Olika förklaringar gör genetik svårt

Niklas Gericke

Född 1970
i Skara

Disputerade
2009-02-06

vid Karlstads universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Science versus School-science; Multiple models in genetics The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students understanding.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som biologi- och kemilärare i ganska många år, främst på gymnasiet. Många elever tycker att genetik är kul men svårt så jag började fundera på vad det är som gör det så svårt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer med kunskap när vetenskapliga rön förenklas för undervisning. Först studerade jag hur vetenskapliga modeller i genetik används i läroböcker i biologi och kemi. Sedan har jag tittat närmare på elevernas förståelse av två av de olika förklaringsmodellerna. Jag lät elever läsa förklarande texter i läroböcker utifrån de två modellerna och undersökte om de såg skillnaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vetenskapen har ju gått framåt och man har kommit på nya sätt att förklara hur genen fungerar, men i skolan använder vi fortfarande förklaringsmodeller som kan vara 50 eller 100 år gamla. De gamla och nya modellerna dyker upp parallellt och är inte alltid kompatibla med varandra. Det är en av orsakerna till att genetik upplevs som svårt.
– Ett sätt att hantera de här olika modellerna är att förklara för eleverna hur kunskapen har vuxit fram historiskt. Just sådan kunskap om kunskap tas upp som en viktig del av läroplanerna men det nämns aldrig mer än på några få sidor i början av böckerna. Jag tror att det behöver tas upp i en ämneskontext, som i det här fallet. Det skulle nog underlätta för eleverna att få en djupare förståelse, inte bara utantill-inlärning.

Vad överraskade dig?

– Jag hittade ett intressant samband när jag studerade vetenskapsutveckling: de områden där det lätt uppstår missuppfattningar är ofta de områden där det ofta finns stor variation i förklaringsmodellerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärare som undervisar om genetik, framför allt gymnasiet. Om man själv blir medveten om att de olika modellerna finns och att eleverna kan ha svårigheter att uppfatta dem, så kan man bli mer tydlig. Eftersom böckerna inte tar upp det så ligger ett stort ansvar på lärarna.

Sidan publicerades 2010-02-02 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 15:23 av


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.