Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Lärarutbildningen har blivit alltmer praktikbaserad de senaste åren, vilket får olika konsekvenser för utbildningen och för studenternas möjlighet att lära sig yrket, visar Sandra Jederuds avhandling.

Sandra Jederud
Sandra Jederud

Bor i Stockholm
Född år 1967

Disputerade 2022-09-23
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
New manifestations of the practice-theory dilemma – consequences of ‘the practice turn’ in teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar inom högre utbildning, främst med lärarutbildning, där man ständigt brottas med organisatoriska frågor om hur utbildningen ska organiseras vad gäller förhållandet mellan teori och praktik. Under de senaste åren har lärarutbildningen blivit alltmer praktikbaserad och jag ville undersöka vilka konsekvenser det får.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra separata studier som berör verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. I den första studien har jag tittat på hur man i policydokument tänker sig att lärare ska ges möjligheter till att lära sig yrket i praktiken. I nästa studie har jag frågat lärarstudenter om deras uppfattning om att bedriva samlärande när de gör praktik i par. På övningsskolor har studenterna mentorer och den tredje studien handlar om mentorernas uppfattning om att handleda studenter i par. Den fjärde studien handlar om lärarutbildares uppfattningar av att undervisa studenter på en arbetsintegrerad lärarutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det får olika konsekvenser att organisera lärarutbildningen på olika sätt. Jag har använt mig av olika perspektiv i avhandlingen. Ett perspektiv handlar om att lära sig ur ett åskådarperspektiv, där man står utanför och tittar på en verksamhet, eller ur ett deltagarperspektiv, där man deltar aktivt. I den första studien, dokumentanalysen, är det en spänning mellan de här två perspektiven. Praktiken har fått ett allt större värde, men man brottas med hur lärandet ska organiseras.

– Den andra studien med lärarstudenter visar att samlärande banar väg för ett lärande ur ett åskådarperspektiv eftersom studenterna får färre möjligheter att vara i autentiska situationer när de ska lära tillsammans. De får också mindre tid med sin handledare. Det upplägget kan vara lämpligt för exempelvis förskollärarutbildningen där man arbetar flera vuxna i grupp och där man kan ha nytta av att diskutera och reflektera tillsammans.

– Studien med mentorer visar ett liknande resultat. Mentorerna är ämneslärare på gymnasiet, och de tycker att det är svårt att ge studenterna autentiska situationer med lektioner i ämnet eftersom tiden ska delas på två studenter. Det resulterar i att de ofta får lämna över mentorskapet till kollegor för att studenterna ska få tillräckligt med timmar. Så mentorerna får snarare en organiseringsfunktion än en handledarfunktion. Mina resultat visar att de olika VFU-perioderna kanske borde organiseras på olika sätt, med samlärande under en period och enskilt den sista perioden, för att det ska vara mer autentiskt ju längre studenterna kommer i utbildningen. Man kanske inte heller ska ha samma organisation av praktikperioder för olika lärarprogram. Men, om man ska organisera för samlärande så behöver mentorerna förberedas för det.

– Studien med lärarutbildarna på den arbetsintegrerade utbildningen visar att vissa studenter är mycket mer reflekterande kring sin roll när de samtidigt arbetar i skolan. Men lärarutbildarna möter också studenter som anser sig vara färdiga lärare just eftersom de redan är ute och jobbar. Där behöver lärarutbildarna arbeta med att motivera studenterna, för att få dem att förstå att de också behöver utbildningen på universitetet. Sammanfattningsvis kan jag säga att de fyra studierna visar att det blir ett skifte av positioner när man organiserar om lärarutbildningen.

Vad överraskade dig?

– Det här skiftet av positioner för alla inblandade, som man behöver förhålla sig till och tänka till kring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och organisationer av lärarutbildning. Den del som handlar om den arbetsintegrerade utbildningen är relevant för all högre utbildning där man har teori och praktik.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-10-13 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

TEMA: Kreativt skrivande för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med inspirerande tips på hur du kan arbeta med kreativt skrivande i klassrummet. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod! JUST NU! Boka-tidigt-pris t.o.m. 15/11!

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser