Dela:

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Fokus på hantverkstekniker eller kursplanens kunskapskrav. Dessa två strömningar synliggörs i Åsa Jeanssons avhandling om hur slöjdlärare på högstadiet ser på sitt ämne.

Åsa Jeansson
Åsa Jeansson

Född 1966
Bor i Umeå

Disputerade 2017-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som slöjdlärare i textil och på senare år som slöjdlärarutbildare på lärarutbildningen. Min erfarenhet som lärare är att det var svårt att prata om slöjdämnet med kollegor i andra ämnen. Slöjden ansågs inte lika viktig som andra ämnen och därmed inkluderades slöjdlärare inte i de kollegiala professionella samtalen. Den här bilden har följt med mig genom åren och jag ville ta reda på hur det ser ut idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur slöjdlärare ser på sitt ämne, vad de baserar sin undervisning på och hur kursplanen påverkar deras undervisning. Avhandlingen innehåller även en historisk överblick över slöjdämnet i skolan.

– Studien baseras på intervjuer med 17 högstadielärare i textilslöjd. Frågorna handlar om vad de anser ämnet ska innehålla, hur de undervisar och vad som ligger till grund för deras syn på ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns två sätt att som slöjdlärare förhåller sig till kursplanen. Tilläggas ska att samtliga intervjuade lärare har en stor hantverkskunnighet. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Dessa lärare är därmed noga med att täcka in olika hantverkstekniker i undervisningen och de anser inte att den nya kursplanen påverkat deras undervisning i särskilt hög grad.

– Den andra gruppen utgår i mycket högre grad från kursplanen och lägger upp undervisningen utifrån kunskapskraven. Här innehåller undervisningen fler hållpunkter, just för att stämma av elevernas kunskaper och resultat.

– I rådande kursplan finns ett tydligt krav på att eleven ska kunna beskriva sin lärprocess. Jämfört med tidigare kursplaner är det i dag mindre fokus på hantverksskicklighet och de saker eleverna gör och tillverkar i slöjden.

Vad överraskade dig?

– Att flera av de intervjuade lärarna tyckte att det blivit lättare att föra professionella samtal med lärare i andra ämnen. Kort sagt, att de upplevde att slöjden fått en högre status. En förklaring var att kursplanen för slöjden numer innehåller samma rubriker och att kunskapskraven är uppbyggda på samma sätt som andra ämnen. Det här förvånade mig, jag trodde ärligt talat inte att synen på ämnet hade förändrats så mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Debatten om slöjdämnet, hoppas jag! Slöjden kritiseras ibland för att vara omodern, men jag menar att det tvärtom är ett väldigt modernt ämne där elever driver sina egna projekt med allt vad det innebär av planering, val av material, verktyg och metod. Jag hoppas resultaten kan bidra med en djupare förståelse för slöjdämnets innehåll. Tror också att många slöjdlärare kan känna igen sig, vidare att resultaten är ett bidrag till fortsatt forskning i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-04 15:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser