Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Lärarutbildningen har blivit alltmer praktikbaserad de senaste åren, vilket får olika konsekvenser för utbildningen och för studenternas möjlighet att lära sig yrket, visar Sandra Jederuds avhandling.

Sandra Jederud
Sandra Jederud

Bor i Stockholm
Född år 1967

Disputerade 2022-09-23
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
New manifestations of the practice-theory dilemma – consequences of ‘the practice turn’ in teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar inom högre utbildning, främst med lärarutbildning, där man ständigt brottas med organisatoriska frågor om hur utbildningen ska organiseras vad gäller förhållandet mellan teori och praktik. Under de senaste åren har lärarutbildningen blivit alltmer praktikbaserad och jag ville undersöka vilka konsekvenser det får.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra separata studier som berör verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. I den första studien har jag tittat på hur man i policydokument tänker sig att lärare ska ges möjligheter till att lära sig yrket i praktiken. I nästa studie har jag frågat lärarstudenter om deras uppfattning om att bedriva samlärande när de gör praktik i par. På övningsskolor har studenterna mentorer och den tredje studien handlar om mentorernas uppfattning om att handleda studenter i par. Den fjärde studien handlar om lärarutbildares uppfattningar av att undervisa studenter på en arbetsintegrerad lärarutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det får olika konsekvenser att organisera lärarutbildningen på olika sätt. Jag har använt mig av olika perspektiv i avhandlingen. Ett perspektiv handlar om att lära sig ur ett åskådarperspektiv, där man står utanför och tittar på en verksamhet, eller ur ett deltagarperspektiv, där man deltar aktivt. I den första studien, dokumentanalysen, är det en spänning mellan de här två perspektiven. Praktiken har fått ett allt större värde, men man brottas med hur lärandet ska organiseras.

– Den andra studien med lärarstudenter visar att samlärande banar väg för ett lärande ur ett åskådarperspektiv eftersom studenterna får färre möjligheter att vara i autentiska situationer när de ska lära tillsammans. De får också mindre tid med sin handledare. Det upplägget kan vara lämpligt för exempelvis förskollärarutbildningen där man arbetar flera vuxna i grupp och där man kan ha nytta av att diskutera och reflektera tillsammans.

– Studien med mentorer visar ett liknande resultat. Mentorerna är ämneslärare på gymnasiet, och de tycker att det är svårt att ge studenterna autentiska situationer med lektioner i ämnet eftersom tiden ska delas på två studenter. Det resulterar i att de ofta får lämna över mentorskapet till kollegor för att studenterna ska få tillräckligt med timmar. Så mentorerna får snarare en organiseringsfunktion än en handledarfunktion. Mina resultat visar att de olika VFU-perioderna kanske borde organiseras på olika sätt, med samlärande under en period och enskilt den sista perioden, för att det ska vara mer autentiskt ju längre studenterna kommer i utbildningen. Man kanske inte heller ska ha samma organisation av praktikperioder för olika lärarprogram. Men, om man ska organisera för samlärande så behöver mentorerna förberedas för det.

– Studien med lärarutbildarna på den arbetsintegrerade utbildningen visar att vissa studenter är mycket mer reflekterande kring sin roll när de samtidigt arbetar i skolan. Men lärarutbildarna möter också studenter som anser sig vara färdiga lärare just eftersom de redan är ute och jobbar. Där behöver lärarutbildarna arbeta med att motivera studenterna, för att få dem att förstå att de också behöver utbildningen på universitetet. Sammanfattningsvis kan jag säga att de fyra studierna visar att det blir ett skifte av positioner när man organiserar om lärarutbildningen.

Vad överraskade dig?

– Det här skiftet av positioner för alla inblandade, som man behöver förhålla sig till och tänka till kring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och organisationer av lärarutbildning. Den del som handlar om den arbetsintegrerade utbildningen är relevant för all högre utbildning där man har teori och praktik.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-10-13 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

TEMA: Kreativt skrivande för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med inspirerande tips på hur du kan arbeta med kreativt skrivande i klassrummet. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod! JUST NU! Boka-tidigt-pris t.o.m. 15/11!

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser