Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga i förskolan. Det menar Anna Günther-Hanssen som forskat om naturvetenskap och genus i förskolan.

Anna Günther-Hanssen
Anna Günther-Hanssen

Född 1979
Bor i Vallentuna

Disputerade 2020-09-11
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och funderade redan då över lärmiljöers inverkan på barns möjligheter att utforska och agera. Jag har också alltid varit intresserad av jämställdhets- och genusfrågor och upplevde att arbetet med detta sällan kopplas ihop med lärandeuppdraget utan oftare förknippas med sociala relationer. Att min forskning kom att riktas mot naturvetenskap var delvis för att området genus och naturvetenskap i förskolan är relativt outforskat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer. Både utforskande och könande ses i studien som göranden. Kön är alltså inte något fast utan något som konstant skapas, återskapas och omskapas på olika sätt i olika situationer.

– Avhandlingen bygger på en fältstudie i en förskola med 25 femåringar och tre pedagoger. Genom videofilmer och anteckningar har jag följt deras vardag. Jag försökte att vara så öppen som möjligt, bland annat genom att spendera tid på platser som man i första hand inte förknippar med naturvetenskap, exempelvis ett ritbord. Fokus under fältstudien var barnens samspel – eller samhandlande – med förskolans miljöer och material, ute och inne. Anledningen till att jag valde detta fokus är att det redan finns en del forskning om pedagogers roll i ämnet. Som teoretiskt verktyg har jag använt mig av Karen Barads teori, agentisk realism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens möjligheter till naturvetenskapligt utforskande i vardagen hänger samman med om och hur de får möjlighet att vara på platser och använda olika material. I en gunga får barnen erfara fart och acceleration i hela kroppen. Att stå bredvid gungan ger givetvis inte samma erfarenhet. Resultaten visar att flickorna stundtals fick kämpa mer för att få plats och därmed tillgång till vissa naturvetenskapliga utforskanden.

– Resultaten visar även hur barn kan vara engagerade i naturvetenskap på platser man först kanske inte väntar sig, som vid ett ritbord där många flickor ofta samlades. Vid en första anblick var flickornas relationsskapande det mest uppenbara, de berömde varandra och gav varandra teckningar. Något de ofta ritade var dock regnbågar, vilket ju är ett optiskt fenomen.

– Avhandlingen belyser också hur könsnormer medskapar när barnen leker i en naturlig miljö utomhus. En tydlig bild av det är när ett antal pojkar enkelt klättrar upp och hoppar ner från en stor sten medan ett antal flickor står nedanför stenen och ber om hjälp. Här får pojkarna tillgång till att leka och undersöka både friktion och tyngdkraft. Det fanns egentligen inget som talade för att flickorna rent fysiskt inte skulle klara av att klättra upp. Utifrån min analys handlade det snarare om en begränsande självbild som över tid satt sig i kroppen. En av flickorna kämpade på och kom slutligen upp på stenen, hoppade ned och fick därmed också känna tyngdkraft på andra sätt än hon gjort från marken. Hon fortsatte att utmana sig själv och blev väldigt glad då hon vågade hoppa. Trots detta fortsatte ändå stereotypa könsnormer att medskapa situationen. Efter ett av flickans hopp kommenterade en av pojkarna: ”Flytta på dig, vi gör coola grejer här”. En slutsats från studien är att jämställdhet borde ses som en naturvetenskapsdidaktisk fråga samt att inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen.

Vad överraskade dig?

– Hur starkt naturvetenskapliga fenomen kan ”sätta sig i kroppen”. Då jag tittade på videoklipp från förskolan när barnen gungande erfor även jag rent kroppsligt hur det känns att gunga, trots att jag satt stilla på en stol.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar i eller med förskola. Även lärare i skolan som är intresserade av hur miljöer medskapar elevers möjligheter till lärande och/eller som vill få med eleverna mer kroppsligt då de arbetar med naturvetenskapliga fenomen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 09:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-21 15:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer