2016-06-07 15:56  318 Dela:

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

– Friskolor saknar i högre utsträckning lokaler för ämnet, säger Cecilia Lindblom.

Cecilia Lindblom
Cecilia Lindblom

Född 1979
i Piteå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000-talet: förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse

Elever i grundskolan har inte samma förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag några år som lärare i hem- och konsumentkunskap. I skolan upptäckte jag att förutsättningarna för detta ämne skiftade en del, ämnet är ju speciellt eftersom det kräver särskild utrustning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas möjlighet att nå målen i ämnet. Vad finns det för ramar, vad är möjligt att göra och inte göra. Studien baseras delvis på enkäter till hem- och konsumentkunskapslärare, skolledare och lärare inom de fem skolämnena hem- och konsumentkunskap (HK), idrott och hälsa, biologi, fysik och kemi runt om i Sverige.

– Här ingick frågor om allt från lokaler till ämnesövergripande undervisning mellan exempelvis idrott och hälsa samt NO. Därutöver har jag gjort klassrumsobservationer i sex klasser på fyra skolor i årskurserna 5, 8 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elever i grundskolan får inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap. Friskolor har i lägre grad lokaler ämnade för ämnet. Jag hittade exempel på skolor där undervisningen skedde i vanliga klassrum, ibland med kokplatta. I vissa fall bestod undervisningen enbart av teori. Jag vill understryka att dessa uppgifter är från år 2010, det är ju möjligt att förhållandena har förbättrats, vilket jag hoppas.

– Lektionstiden är en yttre ram som stressar eleverna. Mycket handlar om att hinna bli färdig snarare än att medverka i en process. Många elever trodde att de inte skulle få godkänt om de inte blev färdiga med uppgiften. Det medförde att eleverna blev stressade och ibland också osams.

– Eleverna samarbetar ofta i ämnet. Men samarbetet innebär också att de begränsar varandra genom att inte tillåta sin kökspartner att exempelvis ta egna initiativ eller experimentera. ”Det där får inte du göra” eller ”det där är jag bättre på, du kan göra något annat”, är ganska vanliga kommentarer elever emellan.

– Ämnesövergripande undervisning förekommer inte i särskilt hög grad. Lärare anger framför allt tidsbrist som skäl till detta.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna begränsade varandra när de samarbetade. Som lärare är det svårt att se det här, tror jag. Jag har i avhandlingen också definierat olika ”grupptyper” och när jag presenterat min studie för andra lärare känner de allra flesta igen dessa. Den kunskapen kan vara bra att ha i bakhuvudet när man som lärare planerar undervisningen och sätter samman grupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min intention med den här avhandlingen är att den ska vara till gagn för yrkesverksamma lärare. Men jag hoppas även att skolledare, skolchefer och politiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-27 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämn tillgång på specialpedagogisk kompetens på gymnasieskolor

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Konsumtion påverkar barns relationer

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.