Ökad delaktighet i habiliteringen

Margareta Adolfsson

Född 1950
i Ludvika

Disputerade
2011-10-21
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta som sjukgymnast med barn och ungdomar inom habiliteringen i mitten av 80-talet. Jag har upplevt en utveckling som går mot att barn ska vara delaktiga i sin habilitering. Habiliteringsinsatser måste relateras till barns fungerande i olika vardagssituationer, annars förstår de inte meningen med att träna. Det är likadant för barn i behov av särskilt stöd i skolan det gäller att motivera dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se vad som händer när personal får kännedom om WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn- och ungdomsversionen ICF-CY, och de grundläggande värderingar som finns i den. Jag ville göra klassificeringen tillgänglig och för att göra det praktiskt i vardagsarbetet behövde omfattningen reduceras. Det saknades strukturerade modeller för hur man gör barn mer delaktiga, därför bestämde jag mig att fokusera på barns vardagssituationer, och på att få fram en modell som är användbar för alla som arbetar med barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personalens kartläggningssamtal med familjer fördjupades och de ökade sitt fokus på just barnens delaktighet och miljön kring barnet. Det är viktigt eftersom det oftast är omgivningsfaktorer som man kan ändra för att få förbättringar på kort sikt. Det handlar om att anpassa kraven på barnet och inte enbart fokusera på barnets tillkortakommanden. I skolans värld är klassrummet, lärare och pedagogiken viktiga omgivningsfaktorer. För skolpersonal tror jag att mitt budskap i första hand handlar om att se på barnet i sitt sammanhang och bedöma vad i dess omgivning som påverkar deltagandet i olika vardagliga situationer. Man ändrar snabbare på det som finns runt om än på barnet själv.

Vad överraskade dig?

– Att personalen, om man jämför med föräldrar, tänker mindre på situationer som barnet befinner sig i hemma och på fritiden. De måste bli bättre på att ställa frågor till barnen om vad som intresserar dem på fritiden. Barnen får mest frågor om hur det fungerar att äta och gå på toaletten, inte hur det verkligen fungerar att hänga med kompisar vilket är något som skulle kunna motivera barnen att träna.

Vem har nytta av dina resultat?

– På sikt hoppas jag att habiliteringspersonal och personal i skolan får nytta av resultaten. De som har kontakt med barn i behov av särskilt stöd kan få stöd i mitt material för att på ett strukturerat sätt ta reda på vad barnen själva tycker de behöver hjälp med.

Sidan publicerades 2011-11-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 10:04 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer