Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Förskollärare formar undervisningen i naturvetenskap på väldigt olika sätt, trots att de utgår från samma material. Det konstaterar Elin Eriksson, som har undersökt vilket lärande som blir möjligt med NTA-materialet.

Elin Eriksson
Elin Eriksson

Bor i Falun
Född år 1980

Disputerade 2022-02-11
vid Högskolan Dalarna


AVHANDLING
Undervisning med stöd av förproducerade material: Ett närmande av naturvetenskap i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av undervisningsprocessen och hur pedagoger kan stödja barns lärande. Intresset för förproducerade material har vuxit fram, dels utifrån att det har blivit alltmer vanligt i förskolan, dels utifrån mina erfarenheter som lärarutbildare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning som tar stöd av förproducerat material. Centralt i avhandlingen är vilka möjligheter och utmaningar som NTA-materialet, Naturvetenskap och teknik för alla, erbjuder förskollärare och vilket lärande som blir möjligt för barnen när materialet används. Tre olika förskoleavdelningar ingår i studien, där jag har intervjuat förskollärare och filmat deras undervisning. Jag har också analyserat de lärarhandledningar som finns till materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärarna vid de olika avdelningarna formade undervisningen på väldigt olika sätt, trots att de utgått från samma undervisningsmaterial. Jag beskriver tre olika undervisningspraktiker, som jag fick syn på, som skapar väldigt olika möjligheter till naturvetenskapligt lärande för barnen. Lärarhandledningarna var väldigt öppna för olika tolkningsmöjligheter gällande vad som ska vara i fokus i undervisningen, men också angående hur läraren ska agera. Det är inte formulerat några tydliga syften med de olika experiment som beskrivs i handledningarna. Det finns inte heller några tydliga anvisningar gällande vilka experiment som kan ses som sammanhängande eller huruvida det ena passar att göra före det andra. Jag kunde också se att det förs fram olika budskap i handledningstexterna, när det gäller hur pedagoger ska hantera naturvetenskapliga begrepp och förklaringar i undervisningen. Om detta hade varit tydligare formulerat så skulle det kunna ge ett bättre stöd till pedagogerna, särskilt till de som kanske inte har så välutvecklade ämneskunskaper i naturvetenskap.

– När det gäller de olika undervisningspraktikerna finns det viktiga resultat som man kan ta lärdom av när det gäller hur pedagoger kan stötta barn. Jag kunde bland annat se att det är väldigt betydelsefullt att läraren lyckas hitta sätt att binda ihop och skapa kontinuitet mellan olika aktiviteter, och jag har kunnat synliggöra specifika handlingar som skapar ett sådant stöd för barnen.

Vad överraskade dig?

– Först och främst så blev jag överraskad av att det inte finns några andra vetenskapliga publikationer när det gäller NTA i förskolan, trots att materialet har funnits tillgängligt för förskolan i drygt tio år. Det överraskade mig också att undervisningen skilde sig åt så mycket för de olika förskollärarna. Ytterligare något som överraskade mig är det ämnesgenerella i mina resultat, när det gäller de olika undervisningshandlingarna som har relevans även för förskoleklass och de yngre skolåren, och för andra ämnen än de naturvetenskapliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen kan användas både i förskola och skola för att diskutera val av undervisningsmaterial, men också för att diskutera och ta lärdom av hur olika undervisningshandlingar formar undervisningen i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som vi faktiskt skapar för barnen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-21 21:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser