Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

Genom att synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden kan elever lära sig att resonera kritiskt i olika samhällsfrågor. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Malin Tväråna
Malin Tväråna

Född 1974
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-09-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kritiskt omdöme i samhällskunskap. Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och något jag och mina kollegor ofta funderade över var just hur man bäst undervisar i att resonera kritiskt i värdegrundade samhällsfrågor. Det finns få utarbetade didaktiska redskap för detta, och för de elever som inte har vanan att resonera och diskutera med sig hemifrån kan det här vara svårt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad det innebär att kunna resonera kritiskt i rättvisefrågor och hur lärare kan undervisa i det. Avhandlingen bygger dels på en learning study tillsammans med fem lärarlag, dels på analyser av materialet.

– De fem lärarlagen bestod av totalt 17 lärare och knappt 300 elever från årskurs två och sex i grundskolan samt gymnasiet. Lärarlagen har genom ett cykliskt undervisningsutvecklande undersökt olika former av undervisning genom att designa, genomföra, spela in och revidera sin undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa är ett omtvistat begrepp och kan ses utifrån olika antaganden. Syftet med att kritisk samhällsanalys är att pröva olika antaganden snarare än att driva sin egen åsikt. Vad som ofta sker i undervisningen är just att alla elever ska få uttrycka sin åsikt men det är inte samma sak som att kritiskt granska andras ställningstagande.

– Resultaten visar också att den undervisning vi utvecklade även kan användas i de lägre årskurserna. Med de yngre arbetade vi exempelvis med att diskutera olika rättviseperspektiv utifrån frågan om hur plåster bäst borde fördelas – till alla enligt likhetsperspektivet, utifrån behov, eller merit.

– Avhandlingen rymmer också en modell för samhällsanalytiskt tänkande. Det är ett didaktiskt redskap, vilket det inte finns så många av i ämnet samhällskunskap, som kan användas i undervisningen. Det finns ingen tydlig formulering av vad progression inom samhällskunskap består i. Med grund i min forskning föreslår jag att den kan bestå i att kunna utföra kritisk analys allt mer självständigt, välgrundat och innovativt.

Vad överraskade dig?

– Hur enkelt det faktiskt är att få elever, även de yngre, att utveckla ett kritiskt granskande resonemang om de först får veta vilka olika perspektiv som finns. Strukturen är densamma och ju äldre eleverna blir desto fylligare och mer komplexa kan frågeställningarna bli. Här skiljer sig mina resultat från teorier om att kunskap krävs före analys, en syn som också framhävs alltmer i skoldebatten. Men min forskning visar att elever behöver både kunskap och analys samtidigt för att utveckla ett kritiskt omdöme i samhällskunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare men även de som arbetar mer övergripande med läroplaner och liknande. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till samhällskunskapsdidaktiken i stort.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-26 09:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-03 11:03 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.