Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Fokus på hantverkstekniker eller kursplanens kunskapskrav. Dessa två strömningar synliggörs i Åsa Jeanssons avhandling om hur slöjdlärare på högstadiet ser på sitt ämne.

Åsa Jeansson

Född 1966
Bor i Umeå

Disputerade 2017-02-24
vid Umeå universitet

AVHANDLING

Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som slöjdlärare i textil och på senare år som slöjdlärarutbildare på lärarutbildningen. Min erfarenhet som lärare är att det var svårt att prata om slöjdämnet med kollegor i andra ämnen. Slöjden ansågs inte lika viktig som andra ämnen och därmed inkluderades slöjdlärare inte i de kollegiala professionella samtalen. Den här bilden har följt med mig genom åren och jag ville ta reda på hur det ser ut idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur slöjdlärare ser på sitt ämne, vad de baserar sin undervisning på och hur kursplanen påverkar deras undervisning. Avhandlingen innehåller även en historisk överblick över slöjdämnet i skolan.

– Studien baseras på intervjuer med 17 högstadielärare i textilslöjd. Frågorna handlar om vad de anser ämnet ska innehålla, hur de undervisar och vad som ligger till grund för deras syn på ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns två sätt att som slöjdlärare förhåller sig till kursplanen. Tilläggas ska att samtliga intervjuade lärare har en stor hantverkskunnighet. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Dessa lärare är därmed noga med att täcka in olika hantverkstekniker i undervisningen och de anser inte att den nya kursplanen påverkat deras undervisning i särskilt hög grad.

– Den andra gruppen utgår i mycket högre grad från kursplanen och lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Här innehåller undervisningen fler hållpunkter, just för att stämma av elevernas kunskaper och resultat.

– I rådande kursplan finns ett tydligt krav på att eleven ska kunna beskriva sin lärprocess. Jämfört med tidigare kursplaner är det i dag mindre fokus på hantverksskicklighet och de saker eleverna gör och tillverkar i slöjden.

Vad överraskade dig?

– Att flera av de intervjuade lärarna tyckte att det blivit lättare att föra professionella samtal med lärare i andra ämnen. Kort sagt, att de upplevde att slöjden fått en högre status. En förklaring var att kursplanen för slöjden numer innehåller samma rubriker och att kunskapskraven är uppbyggda på samma sätt som andra ämnen. Det här förvånade mig, jag trodde ärligt talat inte att synen på ämnet hade förändrats så mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Debatten om slöjdämnet, hoppas jag! Slöjden kritiseras ibland för att vara omodern, men jag menar att det tvärtom är ett väldigt modernt ämne där elever driver sina egna projekt med allt vad det innebär av planering, val av material, verktyg och metod. Jag hoppas resultaten kan bidra med en djupare förståelse för slöjdämnets innehåll. Tror också att många slöjdlärare kan känna igen sig, vidare att resultaten är ett bidrag till fortsatt forskning i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-04 15:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:42 av Moa Duvarci Engman