Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga i förskolan. Det menar Anna Günther-Hanssen som forskat om naturvetenskap och genus i förskolan.

Anna Günther-Hanssen
Anna Günther-Hanssen

Född 1979
Bor i Vallentuna

Disputerade 2020-09-11
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och funderade redan då över lärmiljöers inverkan på barns möjligheter att utforska och agera. Jag har också alltid varit intresserad av jämställdhets- och genusfrågor och upplevde att arbetet med detta sällan kopplas ihop med lärandeuppdraget utan oftare förknippas med sociala relationer. Att min forskning kom att riktas mot naturvetenskap var delvis för att området genus och naturvetenskap i förskolan är relativt outforskat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer. Både utforskande och könande ses i studien som göranden. Kön är alltså inte något fast utan något som konstant skapas, återskapas och omskapas på olika sätt i olika situationer.

– Avhandlingen bygger på en fältstudie i en förskola med 25 femåringar och tre pedagoger. Genom videofilmer och anteckningar har jag följt deras vardag. Jag försökte att vara så öppen som möjligt, bland annat genom att spendera tid på platser som man i första hand inte förknippar med naturvetenskap, exempelvis ett ritbord. Fokus under fältstudien var barnens samspel – eller samhandlande – med förskolans miljöer och material, ute och inne. Anledningen till att jag valde detta fokus är att det redan finns en del forskning om pedagogers roll i ämnet. Som teoretiskt verktyg har jag använt mig av Karen Barads teori, agentisk realism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens möjligheter till naturvetenskapligt utforskande i vardagen hänger samman med om och hur de får möjlighet att vara på platser och använda olika material. I en gunga får barnen erfara fart och acceleration i hela kroppen. Att stå bredvid gungan ger givetvis inte samma erfarenhet. Resultaten visar att flickorna stundtals fick kämpa mer för att få plats och därmed tillgång till vissa naturvetenskapliga utforskanden.

– Resultaten visar även hur barn kan vara engagerade i naturvetenskap på platser man först kanske inte väntar sig, som vid ett ritbord där många flickor ofta samlades. Vid en första anblick var flickornas relationsskapande det mest uppenbara, de berömde varandra och gav varandra teckningar. Något de ofta ritade var dock regnbågar, vilket ju är ett optiskt fenomen.

– Avhandlingen belyser också hur könsnormer medskapar när barnen leker i en naturlig miljö utomhus. En tydlig bild av det är när ett antal pojkar enkelt klättrar upp och hoppar ner från en stor sten medan ett antal flickor står nedanför stenen och ber om hjälp. Här får pojkarna tillgång till att leka och undersöka både friktion och tyngdkraft. Det fanns egentligen inget som talade för att flickorna rent fysiskt inte skulle klara av att klättra upp. Utifrån min analys handlade det snarare om en begränsande självbild som över tid satt sig i kroppen. En av flickorna kämpade på och kom slutligen upp på stenen, hoppade ned och fick därmed också känna tyngdkraft på andra sätt än hon gjort från marken. Hon fortsatte att utmana sig själv och blev väldigt glad då hon vågade hoppa. Trots detta fortsatte ändå stereotypa könsnormer att medskapa situationen. Efter ett av flickans hopp kommenterade en av pojkarna: ”Flytta på dig, vi gör coola grejer här”. En slutsats från studien är att jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga samt att inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen.

Vad överraskade dig?

– Hur starkt naturvetenskapliga fenomen kan ”sätta sig i kroppen”. Då jag tittade på videoklipp från förskolan när barnen gungande erfor även jag rent kroppsligt hur det känns att gunga, trots att jag satt stilla på en stol.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar i eller med förskola. Även lärare i skolan som är intresserade av hur miljöer medskapar elevers möjligheter till lärande och/eller som vill få med eleverna mer kroppsligt då de arbetar med naturvetenskapliga fenomen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 09:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-21 15:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.

Vad är det för vits med litteraturstudier i skolan?

Vilken roll ska litteraturundervisningen spela i skolan? I en ny avhandling vid Umeå universitet av Gustav Borsgård fördjupas svaren på den frågan.

Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas.  

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

”Värdefullt att granska den egna praktiken”

– Utmanande men absolut värt jobbet. Att skriva en utvecklingsartikel gav mig en större förtrolighet med uppdraget som förskollärare. Det säger Erika Frangini, vars utvecklingsartikel blev en språngbräda till en ny karriär.