Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga i förskolan. Det menar Anna Günther-Hanssen som forskat om naturvetenskap och genus i förskolan.

Anna Günther-Hanssen
Anna Günther-Hanssen

Född 1979
Bor i Vallentuna

Disputerade 2020-09-11
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och funderade redan då över lärmiljöers inverkan på barns möjligheter att utforska och agera. Jag har också alltid varit intresserad av jämställdhets- och genusfrågor och upplevde att arbetet med detta sällan kopplas ihop med lärandeuppdraget utan oftare förknippas med sociala relationer. Att min forskning kom att riktas mot naturvetenskap var delvis för att området genus och naturvetenskap i förskolan är relativt outforskat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer. Både utforskande och könande ses i studien som göranden. Kön är alltså inte något fast utan något som konstant skapas, återskapas och omskapas på olika sätt i olika situationer.

– Avhandlingen bygger på en fältstudie i en förskola med 25 femåringar och tre pedagoger. Genom videofilmer och anteckningar har jag följt deras vardag. Jag försökte att vara så öppen som möjligt, bland annat genom att spendera tid på platser som man i första hand inte förknippar med naturvetenskap, exempelvis ett ritbord. Fokus under fältstudien var barnens samspel – eller samhandlande – med förskolans miljöer och material, ute och inne. Anledningen till att jag valde detta fokus är att det redan finns en del forskning om pedagogers roll i ämnet. Som teoretiskt verktyg har jag använt mig av Karen Barads teori, agentisk realism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens möjligheter till naturvetenskapligt utforskande i vardagen hänger samman med om och hur de får möjlighet att vara på platser och använda olika material. I en gunga får barnen erfara fart och acceleration i hela kroppen. Att stå bredvid gungan ger givetvis inte samma erfarenhet. Resultaten visar att flickorna stundtals fick kämpa mer för att få plats och därmed tillgång till vissa naturvetenskapliga utforskanden.

– Resultaten visar även hur barn kan vara engagerade i naturvetenskap på platser man först kanske inte väntar sig, som vid ett ritbord där många flickor ofta samlades. Vid en första anblick var flickornas relationsskapande det mest uppenbara, de berömde varandra och gav varandra teckningar. Något de ofta ritade var dock regnbågar, vilket ju är ett optiskt fenomen.

– Avhandlingen belyser också hur könsnormer medskapar när barnen leker i en naturlig miljö utomhus. En tydlig bild av det är när ett antal pojkar enkelt klättrar upp och hoppar ner från en stor sten medan ett antal flickor står nedanför stenen och ber om hjälp. Här får pojkarna tillgång till att leka och undersöka både friktion och tyngdkraft. Det fanns egentligen inget som talade för att flickorna rent fysiskt inte skulle klara av att klättra upp. Utifrån min analys handlade det snarare om en begränsande självbild som över tid satt sig i kroppen. En av flickorna kämpade på och kom slutligen upp på stenen, hoppade ned och fick därmed också känna tyngdkraft på andra sätt än hon gjort från marken. Hon fortsatte att utmana sig själv och blev väldigt glad då hon vågade hoppa. Trots detta fortsatte ändå stereotypa könsnormer att medskapa situationen. Efter ett av flickans hopp kommenterade en av pojkarna: ”Flytta på dig, vi gör coola grejer här”. En slutsats från studien är att jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga samt att inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen.

Vad överraskade dig?

– Hur starkt naturvetenskapliga fenomen kan ”sätta sig i kroppen”. Då jag tittade på videoklipp från förskolan när barnen gungande erfor även jag rent kroppsligt hur det känns att gunga, trots att jag satt stilla på en stol.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar i eller med förskola. Även lärare i skolan som är intresserade av hur miljöer medskapar elevers möjligheter till lärande och/eller som vill få med eleverna mer kroppsligt då de arbetar med naturvetenskapliga fenomen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 09:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-21 15:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.