Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

Genom att synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden kan elever lära sig att resonera kritiskt i olika samhällsfrågor. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Malin Tväråna
Malin Tväråna

Född 1974
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-09-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kritiskt omdöme i samhällskunskap. Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och något jag och mina kollegor ofta funderade över var just hur man bäst undervisar i att resonera kritiskt i värdegrundade samhällsfrågor. Det finns få utarbetade didaktiska redskap för detta, och för de elever som inte har vanan att resonera och diskutera med sig hemifrån kan det här vara svårt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad det innebär att kunna resonera kritiskt i rättvisefrågor och hur lärare kan undervisa i det. Avhandlingen bygger dels på en learning study tillsammans med fem lärarlag, dels på analyser av materialet.

– De fem lärarlagen bestod av totalt 17 lärare och knappt 300 elever från årskurs två och sex i grundskolan samt gymnasiet. Lärarlagen har genom ett cykliskt undervisningsutvecklande undersökt olika former av undervisning genom att designa, genomföra, spela in och revidera sin undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa är ett omtvistat begrepp och kan ses utifrån olika antaganden. Syftet med att kritisk samhällsanalys är att pröva olika antaganden snarare än att driva sin egen åsikt. Vad som ofta sker i undervisningen är just att alla elever ska få uttrycka sin åsikt men det är inte samma sak som att kritiskt granska andras ställningstagande.

– Resultaten visar också att den undervisning vi utvecklade även kan användas i de lägre årskurserna. Med de yngre arbetade vi exempelvis med att diskutera olika rättviseperspektiv utifrån frågan om hur plåster bäst borde fördelas – till alla enligt likhetsperspektivet, utifrån behov, eller merit.

– Avhandlingen rymmer också en modell för samhällsanalytiskt tänkande. Det är ett didaktiskt redskap, vilket det inte finns så många av i ämnet samhällskunskap, som kan användas i undervisningen. Det finns ingen tydlig formulering av vad progression inom samhällskunskap består i. Med grund i min forskning föreslår jag att den kan bestå i att kunna utföra kritisk analys allt mer självständigt, välgrundat och innovativt.

Vad överraskade dig?

– Hur enkelt det faktiskt är att få elever, även de yngre, att utveckla ett kritiskt granskande resonemang om de först får veta vilka olika perspektiv som finns. Strukturen är densamma och ju äldre eleverna blir desto fylligare och mer komplexa kan frågeställningarna bli. Här skiljer sig mina resultat från teorier om att kunskap krävs före analys, en syn som också framhävs alltmer i skoldebatten. Men min forskning visar att elever behöver både kunskap och analys samtidigt för att utveckla ett kritiskt omdöme i samhällskunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare men även de som arbetar mer övergripande med läroplaner och liknande. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till samhällskunskapsdidaktiken i stort.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-26 09:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-03 11:03 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.