Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Susanne Sawander

Lisbeth Stedt
Lisbeth Stedt

Född 1963
i Stockholm

Disputerade 2013-03-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av organiserandeprocesser och människors lärvillkor i arbetslivet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan förstå samarbete som en potential för möjligheten att lära av varandra. Närmare bestämt vad det är som hindrar eller möjliggör utbyte av erfarenheter vid olika sätt att samarbeta. Lärarna som studeras i min avhandling exemplifierar hur medarbetare kan forma villkor för samarbete, och vilken betydelse dessa villkor har för möjligheten att utbyta erfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Arbetsfördelningen tycks ha betydelse för hur villkor för samarbete formas, och hur erfarenhetsutbyten kan främjas. Olika grad av friktion kan uppstå mellan lärarnas konkreta arbetsutförande till följd av hur arbetsfördelningen ser ut. Friktion innebär såväl ett hinder i arbetet som möjlighet att lära av varandra. Lärarnas möjligheter till samarbete som rymmer möjligheten att lära av varandra kan sägas ligga i huruvida friktion uppstår och överbryggas genom erfarenhetsutbyten och överenskommelser.

– I avhandlingen identifieras tre samarbetsformer där lärarna hanterar friktionen olika. I ”samspel”, som innebär en kombination av att lärarna ser varandras arbetsutförande och hög grad av friktion, har lärarna störst möjligheter att överbrygga friktionen. I ”ansvarsfördelning” undviker lärarna friktionen genom att på förhand ansvarsfördela arbetet individuellt så att friktion inte uppstår.

– I ”hämmad förhandling” har lärarna ambitionen att samarbeta kring mer komplexa uppgifter samt agera lika men ansvarsfördelar individuellt så att friktion inte uppstår mellan dem i arbetsutövandet. Detta medför en risk för ett samarbete som saknar organisatoriskt stöd. Försök att samarbeta kring komplexa frågor verkar också i högre grad orsaka kommunikativ och maktrelaterad friktion, som förefaller vara svårare att överbrygga.

Vad överraskade dig?

– Trots att skolans arbetskultur ofta beskrivs vara individualistisk såg jag en stark samarbetskultur.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Det här är ju inte bara en skolfråga utan rör samarbete mellan medarbetare generellt. Samarbete är ofta resurskrävande för både medarbetare och organisation. Det är därför viktigt att våga ställa frågan till vilken nytta man ska samarbeta och sedan organisera arbetet på ett sätt som stöder samarbetets ändamål.

Sidan publicerades 2013-05-16 11:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-10-03 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare”

Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer