Dela:

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Annemi Skerfving har intervjuat barn till föräldrar med allvarlig psykisk sjukdom. Deras

Annemi Skerfving
Annemi Skerfving

Född 1946

i Helsingborg

Disputerade 2015-02-10

vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa – barndom och uppväxtvillkor

berättelser visar på stora variationer i livsvillkor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag hade tänkt skriva om långtidsplacerade fosterbarn men bytte spår. Jag jobbade med forskning på Socialstyrelsen och FoU-enheten i Stockholm när jag fick en fråga vad man ska göra då patienter inom vuxenpsykiatrin har barn. Tillsammans med en kollega gjorde jag en undersökning på Beckomberga sjukhus som jag sedan föreläste en hel del om. Jag fick fler uppdrag och det ena gav det andra.

Vad handlar avhandlingen om?

Om barndom. Jag har intervjuat barn till personer med allvarliga psykiska problem och beskriver hur deras vardag ser ut. Barnen var mellan sju och arton år och hade gått i en stödgrupp. En del hade fått veta att föräldern var sjuk, andra inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät, relationerna inom familjen och vilken av föräldrarna som är sjuk. Jag använder fyra kategorier: Den välordnade barndomen, där det enda problemet var att en förälder var psykiskt sjuk. Den konfliktfyllda barndomen, där föräldrarna inte kommer överens och även drar in barnen i problemen. Sen fanns den problemfyllda barndomen, där det finns ytterligare problem, som att mat och kläder inte fungerar eller att det är en väldigt stor syskonskara. Och slutligen den utsatta barndomen, där båda föräldrarna var sjuka och barnen var omhändertagna av socialtjänsten.

Vad överraskade dig?

Att det hade så stor betydelse om det var mamma eller pappa som var sjuk. Pappor har inte samma självklara föräldramandat. Och att barnen pratar om sig själva som aktörer. De lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder. Men de minsta har väldigt lite handlingsutrymme. Dömer domstolen till umgänge har de inget val, även om gråter och inte vill. Någon beskrev hur förskolepersonalen drog loss henne från en ribbstol där hon klängt sig fast och lämnade henne till pappan. Jag har inga svar, men när ett barn sätter sig på tvären kan man undra varför. Och fundera på om det finns andra sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

Vuxenpsykiatrin förstås, men även socialtjänsten och familjerätten. Och personal inom skola och förskola. Avhandlingen ger en inblick i en värld man annars inte ser och visar hur barnen har det. Barnen vittnar både om lärare och skolsköterskor som betytt jättemycket, och om lärare de öppnat sig för som sedan svikit deras förtroende.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2015-10-27 14:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Känsla av utanförskap hos barn med migrationsbakgrund

Birgitta Ljung Egeland har intervjuat barn med migrationsbakgrund om deras erfarenheter av den svenska skolan. Barnen berättar om en känsla av utanförskap – de flesta har aldrig varit hemma hos ett svenskt barn, trots att de har bott hela sitt liv i Sverige.

Bristfällig hjälp till flickor med psykisk ohälsa

Ungdomar som har placerats i låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling. – Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning, säger hon.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer