Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan Barn i kulturskolan skapar musik på ett traditionellt sätt med instrument de redan kan spela, medan barn i grundskolan komponerar på ett mer föränderligt sätt med fler och olika instrument. Det är ett av resultaten i Anniqa Lagergrens forskning om barns musikkomponerande.

Anniqa Lagergren
Anniqa Lagergren

Född 1964
i Uddevalla

Disputerade 2012-09-07
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Barns musikkomponerande i tradition och förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För länge sedan undervisade jag barn i musik på olika sätt. Jag har ett stort eget intresse både för musik och av lärande och kreativitet. Då blev barns musikskapande ett ganska givet ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort två studier. Tre grupper i kulturskolan och fem grupper i grundskolan har fått komponera musik. Barnen var mellan nio och tolv år. Sedan har jag analyserat detta utifrån vad de lärt sig och hur de lär sig i förhållande till de villkor som omger barnen i de två olika skolformerna. Jag har tittat på lärandet som sker mellan barnen, med redskapen och tillgången till musikprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen skapar olika kontexter och har ett mer traditionellt förhållningssätt i sitt musikskapande i kulturskolan. Barnen i grundskolan har ett mer nutida och föränderligt sätt i sitt musikkomponerande. Det traditionella förhållningssättet kännetecknas av att de inte går utanför ramarna, till exempel använder de instrument som de redan spelar i kulturskolan, medan barnen i grundskolan använder flera instrument och byter också instrument. Det visar sig också att musiken i kulturskolan inte innehåller någon text, medan musiken i grundskolan innehåller text. Även inspirationskällorna skiljer sig åt. I kulturskolan tar barnen inspiration från spelböckerna de hade när de lärde sig spela instrument. I grundskolan tar barnen inspiration från internet. De går också ut på nätet och lyssnar under aktiviteten.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så väldigt engagerade! De pratade nästan bara om den musik de skulle göra. De visade ett stort intresse för att producera sin egen kunskap. Det var också överraskande att de redan kunde så mycket. De lyssnar mycket på musik på fritiden och tog med sig kunskapen, till exempel hur man bygger upp en låt, även om de inte använde de teoretiska begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt barnen genom att lärare kan ta till sig att det finns vinster i att låta barnen producera sin egen kunskap. Musiklärare kan se att det inte behöver vara svårt att använda digitala artefakter i undervisningen. Man måste inte vara expert själv, barnen klarar sig ganska bra ändå. Forskningen har också nytta av avhandlingen i meningen att resultaten blir ytterligare ett bidrag till den gemensamma kunskapen om barns musikkomponerande. Jag spekulerar rent allmänt lite kring den förändrade skolan och lärare som brobyggare. Jag diskuterar även mina resultat i relation till Roger Säljös artikel om nya metaforer kring lärande.

Sidan publicerades 2012-10-04 13:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Musikalisk kunskapsutveckling under lupp

- Pedagoger tillägnar sig musikpedagogisk definitionsmakt genom att utveckla egna musikpedagogiska teorier. Detta sker genom problemlösning i egna praktiker, vilket förutsätter ett såväl kritiskt som kreativt tänkande, säger forskaren Mats Uddholm, som studerat pedagogers musikpedagogiska begreppsapparat.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer