Dela:

Olika fokus i undervisning om hållbar utveckling

Lärare lyfter fram kritiskt tänkande som en viktig del av lärande för hållbar utveckling, dels som en kompetens att vetenskapligt granska världen, dels som ett sätt att ifrågasätta invanda mönster och skapa nya sätt att tänka kring hållbarhet. Två förhållningssätt som kan präglas av spänningar och olika kunskapssyn konstaterar Helen Hasslöf i sin avhandling.

Helen Hasslöf
Helen Hasslöf

Född 1961
i Malmö

Disputerade 2015-03-27
vid Malmö högskola


AVHANDLING
The educational challenge in education for sustainable development. Qualification, social change and the political

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Frågor kring miljö och hållbar utveckling har länge varit en viktig del i mitt arbete, först som ekolog men även senare i mitt arbete som utepedagog på en naturskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har samlat ett 20-tal lärare från grundskolans senare år och gymnasiet och låtit dem diskutera i fokusgrupper kring hållbar utveckling, vad de ser som viktigt i detta lärande. Hållbar utveckling är ett övergripande mål i all undervisning. Avhandlingen problematiserar hur hållbar utveckling kan påverka synen på vad som ses som viktigt i undervisning.

– Min analys görs utifrån relationen mellan tre olika dimensioner och funktioner av utbildning: , att få utrymme att utveckla medvetenhet om sin egen roll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Möjligheten att kunna värdera information utifrån ett vetenskapligt synsätt grundat på objektiv kunskap förs fram som en viktig del av kritiskt tänkande. Samtidigt betonas vikten av att eleverna ges möjlighet att ifrågasätta de synsätt vi tar för givna idag. Olika synsätt för ett kritiskt tänkande framträder på detta vis.

– Å ena sidan socialiseras eleverna utifrån vetenskapligt baserad kunskap, å andra sidan att tänka nytt och kritiskt, som ju inte alltid är det samma som rationellt och vetenskapligt. Ett resultat är också att då de mätbara målen står i fokus är risken att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan.

Vad överraskade dig?

– Det starka engagemang och den kompetens som lärarna visade. Hur de betonade de politiska aspekterna, och betydelsen av att spegla olika perspektiv så tydligt som de gjorde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att bland annat lärare kan få nya perspektiv och begrepp för att reflektera kring komplexiteten i hållbarhetsfrågor. Diskussioner kring synen på kunskap och relationen mellan de olika funktionerna för utbildning och lärande är perspektiv som avhandlingen problematiserar i förhållande till hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-08-18 09:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Tomas Torbjörnsson har studerat miljömoraliskt lärande på gymnasiet. Han konstaterar att elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!