Dela:

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Fokus på hantverkstekniker eller kursplanens kunskapskrav. Dessa två strömningar synliggörs i Åsa Jeanssons avhandling om hur slöjdlärare på högstadiet ser på sitt ämne.

Åsa Jeansson
Åsa Jeansson

Född 1966
Bor i Umeå

Disputerade 2017-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som slöjdlärare i textil och på senare år som slöjdlärarutbildare på lärarutbildningen. Min erfarenhet som lärare är att det var svårt att prata om slöjdämnet med kollegor i andra ämnen. Slöjden ansågs inte lika viktig som andra ämnen och därmed inkluderades slöjdlärare inte i de kollegiala professionella samtalen. Den här bilden har följt med mig genom åren och jag ville ta reda på hur det ser ut idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur slöjdlärare ser på sitt ämne, vad de baserar sin undervisning på och hur kursplanen påverkar deras undervisning. Avhandlingen innehåller även en historisk överblick över slöjdämnet i skolan.

– Studien baseras på intervjuer med 17 högstadielärare i textilslöjd. Frågorna handlar om vad de anser ämnet ska innehålla, hur de undervisar och vad som ligger till grund för deras syn på ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns två sätt att som slöjdlärare förhåller sig till kursplanen. Tilläggas ska att samtliga intervjuade lärare har en stor hantverkskunnighet. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Dessa lärare är därmed noga med att täcka in olika hantverkstekniker i undervisningen och de anser inte att den nya kursplanen påverkat deras undervisning i särskilt hög grad.

– Den andra gruppen utgår i mycket högre grad från kursplanen och lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Här innehåller undervisningen fler hållpunkter, just för att stämma av elevernas kunskaper och resultat.

– I rådande kursplan finns ett tydligt krav på att eleven ska kunna beskriva sin lärprocess. Jämfört med tidigare kursplaner är det i dag mindre fokus på hantverksskicklighet och de saker eleverna gör och tillverkar i slöjden.

Vad överraskade dig?

– Att flera av de intervjuade lärarna tyckte att det blivit lättare att föra professionella samtal med lärare i andra ämnen. Kort sagt, att de upplevde att slöjden fått en högre status. En förklaring var att kursplanen för slöjden numer innehåller samma rubriker och att kunskapskraven är uppbyggda på samma sätt som andra ämnen. Det här förvånade mig, jag trodde ärligt talat inte att synen på ämnet hade förändrats så mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Debatten om slöjdämnet, hoppas jag! Slöjden kritiseras ibland för att vara omodern, men jag menar att det tvärtom är ett väldigt modernt ämne där elever driver sina egna projekt med allt vad det innebär av planering, val av material, verktyg och metod. Jag hoppas resultaten kan bidra med en djupare förståelse för slöjdämnets innehåll. Tror också att många slöjdlärare kan känna igen sig, vidare att resultaten är ett bidrag till fortsatt forskning i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-04 15:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser