Dela:

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Fokus på hantverkstekniker eller kursplanens kunskapskrav. Dessa två strömningar synliggörs i Åsa Jeanssons avhandling om hur slöjdlärare på högstadiet ser på sitt ämne.

Åsa Jeansson
Åsa Jeansson

Född 1966
Bor i Umeå

Disputerade 2017-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som slöjdlärare i textil och på senare år som slöjdlärarutbildare på lärarutbildningen. Min erfarenhet som lärare är att det var svårt att prata om slöjdämnet med kollegor i andra ämnen. Slöjden ansågs inte lika viktig som andra ämnen och därmed inkluderades slöjdlärare inte i de kollegiala professionella samtalen. Den här bilden har följt med mig genom åren och jag ville ta reda på hur det ser ut idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur slöjdlärare ser på sitt ämne, vad de baserar sin undervisning på och hur kursplanen påverkar deras undervisning. Avhandlingen innehåller även en historisk överblick över slöjdämnet i skolan.

– Studien baseras på intervjuer med 17 högstadielärare i textilslöjd. Frågorna handlar om vad de anser ämnet ska innehålla, hur de undervisar och vad som ligger till grund för deras syn på ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns två sätt att som slöjdlärare förhåller sig till kursplanen. Tilläggas ska att samtliga intervjuade lärare har en stor hantverkskunnighet. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Dessa lärare är därmed noga med att täcka in olika hantverkstekniker i undervisningen och de anser inte att den nya kursplanen påverkat deras undervisning i särskilt hög grad.

– Den andra gruppen utgår i mycket högre grad från kursplanen och lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Här innehåller undervisningen fler hållpunkter, just för att stämma av elevernas kunskaper och resultat.

– I rådande kursplan finns ett tydligt krav på att eleven ska kunna beskriva sin lärprocess. Jämfört med tidigare kursplaner är det i dag mindre fokus på hantverksskicklighet och de saker eleverna gör och tillverkar i slöjden.

Vad överraskade dig?

– Att flera av de intervjuade lärarna tyckte att det blivit lättare att föra professionella samtal med lärare i andra ämnen. Kort sagt, att de upplevde att slöjden fått en högre status. En förklaring var att kursplanen för slöjden numer innehåller samma rubriker och att kunskapskraven är uppbyggda på samma sätt som andra ämnen. Det här förvånade mig, jag trodde ärligt talat inte att synen på ämnet hade förändrats så mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Debatten om slöjdämnet, hoppas jag! Slöjden kritiseras ibland för att vara omodern, men jag menar att det tvärtom är ett väldigt modernt ämne där elever driver sina egna projekt med allt vad det innebär av planering, val av material, verktyg och metod. Jag hoppas resultaten kan bidra med en djupare förståelse för slöjdämnets innehåll. Tror också att många slöjdlärare kan känna igen sig, vidare att resultaten är ett bidrag till fortsatt forskning i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-04 15:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.