Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

– Friskolor saknar i högre utsträckning lokaler för ämnet, säger Cecilia Lindblom.

Cecilia Lindblom
Cecilia Lindblom

Född 1979
i Piteå

Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000-talet: förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse

Elever i grundskolan har inte samma förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag några år som lärare i hem- och konsumentkunskap. I skolan upptäckte jag att förutsättningarna för detta ämne skiftade en del, ämnet är ju speciellt eftersom det kräver särskild utrustning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas möjlighet att nå målen i ämnet. Vad finns det för ramar, vad är möjligt att göra och inte göra. Studien baseras delvis på enkäter till hem- och konsumentkunskapslärare, skolledare och lärare inom de fem skolämnena hem- och konsumentkunskap (HK), idrott och hälsa, biologi, fysik och kemi runt om i Sverige.

– Här ingick frågor om allt från lokaler till ämnesövergripande undervisning mellan exempelvis idrott och hälsa samt NO. Därutöver har jag gjort klassrumsobservationer i sex klasser på fyra skolor i årskurserna 5, 8 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elever i grundskolan får inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap. Friskolor har i lägre grad lokaler ämnade för ämnet. Jag hittade exempel på skolor där undervisningen skedde i vanliga klassrum, ibland med kokplatta. I vissa fall bestod undervisningen enbart av teori. Jag vill understryka att dessa uppgifter är från år 2010, det är ju möjligt att förhållandena har förbättrats, vilket jag hoppas.

– Lektionstiden är en yttre ram som stressar eleverna. Mycket handlar om att hinna bli färdig snarare än att medverka i en process. Många elever trodde att de inte skulle få godkänt om de inte blev färdiga med uppgiften. Det medförde att eleverna blev stressade och ibland också osams.

– Eleverna samarbetar ofta i ämnet. Men samarbetet innebär också att de begränsar varandra genom att inte tillåta sin kökspartner att exempelvis ta egna initiativ eller experimentera. ”Det där får inte du göra” eller ”det där är jag bättre på, du kan göra något annat”, är ganska vanliga kommentarer elever emellan.

– Ämnesövergripande undervisning förekommer inte i särskilt hög grad. Lärare anger framför allt tidsbrist som skäl till detta.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna begränsade varandra när de samarbetade. Som lärare är det svårt att se det här, tror jag. Jag har i avhandlingen också definierat olika ”grupptyper” och när jag presenterat min studie för andra lärare känner de allra flesta igen dessa. Den kunskapen kan vara bra att ha i bakhuvudet när man som lärare planerar undervisningen och sätter samman grupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min intention med den här avhandlingen är att den ska vara till gagn för yrkesverksamma lärare. Men jag hoppas även att skolledare, skolchefer och politiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-27 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämn tillgång på specialpedagogisk kompetens på gymnasieskolor

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Konsumtion påverkar barns relationer

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser