Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Susanne Sawander

Lisbeth Stedt
Lisbeth Stedt

Född 1963
i Stockholm

Disputerade 2013-03-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av organiserandeprocesser och människors lärvillkor i arbetslivet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan förstå samarbete som en potential för möjligheten att lära av varandra. Närmare bestämt vad det är som hindrar eller möjliggör utbyte av erfarenheter vid olika sätt att samarbeta. Lärarna som studeras i min avhandling exemplifierar hur medarbetare kan forma villkor för samarbete, och vilken betydelse dessa villkor har för möjligheten att utbyta erfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Arbetsfördelningen tycks ha betydelse för hur villkor för samarbete formas, och hur erfarenhetsutbyten kan främjas. Olika grad av friktion kan uppstå mellan lärarnas konkreta arbetsutförande till följd av hur arbetsfördelningen ser ut. Friktion innebär såväl ett hinder i arbetet som möjlighet att lära av varandra. Lärarnas möjligheter till samarbete som rymmer möjligheten att lära av varandra kan sägas ligga i huruvida friktion uppstår och överbryggas genom erfarenhetsutbyten och överenskommelser.

– I avhandlingen identifieras tre samarbetsformer där lärarna hanterar friktionen olika. I ”samspel”, som innebär en kombination av att lärarna ser varandras arbetsutförande och hög grad av friktion, har lärarna störst möjligheter att överbrygga friktionen. I ”ansvarsfördelning” undviker lärarna friktionen genom att på förhand ansvarsfördela arbetet individuellt så att friktion inte uppstår.

– I ”hämmad förhandling” har lärarna ambitionen att samarbeta kring mer komplexa uppgifter samt agera lika men ansvarsfördelar individuellt så att friktion inte uppstår mellan dem i arbetsutövandet. Detta medför en risk för ett samarbete som saknar organisatoriskt stöd. Försök att samarbeta kring komplexa frågor verkar också i högre grad orsaka kommunikativ och maktrelaterad friktion, som förefaller vara svårare att överbrygga.

Vad överraskade dig?

– Trots att skolans arbetskultur ofta beskrivs vara individualistisk såg jag en stark samarbetskultur.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Det här är ju inte bara en skolfråga utan rör samarbete mellan medarbetare generellt. Samarbete är ofta resurskrävande för både medarbetare och organisation. Det är därför viktigt att våga ställa frågan till vilken nytta man ska samarbeta och sedan organisera arbetet på ett sätt som stöder samarbetets ändamål.

Sidan publicerades 2013-05-16 11:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-10-03 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare”

Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en mindre andel förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.