2016-06-07 15:56  335 Dela:

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

– Friskolor saknar i högre utsträckning lokaler för ämnet, säger Cecilia Lindblom.

Cecilia Lindblom
Cecilia Lindblom

Född 1979
i Piteå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000-talet: förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse

Elever i grundskolan har inte samma förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag några år som lärare i hem- och konsumentkunskap. I skolan upptäckte jag att förutsättningarna för detta ämne skiftade en del, ämnet är ju speciellt eftersom det kräver särskild utrustning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas möjlighet att nå målen i ämnet. Vad finns det för ramar, vad är möjligt att göra och inte göra. Studien baseras delvis på enkäter till hem- och konsumentkunskapslärare, skolledare och lärare inom de fem skolämnena hem- och konsumentkunskap (HK), idrott och hälsa, biologi, fysik och kemi runt om i Sverige.

– Här ingick frågor om allt från lokaler till ämnesövergripande undervisning mellan exempelvis idrott och hälsa samt NO. Därutöver har jag gjort klassrumsobservationer i sex klasser på fyra skolor i årskurserna 5, 8 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elever i grundskolan får inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap. Friskolor har i lägre grad lokaler ämnade för ämnet. Jag hittade exempel på skolor där undervisningen skedde i vanliga klassrum, ibland med kokplatta. I vissa fall bestod undervisningen enbart av teori. Jag vill understryka att dessa uppgifter är från år 2010, det är ju möjligt att förhållandena har förbättrats, vilket jag hoppas.

– Lektionstiden är en yttre ram som stressar eleverna. Mycket handlar om att hinna bli färdig snarare än att medverka i en process. Många elever trodde att de inte skulle få godkänt om de inte blev färdiga med uppgiften. Det medförde att eleverna blev stressade och ibland också osams.

– Eleverna samarbetar ofta i ämnet. Men samarbetet innebär också att de begränsar varandra genom att inte tillåta sin kökspartner att exempelvis ta egna initiativ eller experimentera. ”Det där får inte du göra” eller ”det där är jag bättre på, du kan göra något annat”, är ganska vanliga kommentarer elever emellan.

– Ämnesövergripande undervisning förekommer inte i särskilt hög grad. Lärare anger framför allt tidsbrist som skäl till detta.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna begränsade varandra när de samarbetade. Som lärare är det svårt att se det här, tror jag. Jag har i avhandlingen också definierat olika ”grupptyper” och när jag presenterat min studie för andra lärare känner de allra flesta igen dessa. Den kunskapen kan vara bra att ha i bakhuvudet när man som lärare planerar undervisningen och sätter samman grupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min intention med den här avhandlingen är att den ska vara till gagn för yrkesverksamma lärare. Men jag hoppas även att skolledare, skolchefer och politiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-27 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämn tillgång på specialpedagogisk kompetens på gymnasieskolor

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Konsumtion påverkar barns relationer

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.