Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Förskollärare formar undervisningen i naturvetenskap på väldigt olika sätt, trots att de utgår från samma material. Det konstaterar Elin Eriksson, som har undersökt vilket lärande som blir möjligt med NTA-materialet.

Elin Eriksson
Elin Eriksson

Bor i Falun
Född år 1980

Disputerade 2022-02-11
vid Högskolan Dalarna


AVHANDLING
Undervisning med stöd av förproducerade material: Ett närmande av naturvetenskap i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av undervisningsprocessen och hur pedagoger kan stödja barns lärande. Intresset för förproducerade material har vuxit fram, dels utifrån att det har blivit alltmer vanligt i förskolan, dels utifrån mina erfarenheter som lärarutbildare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning som tar stöd av förproducerat material. Centralt i avhandlingen är vilka möjligheter och utmaningar som NTA-materialet, Naturvetenskap och teknik för alla, erbjuder förskollärare och vilket lärande som blir möjligt för barnen när materialet används. Tre olika förskoleavdelningar ingår i studien, där jag har intervjuat förskollärare och filmat deras undervisning. Jag har också analyserat de lärarhandledningar som finns till materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärarna vid de olika avdelningarna formade undervisningen på väldigt olika sätt, trots att de utgått från samma undervisningsmaterial. Jag beskriver tre olika undervisningspraktiker, som jag fick syn på, som skapar väldigt olika möjligheter till naturvetenskapligt lärande för barnen. Lärarhandledningarna var väldigt öppna för olika tolkningsmöjligheter gällande vad som ska vara i fokus i undervisningen, men också angående hur läraren ska agera. Det är inte formulerat några tydliga syften med de olika experiment som beskrivs i handledningarna. Det finns inte heller några tydliga anvisningar gällande vilka experiment som kan ses som sammanhängande eller huruvida det ena passar att göra före det andra. Jag kunde också se att det förs fram olika budskap i handledningstexterna, när det gäller hur pedagoger ska hantera naturvetenskapliga begrepp och förklaringar i undervisningen. Om detta hade varit tydligare formulerat så skulle det kunna ge ett bättre stöd till pedagogerna, särskilt till de som kanske inte har så välutvecklade ämneskunskaper i naturvetenskap.

– När det gäller de olika undervisningspraktikerna finns det viktiga resultat som man kan ta lärdom av när det gäller hur pedagoger kan stötta barn. Jag kunde bland annat se att det är väldigt betydelsefullt att läraren lyckas hitta sätt att binda ihop och skapa kontinuitet mellan olika aktiviteter, och jag har kunnat synliggöra specifika handlingar som skapar ett sådant stöd för barnen.

Vad överraskade dig?

– Först och främst så blev jag överraskad av att det inte finns några andra vetenskapliga publikationer när det gäller NTA i förskolan, trots att materialet har funnits tillgängligt för förskolan i drygt tio år. Det överraskade mig också att undervisningen skilde sig åt så mycket för de olika förskollärarna. Ytterligare något som överraskade mig är det ämnesgenerella i mina resultat, när det gäller de olika undervisningshandlingarna som har relevans även för förskoleklass och de yngre skolåren, och för andra ämnen än de naturvetenskapliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen kan användas både i förskola och skola för att diskutera val av undervisningsmaterial, men också för att diskutera och ta lärdom av hur olika undervisningshandlingar formar undervisningen i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som vi faktiskt skapar för barnen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-21 21:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser