Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Förskollärare formar undervisningen i naturvetenskap på väldigt olika sätt, trots att de utgår från samma material. Det konstaterar Elin Eriksson, som har undersökt vilket lärande som blir möjligt med NTA-materialet.

Elin Eriksson
Elin Eriksson

Bor i Falun
Född år 1980

Disputerade 2022-02-11
vid Högskolan Dalarna


AVHANDLING
Undervisning med stöd av förproducerade material: Ett närmande av naturvetenskap i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av undervisningsprocessen och hur pedagoger kan stödja barns lärande. Intresset för förproducerade material har vuxit fram, dels utifrån att det har blivit alltmer vanligt i förskolan, dels utifrån mina erfarenheter som lärarutbildare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning som tar stöd av förproducerat material. Centralt i avhandlingen är vilka möjligheter och utmaningar som NTA-materialet, Naturvetenskap och teknik för alla, erbjuder förskollärare och vilket lärande som blir möjligt för barnen när materialet används. Tre olika förskoleavdelningar ingår i studien, där jag har intervjuat förskollärare och filmat deras undervisning. Jag har också analyserat de lärarhandledningar som finns till materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärarna vid de olika avdelningarna formade undervisningen på väldigt olika sätt, trots att de utgått från samma undervisningsmaterial. Jag beskriver tre olika undervisningspraktiker, som jag fick syn på, som skapar väldigt olika möjligheter till naturvetenskapligt lärande för barnen. Lärarhandledningarna var väldigt öppna för olika tolkningsmöjligheter gällande vad som ska vara i fokus i undervisningen, men också angående hur läraren ska agera. Det är inte formulerat några tydliga syften med de olika experiment som beskrivs i handledningarna. Det finns inte heller några tydliga anvisningar gällande vilka experiment som kan ses som sammanhängande eller huruvida det ena passar att göra före det andra. Jag kunde också se att det förs fram olika budskap i handledningstexterna, när det gäller hur pedagoger ska hantera naturvetenskapliga begrepp och förklaringar i undervisningen. Om detta hade varit tydligare formulerat så skulle det kunna ge ett bättre stöd till pedagogerna, särskilt till de som kanske inte har så välutvecklade ämneskunskaper i naturvetenskap.

– När det gäller de olika undervisningspraktikerna finns det viktiga resultat som man kan ta lärdom av när det gäller hur pedagoger kan stötta barn. Jag kunde bland annat se att det är väldigt betydelsefullt att läraren lyckas hitta sätt att binda ihop och skapa kontinuitet mellan olika aktiviteter, och jag har kunnat synliggöra specifika handlingar som skapar ett sådant stöd för barnen.

Vad överraskade dig?

– Först och främst så blev jag överraskad av att det inte finns några andra vetenskapliga publikationer när det gäller NTA i förskolan, trots att materialet har funnits tillgängligt för förskolan i drygt tio år. Det överraskade mig också att undervisningen skilde sig åt så mycket för de olika förskollärarna. Ytterligare något som överraskade mig är det ämnesgenerella i mina resultat, när det gäller de olika undervisningshandlingarna som har relevans även för förskoleklass och de yngre skolåren, och för andra ämnen än de naturvetenskapliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen kan användas både i förskola och skola för att diskutera val av undervisningsmaterial, men också för att diskutera och ta lärdom av hur olika undervisningshandlingar formar undervisningen i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som vi faktiskt skapar för barnen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-21 21:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer