2010-06-07 00:00  1751 Dela:

Ojämna förutsättningar för framtidsval

Catarina Lundqvist

Född 1977
i Piteå

Disputerade
2010-05-07

vidLinköpings universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag gick en tvärvetenskaplig utbildning i samhälls- och kulturanalys och intresserade mig för etnicitetsfrågor relaterat till utbildning och arbetsmarknad. Sedan blev jag antagen till en forskarutbildning där jag fick möjlighet att fördjupa mig i detta.

Vad handlar avhandlingen om?

Om ungdomars karriärsval och övergångar mellan utbildning och arbete.Jag intervjuade gymnasieungdomar med utländsk bakgrund, på ett yrkesförberedande program och ett studieförberedande under deras sista år på gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Alla ungdomarna uttryckte vikten av att vidareutbilda sig och göra bra val. De såg inte utbildning som någon garant för jobb, men däremot att det ökade deras chanser. Ungdomarna befarade att de skulle bli diskriminerade på arbetsmarknaden och därmed blev utbildning ännu viktigare. De sa också att de saknar rätt sociala kontakter för att göra de karriärer de vill. Föräldrarna uppmuntrade barnen att studera vidare. De hade ofta själva en svag position på arbetsmarknaden och såg utbildning som ett sätt för ungdomarna att få det bättre. Men föräldrarna var inte så insatta i det svenska utbildningssystemet och vad olika val innebär, enligt ungdomarna. Det kan man sätta i ett större sammanhang med fler och fler utbildningar som kan vara väldigt svårt att navigera mellan. Samtidigt som studie- och yrkesvägledningen har fått mycket kritik, både av skolinspektionen och från de här ungdomarna. Vad händer med valfriheten om inte alla har samma möjligheter att få information?

Vad överraskade dig?

Jag slogs av att ungdomarna hade ganska klara formuleringar av vart de vill nå. De såg väldigt nyttobetonat på sin utbildning: fast arbete, försörjning, familj och trygghet var viktiga mål.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag hoppas att de kommer att läsas av personal inom skolan, särskilt studie- och yrkesvägledare, för att ge inblick i hur ungdomar resonerar. I utbildningspolitiska sammanhang behöver man problematisera frågan om valfrihet, till exempel hur socioekonomisk bakgrund påverkar de val som man faktiskt kan göra.

Sidan publicerades 2010-06-07 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 10:43 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.