Dela:

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Fokus på hantverkstekniker eller kursplanens kunskapskrav. Dessa två strömningar synliggörs i Åsa Jeanssons avhandling om hur slöjdlärare på högstadiet ser på sitt ämne.

Åsa Jeansson
Åsa Jeansson

Född 1966
Bor i Umeå

Disputerade 2017-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som slöjdlärare i textil och på senare år som slöjdlärarutbildare på lärarutbildningen. Min erfarenhet som lärare är att det var svårt att prata om slöjdämnet med kollegor i andra ämnen. Slöjden ansågs inte lika viktig som andra ämnen och därmed inkluderades slöjdlärare inte i de kollegiala professionella samtalen. Den här bilden har följt med mig genom åren och jag ville ta reda på hur det ser ut idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur slöjdlärare ser på sitt ämne, vad de baserar sin undervisning på och hur kursplanen påverkar deras undervisning. Avhandlingen innehåller även en historisk överblick över slöjdämnet i skolan.

– Studien baseras på intervjuer med 17 högstadielärare i textilslöjd. Frågorna handlar om vad de anser ämnet ska innehålla, hur de undervisar och vad som ligger till grund för deras syn på ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns två sätt att som slöjdlärare förhåller sig till kursplanen. Tilläggas ska att samtliga intervjuade lärare har en stor hantverkskunnighet. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Dessa lärare är därmed noga med att täcka in olika hantverkstekniker i undervisningen och de anser inte att den nya kursplanen påverkat deras undervisning i särskilt hög grad.

– Den andra gruppen utgår i mycket högre grad från kursplanen och lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Här innehåller undervisningen fler hållpunkter, just för att stämma av elevernas kunskaper och resultat.

– I rådande kursplan finns ett tydligt krav på att eleven ska kunna beskriva sin lärprocess. Jämfört med tidigare kursplaner är det i dag mindre fokus på hantverksskicklighet och de saker eleverna gör och tillverkar i slöjden.

Vad överraskade dig?

– Att flera av de intervjuade lärarna tyckte att det blivit lättare att föra professionella samtal med lärare i andra ämnen. Kort sagt, att de upplevde att slöjden fått en högre status. En förklaring var att kursplanen för slöjden numer innehåller samma rubriker och att kunskapskraven är uppbyggda på samma sätt som andra ämnen. Det här förvånade mig, jag trodde ärligt talat inte att synen på ämnet hade förändrats så mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Debatten om slöjdämnet, hoppas jag! Slöjden kritiseras ibland för att vara omodern, men jag menar att det tvärtom är ett väldigt modernt ämne där elever driver sina egna projekt med allt vad det innebär av planering, val av material, verktyg och metod. Jag hoppas resultaten kan bidra med en djupare förståelse för slöjdämnets innehåll. Tror också att många slöjdlärare kan känna igen sig, vidare att resultaten är ett bidrag till fortsatt forskning i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-04 15:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser