den svenska situationen mer i detalj, genom att inkludera lärarberedskap och kvalifikationer i ojämlikhetsmodellerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i nästan alla länder finns en ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar, och att undervisningen i klasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det var ett förväntat resultat, men det var intressant att se att det i länder med större inkomstskillnader också finns en större nivå av socioekonomiska ojämlikheter i matematikkunskaper. Även om det finns relativt låga inkomstskillnader i Sverige så finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Min studie visar att ojämlikheten ökade i TIMSS 2003 och 2015.

– Förutom ojämlikhet i matematikkunskaper och lärmöjligheter finns det också en skillnad i hur väl förberedda lärarna upplever att de är att undervisa. Studien visar att obehöriga lärare i skolor med resursstarka elever säger sig vara bättre förberedda att undervisa i matematik jämfört med obehöriga lärare i klasser med hög andel resurssvaga elever. För behöriga lärare är det ingen skillnad i hur väl förberedda de anser sig vara i olika typer av klasser.

Vad överraskade dig?

– Den största överraskningen var att de ojämlika lärmöjligheterna i matematik var koncentrerade till högt utvecklade länder, och starkast i engelsktalande länder. Detta får mig att tro att den strikta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund, undervisning och prestation kan återspegla en särskild kulturell tendens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten från avhandlingen kan vara intressanta för dem som arbetar med ojämlikheter i utbildningssystem. Särskilt i Sverige väcker det frågor om tillgång till kompetenta lärare och lärares beteende, och vad det kan innebära för lärarutbildningen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-14 16:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.