Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan Barn i kulturskolan skapar musik på ett traditionellt sätt med instrument de redan kan spela, medan barn i grundskolan komponerar på ett mer föränderligt sätt med fler och olika instrument. Det är ett av resultaten i Anniqa Lagergrens forskning om barns musikkomponerande.

Anniqa Lagergren
Anniqa Lagergren

Född 1964
i Uddevalla

Disputerade 2012-09-07
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Barns musikkomponerande i tradition och förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För länge sedan undervisade jag barn i musik på olika sätt. Jag har ett stort eget intresse både för musik och av lärande och kreativitet. Då blev barns musikskapande ett ganska givet ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort två studier. Tre grupper i kulturskolan och fem grupper i grundskolan har fått komponera musik. Barnen var mellan nio och tolv år. Sedan har jag analyserat detta utifrån vad de lärt sig och hur de lär sig i förhållande till de villkor som omger barnen i de två olika skolformerna. Jag har tittat på lärandet som sker mellan barnen, med redskapen och tillgången till musikprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen skapar olika kontexter och har ett mer traditionellt förhållningssätt i sitt musikskapande i kulturskolan. Barnen i grundskolan har ett mer nutida och föränderligt sätt i sitt musikkomponerande. Det traditionella förhållningssättet kännetecknas av att de inte går utanför ramarna, till exempel använder de instrument som de redan spelar i kulturskolan, medan barnen i grundskolan använder flera instrument och byter också instrument. Det visar sig också att musiken i kulturskolan inte innehåller någon text, medan musiken i grundskolan innehåller text. Även inspirationskällorna skiljer sig åt. I kulturskolan tar barnen inspiration från spelböckerna de hade när de lärde sig spela instrument. I grundskolan tar barnen inspiration från internet. De går också ut på nätet och lyssnar under aktiviteten.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så väldigt engagerade! De pratade nästan bara om den musik de skulle göra. De visade ett stort intresse för att producera sin egen kunskap. Det var också överraskande att de redan kunde så mycket. De lyssnar mycket på musik på fritiden och tog med sig kunskapen, till exempel hur man bygger upp en låt, även om de inte använde de teoretiska begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt barnen genom att lärare kan ta till sig att det finns vinster i att låta barnen producera sin egen kunskap. Musiklärare kan se att det inte behöver vara svårt att använda digitala artefakter i undervisningen. Man måste inte vara expert själv, barnen klarar sig ganska bra ändå. Forskningen har också nytta av avhandlingen i meningen att resultaten blir ytterligare ett bidrag till den gemensamma kunskapen om barns musikkomponerande. Jag spekulerar rent allmänt lite kring den förändrade skolan och lärare som brobyggare. Jag diskuterar även mina resultat i relation till Roger Säljös artikel om nya metaforer kring lärande.

Sidan publicerades 2012-10-04 13:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Musikalisk kunskapsutveckling under lupp

- Pedagoger tillägnar sig musikpedagogisk definitionsmakt genom att utveckla egna musikpedagogiska teorier. Detta sker genom problemlösning i egna praktiker, vilket förutsätter ett såväl kritiskt som kreativt tänkande, säger forskaren Mats Uddholm, som studerat pedagogers musikpedagogiska begreppsapparat.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!