Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Vräkning och upprepade flyttar ökar risken att inte nå gymnasieexamen. Det visar Anna Kahlmeter som forskat om hur kritiska händelser i unga år påverkar framtiden.

Anna Kahlmeter
Anna Kahlmeter

Född 1981
Bor i Huddinge

Disputerade 2022-10-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Stressful life events and risks for social exclusion in the youth-to-adulthood transition: Findings from Swedish longitudinal data

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom i grunden och har alltid varit intresserad av frågor kring social utsatthet och exkludering, och då särskilt gruppen unga vuxna. Under den här perioden, innan klivet in i vuxenlivet, sker ofta väldigt mycket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur upplevda kritiska händelser påverkar framtiden för unga som befinner sig i övergången till vuxenlivet. Avhandlingen består av tre olika studier, varav den första undersöker hur boendeinstabilitet, exempelvis flytt, vräkning eller hot om det senare, hänger samman med att inte lyckas nå gymnasieexamen. Den andra studien undersöker sambandet mellan ekonomisk utsatthet i unga år och etablering på arbetsmarknaden. I den sista studien har jag tittat på hur utsatthet för allvarligt våld som krävt sjukhusvård påverkar etablering på arbetsmarknaden. Samtliga studier bygger på registerdata.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Generellt visar resultaten att kritiska händelser i den här åldern innebär en förhöjd risk för social exkludering både på kort och lång sikt. Men det finns skillnader mellan grupper. Att under gymnasieåren flytta någon enstaka gång påverkar inte möjligheten nå examen. Det gör däremot upprepade flyttar, och även enstaka flyttar om det handlar om långa avstånd, då risken ökar påtagligt. Däremot syns ingen ökad risk för att inte nå examen vid hot om vräkning, alltså där vräkningen avstyrts. Det här är ett intressant resultat som tyder på att arbete med att förhindra vräkningar kan verka skyddande för gymnasieelevers möjlighet att fullgöra sin skolgång. Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år. Sammantaget visar den här studien att bostadsinstabilitet är tydligt kopplat till elevers gymnasieexamen.

– Unga som inleder sitt vuxenliv med omfattande behov av ekonomiskt stöd löper stor risk för att utestängas från arbetsmarknaden under femton år framåt. En kortare period som bidragstagare innebär däremot ingen större risk. I det här fallet fungerar alltså det ekonomiska stödet som tänkt, att det ska stötta över en period. Sambandet mellan misslyckad etablering på arbetsmarknaden och att i unga år utsättas för allvarligt våld är tydlig.

– Ett intressant resultat här är det finns stora skillnader mellan könen. Hos kvinnors syns ett tydligt samband, både hos de som enbart har utsatts för våld och hos dem som både varit våldsutsatta och som själv också varit förövare. Bland män syns det här sambandet bara i gruppen som både har utsatts för våld och som själv varit förövare. Män som enbart varit utsatta för våld löper alltså inte samma risk att exkluderas från arbetsmarknaden.

Vad överraskade dig?

– Egentligen hade jag förväntat mig starkare samband mellan de olika kritiska händelserna och risken för social exkludering eller att inte nå gymnasieexamen. Kanske beror det på att jag jämfört mina resultat med tidigare studier som i huvudsak är gjorda i USA, en välfärdskontext som skiljer sig markant från Sverige. Jag kan bara spekulera kring att det i Sverige finns ett starkare inbyggt socialt skydd som dämpar vissa risker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror de är relevanta för alla som arbetar med sociala frågor, såväl kring policy som praktik. Jag hoppas att resultaten kan bidra med kunskap, särskilt vad gäller vikten av att förebygga vräkningar. Behovet av ett långsiktigt stöd som inte bara fokuserar på det direkta behovet av skydd, i synnerhet för våldsutsatta unga kvinnor, är ett också resultat som kan vara relevant.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-11-02 15:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-03 10:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet

Välkommen på konferens om idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet. Ta del av den senaste forskningen som rör idrottsundervisning och utvecklas i din yrkesroll. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 14 februari.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser