Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

Genom att synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden kan elever lära sig att resonera kritiskt i olika samhällsfrågor. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Malin Tväråna
Malin Tväråna

Född 1974
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-09-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kritiskt omdöme i samhällskunskap. Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och något jag och mina kollegor ofta funderade över var just hur man bäst undervisar i att resonera kritiskt i värdegrundade samhällsfrågor. Det finns få utarbetade didaktiska redskap för detta, och för de elever som inte har vanan att resonera och diskutera med sig hemifrån kan det här vara svårt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad det innebär att kunna resonera kritiskt i rättvisefrågor och hur lärare kan undervisa i det. Avhandlingen bygger dels på en learning study tillsammans med fem lärarlag, dels på analyser av materialet.

– De fem lärarlagen bestod av totalt 17 lärare och knappt 300 elever från årskurs två och sex i grundskolan samt gymnasiet. Lärarlagen har genom ett cykliskt undervisningsutvecklande undersökt olika former av undervisning genom att designa, genomföra, spela in och revidera sin undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa är ett omtvistat begrepp och kan ses utifrån olika antaganden. Syftet med att kritisk samhällsanalys är att pröva olika antaganden snarare än att driva sin egen åsikt. Vad som ofta sker i undervisningen är just att alla elever ska få uttrycka sin åsikt men det är inte samma sak som att kritiskt granska andras ställningstagande.

– Resultaten visar också att den undervisning vi utvecklade även kan användas i de lägre årskurserna. Med de yngre arbetade vi exempelvis med att diskutera olika rättviseperspektiv utifrån frågan om hur plåster bäst borde fördelas – till alla enligt likhetsperspektivet, utifrån behov, eller merit.

– Avhandlingen rymmer också en modell för samhällsanalytiskt tänkande. Det är ett didaktiskt redskap, vilket det inte finns så många av i ämnet samhällskunskap, som kan användas i undervisningen. Det finns ingen tydlig formulering av vad progression inom samhällskunskap består i. Med grund i min forskning föreslår jag att den kan bestå i att kunna utföra kritisk analys allt mer självständigt, välgrundat och innovativt.

Vad överraskade dig?

– Hur enkelt det faktiskt är att få elever, även de yngre, att utveckla ett kritiskt granskande resonemang om de först får veta vilka olika perspektiv som finns. Strukturen är densamma och ju äldre eleverna blir desto fylligare och mer komplexa kan frågeställningarna bli. Här skiljer sig mina resultat från teorier om att kunskap krävs före analys, en syn som också framhävs alltmer i skoldebatten. Men min forskning visar att elever behöver både kunskap och analys samtidigt för att utveckla ett kritiskt omdöme i samhällskunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare men även de som arbetar mer övergripande med läroplaner och liknande. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till samhällskunskapsdidaktiken i stort.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-26 09:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-03 11:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.