Ökad psykisk hälsa leder till bättre läsförståelse

Att satsa på ökad psykisk hälsa har positiv effekt på elevers skolresultat. Det visar Fiffi Boman som i sin avhandling bland annat utvärderat en intervention med syfte att höja både skolresultat och elevers mentala hälsa.

Fiffi Boman

Född 1966
Bor i Lomma

Disputerade 2016-09-16
vid Lunds universitet

AVHANDLING

Breaking the vicious circle. Studies on the interplay between mental health and school achievement among students in the first years of primary school in Sweden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset har jag hemifrån. Mamma, som var barnläkare och skolläkare, pratade mycket om sitt jobb, framförallt om de elever och barn som hade psykiska och psykosociala besvär.

Vad handlar avhandlingen om?

– En del är en utvärdering av en intervention med namnet ”Utsikter” som gjordes på ett antal grundskolor i Helsingborg och Landskrona. Syftet med interventionen var att genom att förbättra skolresultaten för elever i låg- och mellanstadiet även stärka barnens psykiska hälsa över tid. Forskningsprojektet genomfördes under två år där elevernas resultat mättes och jämfördes med bland annat deras psykiska hälsa. Utifrån analyser av resultaten implementerades olika insatser i skolorna i syfte att förbättra skolresultaten och därigenom stärka elevernas psykiska mående.

– Jag har framför allt utforskat kopplingen mellan skolresultaten hos yngre elever, årskurs 1-4, och deras psykiska hälsa. Men jag har även undersökt hur lärarna upplevde interventionen, hur de påverkades och arbetade med den.

– Syftet med avhandling är att öka kunskapen om hur psykisk hälsa och skolprestationer hänger samman och hur man bäst kan utforma och implementera interventioner i skolan för att positivt påverka både elevernas psykiska hälsa och deras skolprestationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att psykisk hälsa är relaterad till elevernas skolresultat. Det finns inte så mycket forskning om detta med yngre barn i fokus. Resultaten från studierna visade tydliga samband mellan elevernas psykiska hälsa och kunskaper i matematik och svenska, oberoende av andra faktorer. Det finns också samband mellan kunskapsnivå, psykisk hälsa och socioekonomisk bakgrund. Elever med dålig psykisk hälsa och låg socioekonomisk bakgrund löper med andra ord större risk att prestera dåligt i skolan.

– Interventionen tycks ha positiv effekt på elevernas läsförståelse, vilket verkar bero på en förbättrad psykisk hälsa. Studien visar också att ju bättre mental hälsa barnen har i årskurs 1 desto bättre läsförståelse har eleverna i årskurs 3. Sammanfattningsvis visar resultaten att barnens psykiska hälsa är oerhört viktigt för skolarbetet.

– Lärarnas engagemang i interventionen berodde mycket på hur väl de informerats och involverats i projektet. Viktigt är att interventioner av det här slaget kräver en strukturerad processledning som inkluderar alla på skolan.

Vad överraskade dig?

– Egentligen ingenting. Resultaten befäster snarare något vi vet sedan länge. Att det finns tydliga samband mellan psykisk hälsa och skolresultat redan i de yngsta skolåldrarna visar hur oerhört viktigt det är med tidiga insatser både för att eleverna ska hänga med i skolarbetet och för att förbättra deras psykiska hälsa. Att det finns en tydlig socioekonomisk gradient i de här låga åldrarna avseende både skolresultat och psykisk hälsa visar också att skolbarns välmående och skolprestation är en jämlikhetsfråga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare, lärare och politiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-27 10:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-19 23:22 av Moa Duvarci Engman