Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

– Friskolor saknar i högre utsträckning lokaler för ämnet, säger Cecilia Lindblom.

Cecilia Lindblom
Cecilia Lindblom

Född 1979
i Piteå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000-talet: förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse

Elever i grundskolan har inte samma förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag några år som lärare i hem- och konsumentkunskap. I skolan upptäckte jag att förutsättningarna för detta ämne skiftade en del, ämnet är ju speciellt eftersom det kräver särskild utrustning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas möjlighet att nå målen i ämnet. Vad finns det för ramar, vad är möjligt att göra och inte göra. Studien baseras delvis på enkäter till hem- och konsumentkunskapslärare, skolledare och lärare inom de fem skolämnena hem- och konsumentkunskap (HK), idrott och hälsa, biologi, fysik och kemi runt om i Sverige.

– Här ingick frågor om allt från lokaler till ämnesövergripande undervisning mellan exempelvis idrott och hälsa samt NO. Därutöver har jag gjort klassrumsobservationer i sex klasser på fyra skolor i årskurserna 5, 8 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elever i grundskolan får inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap. Friskolor har i lägre grad lokaler ämnade för ämnet. Jag hittade exempel på skolor där undervisningen skedde i vanliga klassrum, ibland med kokplatta. I vissa fall bestod undervisningen enbart av teori. Jag vill understryka att dessa uppgifter är från år 2010, det är ju möjligt att förhållandena har förbättrats, vilket jag hoppas.

– Lektionstiden är en yttre ram som stressar eleverna. Mycket handlar om att hinna bli färdig snarare än att medverka i en process. Många elever trodde att de inte skulle få godkänt om de inte blev färdiga med uppgiften. Det medförde att eleverna blev stressade och ibland också osams.

– Eleverna samarbetar ofta i ämnet. Men samarbetet innebär också att de begränsar varandra genom att inte tillåta sin kökspartner att exempelvis ta egna initiativ eller experimentera. ”Det där får inte du göra” eller ”det där är jag bättre på, du kan göra något annat”, är ganska vanliga kommentarer elever emellan.

– Ämnesövergripande undervisning förekommer inte i särskilt hög grad. Lärare anger framför allt tidsbrist som skäl till detta.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna begränsade varandra när de samarbetade. Som lärare är det svårt att se det här, tror jag. Jag har i avhandlingen också definierat olika ”grupptyper” och när jag presenterat min studie för andra lärare känner de allra flesta igen dessa. Den kunskapen kan vara bra att ha i bakhuvudet när man som lärare planerar undervisningen och sätter samman grupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min intention med den här avhandlingen är att den ska vara till gagn för yrkesverksamma lärare. Men jag hoppas även att skolledare, skolchefer och politiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-27 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämn tillgång på specialpedagogisk kompetens på gymnasieskolor

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Konsumtion påverkar barns relationer

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.