Dela:

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Annemi Skerfving har intervjuat barn till föräldrar med allvarlig psykisk sjukdom. Deras

Annemi Skerfving
Annemi Skerfving

Född 1946

i Helsingborg

Disputerade 2015-02-10

vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa – barndom och uppväxtvillkor

berättelser visar på stora variationer i livsvillkor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag hade tänkt skriva om långtidsplacerade fosterbarn men bytte spår. Jag jobbade med forskning på Socialstyrelsen och FoU-enheten i Stockholm när jag fick en fråga vad man ska göra då patienter inom vuxenpsykiatrin har barn. Tillsammans med en kollega gjorde jag en undersökning på Beckomberga sjukhus som jag sedan föreläste en hel del om. Jag fick fler uppdrag och det ena gav det andra.

Vad handlar avhandlingen om?

Om barndom. Jag har intervjuat barn till personer med allvarliga psykiska problem och beskriver hur deras vardag ser ut. Barnen var mellan sju och arton år och hade gått i en stödgrupp. En del hade fått veta att föräldern var sjuk, andra inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät, relationerna inom familjen och vilken av föräldrarna som är sjuk. Jag använder fyra kategorier: Den välordnade barndomen, där det enda problemet var att en förälder var psykiskt sjuk. Den konfliktfyllda barndomen, där föräldrarna inte kommer överens och även drar in barnen i problemen. Sen fanns den problemfyllda barndomen, där det finns ytterligare problem, som att mat och kläder inte fungerar eller att det är en väldigt stor syskonskara. Och slutligen den utsatta barndomen, där båda föräldrarna var sjuka och barnen var omhändertagna av socialtjänsten.

Vad överraskade dig?

Att det hade så stor betydelse om det var mamma eller pappa som var sjuk. Pappor har inte samma självklara föräldramandat. Och att barnen pratar om sig själva som aktörer. De lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder. Men de minsta har väldigt lite handlingsutrymme. Dömer domstolen till umgänge har de inget val, även om gråter och inte vill. Någon beskrev hur förskolepersonalen drog loss henne från en ribbstol där hon klängt sig fast och lämnade henne till pappan. Jag har inga svar, men när ett barn sätter sig på tvären kan man undra varför. Och fundera på om det finns andra sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

Vuxenpsykiatrin förstås, men även socialtjänsten och familjerätten. Och personal inom skola och förskola. Avhandlingen ger en inblick i en värld man annars inte ser och visar hur barnen har det. Barnen vittnar både om lärare och skolsköterskor som betytt jättemycket, och om lärare de öppnat sig för som sedan svikit deras förtroende.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2015-10-27 14:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Känsla av utanförskap hos barn med migrationsbakgrund

Birgitta Ljung Egeland har intervjuat barn med migrationsbakgrund om deras erfarenheter av den svenska skolan. Barnen berättar om en känsla av utanförskap – de flesta har aldrig varit hemma hos ett svenskt barn, trots att de har bott hela sitt liv i Sverige.

Bristfällig hjälp till flickor med psykisk ohälsa

Ungdomar som har placerats i låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling. – Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning, säger hon.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser