Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Risken för senare självmord är högre bland den grupp barn och unga med självskadebeteende som fått sjukvård. Det är oerhört viktigt att fånga upp dessa ungdomar på ett tidigt stadium, konstaterar forskaren Karin Beckman.

Karin Beckman

Bor i Stockholm

Disputerade 2018-03-23
vid Karolinska institutet


AVHANDLING
Self-harm in youth : predicting mental illness, social marginalisation and suicide

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som psykiatriker och möter många unga med tankar om självmord, som självskadar sig eller gjort självmordsförsök. Jag ville veta mer om framtida risker för den här gruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om prognoser, både på kort och lång sikt, efter självskador och självmordsförsök bland ungdomar mellan 10-24 år. Mer specifikt har jag tittat på risken för senare psykisk ohälsa, självmord, långtidsarbetslöshet, långtidssjukskrivning samt sjukpension. Materialet baseras i huvudsak på uppgifter i nationella register men även i ett material med intervjuer med patienter. Viktigt i sammanhanget är att den grupp jag studerat är de som fått sjukhusvård. Merparten av de som självskadar sig kommer aldrig till vårdens kännedom.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som skadar sig själva. Konstaterad psykiatrisk sjukdom förhöjer risken ytterligare. Det är därför oerhört angeläget att så tidigt som möjligt fånga upp de här ungdomarna. Många har en god prognos och det finns bra hjälp att få.

Vad överraskade dig?

– Jag blev tagen av den ökade risken för självmord hos de här ungdomarna.

Vem har nytta av dina resultat?

– De unga, hoppas jag. Min forskning är framför allt riktad till vårdpersonal men de här ungdomarna kan ju också fångas upp i skolan och på andra arenor.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 09:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-30 10:54 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.