Ökad delaktighet i habiliteringen

Margareta Adolfsson

Född 1950
i Ludvika

Disputerade
2011-10-21
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta som sjukgymnast med barn och ungdomar inom habiliteringen i mitten av 80-talet. Jag har upplevt en utveckling som går mot att barn ska vara delaktiga i sin habilitering. Habiliteringsinsatser måste relateras till barns fungerande i olika vardagssituationer, annars förstår de inte meningen med att träna. Det är likadant för barn i behov av särskilt stöd i skolan det gäller att motivera dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se vad som händer när personal får kännedom om WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn- och ungdomsversionen ICF-CY, och de grundläggande värderingar som finns i den. Jag ville göra klassificeringen tillgänglig och för att göra det praktiskt i vardagsarbetet behövde omfattningen reduceras. Det saknades strukturerade modeller för hur man gör barn mer delaktiga, därför bestämde jag mig att fokusera på barns vardagssituationer, och på att få fram en modell som är användbar för alla som arbetar med barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personalens kartläggningssamtal med familjer fördjupades och de ökade sitt fokus på just barnens delaktighet och miljön kring barnet. Det är viktigt eftersom det oftast är omgivningsfaktorer som man kan ändra för att få förbättringar på kort sikt. Det handlar om att anpassa kraven på barnet och inte enbart fokusera på barnets tillkortakommanden. I skolans värld är klassrummet, lärare och pedagogiken viktiga omgivningsfaktorer. För skolpersonal tror jag att mitt budskap i första hand handlar om att se på barnet i sitt sammanhang och bedöma vad i dess omgivning som påverkar deltagandet i olika vardagliga situationer. Man ändrar snabbare på det som finns runt om än på barnet själv.

Vad överraskade dig?

– Att personalen, om man jämför med föräldrar, tänker mindre på situationer som barnet befinner sig i hemma och på fritiden. De måste bli bättre på att ställa frågor till barnen om vad som intresserar dem på fritiden. Barnen får mest frågor om hur det fungerar att äta och gå på toaletten, inte hur det verkligen fungerar att hänga med kompisar vilket är något som skulle kunna motivera barnen att träna.

Vem har nytta av dina resultat?

– På sikt hoppas jag att habiliteringspersonal och personal i skolan får nytta av resultaten. De som har kontakt med barn i behov av särskilt stöd kan få stöd i mitt material för att på ett strukturerat sätt ta reda på vad barnen själva tycker de behöver hjälp med.

Sidan publicerades 2011-11-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 10:04 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer