Ojämlikt i matematikundervisningen

Det finns en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevers socioekonomiska förutsättningar. Victoria Rolfes forskning visar också att det finns en skillnad i hur väl förberedda lärare är att undervisa resursstarka och resurssvaga elever.

Victoria Rolfe
Victoria Rolfe

Bor i Göteborg
Född år 1987

Disputerade 2021-06-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp och började min karriär som lärare i England. Som skolelev och senare som lärare bevittnade jag en viss nivå av ojämlikhet i hur engelska skolor organiserar undervisningsgrupper och material som bör täckas i varje ämne. Detta har alltid intresserat mig och jag blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ojämlika lärmöjligheter, det vill säga hur mycket ämnesinnehåll som eleverna får undervisning i, i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker de socioekonomiska prestations- och möjlighetsluckorna som har uppstått i internationella bedömningar, särskilt hur dessa kan ha utvecklats i samband med förändringar i utbildningsjämlikhet. Jag har använt data från den storskaliga internationella undersökningen TIMSS för att titta på dessa relationer vid fyra tidpunkter i 78 olika länder. Jag har också undersökt den svenska situationen mer i detalj, genom att inkludera lärarberedskap och kvalifikationer i ojämlikhetsmodellerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i nästan alla länder finns en ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar, och att undervisningen i klasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det var ett förväntat resultat, men det var intressant att se att det i länder med större inkomstskillnader också finns en större nivå av socioekonomiska ojämlikheter i matematikkunskaper. Även om det finns relativt låga inkomstskillnader i Sverige så finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Min studie visar att ojämlikheten ökade i TIMSS 2003 och 2015.

– Förutom ojämlikhet i matematikkunskaper och lärmöjligheter finns det också en skillnad i hur väl förberedda lärarna upplever att de är att undervisa. Studien visar att obehöriga lärare i skolor med resursstarka elever säger sig vara bättre förberedda att undervisa i matematik jämfört med obehöriga lärare i klasser med hög andel resurssvaga elever. För behöriga lärare är det ingen skillnad i hur väl förberedda de anser sig vara i olika typer av klasser.

Vad överraskade dig?

– Den största överraskningen var att de ojämlika lärmöjligheterna i matematik var koncentrerade till högt utvecklade länder, och starkast i engelsktalande länder. Detta får mig att tro att den strikta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund, undervisning och prestation kan återspegla en särskild kulturell tendens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten från avhandlingen kan vara intressanta för dem som arbetar med ojämlikheter i utbildningssystem. Särskilt i Sverige väcker det frågor om tillgång till kompetenta lärare och lärares beteende, och vad det kan innebära för lärarutbildningen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-14 16:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.