Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga i förskolan. Det menar Anna Günther-Hanssen som forskat om naturvetenskap och genus i förskolan.

Anna Günther-Hanssen
Anna Günther-Hanssen

Född 1979
Bor i Vallentuna

Disputerade 2020-09-11
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och funderade redan då över lärmiljöers inverkan på barns möjligheter att utforska och agera. Jag har också alltid varit intresserad av jämställdhets- och genusfrågor och upplevde att arbetet med detta sällan kopplas ihop med lärandeuppdraget utan oftare förknippas med sociala relationer. Att min forskning kom att riktas mot naturvetenskap var delvis för att området genus och naturvetenskap i förskolan är relativt outforskat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer. Både utforskande och könande ses i studien som göranden. Kön är alltså inte något fast utan något som konstant skapas, återskapas och omskapas på olika sätt i olika situationer.

– Avhandlingen bygger på en fältstudie i en förskola med 25 femåringar och tre pedagoger. Genom videofilmer och anteckningar har jag följt deras vardag. Jag försökte att vara så öppen som möjligt, bland annat genom att spendera tid på platser som man i första hand inte förknippar med naturvetenskap, exempelvis ett ritbord. Fokus under fältstudien var barnens samspel – eller samhandlande – med förskolans miljöer och material, ute och inne. Anledningen till att jag valde detta fokus är att det redan finns en del forskning om pedagogers roll i ämnet. Som teoretiskt verktyg har jag använt mig av Karen Barads teori, agentisk realism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens möjligheter till naturvetenskapligt utforskande i vardagen hänger samman med om och hur de får möjlighet att vara på platser och använda olika material. I en gunga får barnen erfara fart och acceleration i hela kroppen. Att stå bredvid gungan ger givetvis inte samma erfarenhet. Resultaten visar att flickorna stundtals fick kämpa mer för att få plats och därmed tillgång till vissa naturvetenskapliga utforskanden.

– Resultaten visar även hur barn kan vara engagerade i naturvetenskap på platser man först kanske inte väntar sig, som vid ett ritbord där många flickor ofta samlades. Vid en första anblick var flickornas relationsskapande det mest uppenbara, de berömde varandra och gav varandra teckningar. Något de ofta ritade var dock regnbågar, vilket ju är ett optiskt fenomen.

– Avhandlingen belyser också hur könsnormer medskapar när barnen leker i en naturlig miljö utomhus. En tydlig bild av det är när ett antal pojkar enkelt klättrar upp och hoppar ner från en stor sten medan ett antal flickor står nedanför stenen och ber om hjälp. Här får pojkarna tillgång till att leka och undersöka både friktion och tyngdkraft. Det fanns egentligen inget som talade för att flickorna rent fysiskt inte skulle klara av att klättra upp. Utifrån min analys handlade det snarare om en begränsande självbild som över tid satt sig i kroppen. En av flickorna kämpade på och kom slutligen upp på stenen, hoppade ned och fick därmed också känna tyngdkraft på andra sätt än hon gjort från marken. Hon fortsatte att utmana sig själv och blev väldigt glad då hon vågade hoppa. Trots detta fortsatte ändå stereotypa könsnormer att medskapa situationen. Efter ett av flickans hopp kommenterade en av pojkarna: ”Flytta på dig, vi gör coola grejer här”. En slutsats från studien är att jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga samt att inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen.

Vad överraskade dig?

– Hur starkt naturvetenskapliga fenomen kan ”sätta sig i kroppen”. Då jag tittade på videoklipp från förskolan när barnen gungande erfor även jag rent kroppsligt hur det känns att gunga, trots att jag satt stilla på en stol.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar i eller med förskola. Även lärare i skolan som är intresserade av hur miljöer medskapar elevers möjligheter till lärande och/eller som vill få med eleverna mer kroppsligt då de arbetar med naturvetenskapliga fenomen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 09:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-21 15:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!