Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Susanne Sawander

Lisbeth Stedt
Lisbeth Stedt

Född 1963
i Stockholm

Disputerade 2013-03-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av organiserandeprocesser och människors lärvillkor i arbetslivet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man kan förstå samarbete som en potential för möjligheten att lära av varandra. Närmare bestämt vad det är som hindrar eller möjliggör utbyte av erfarenheter vid olika sätt att samarbeta. Lärarna som studeras i min avhandling exemplifierar hur medarbetare kan forma villkor för samarbete, och vilken betydelse dessa villkor har för möjligheten att utbyta erfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Arbetsfördelningen tycks ha betydelse för hur villkor för samarbete formas, och hur erfarenhetsutbyten kan främjas. Olika grad av friktion kan uppstå mellan lärarnas konkreta arbetsutförande till följd av hur arbetsfördelningen ser ut. Friktion innebär såväl ett hinder i arbetet som möjlighet att lära av varandra. Lärarnas möjligheter till samarbete som rymmer möjligheten att lära av varandra kan sägas ligga i huruvida friktion uppstår och överbryggas genom erfarenhetsutbyten och överenskommelser.

– I avhandlingen identifieras tre samarbetsformer där lärarna hanterar friktionen olika. I ”samspel”, som innebär en kombination av att lärarna ser varandras arbetsutförande och hög grad av friktion, har lärarna störst möjligheter att överbrygga friktionen. I ”ansvarsfördelning” undviker lärarna friktionen genom att på förhand ansvarsfördela arbetet individuellt så att friktion inte uppstår.

– I ”hämmad förhandling” har lärarna ambitionen att samarbeta kring mer komplexa uppgifter samt agera lika men ansvarsfördelar individuellt så att friktion inte uppstår mellan dem i arbetsutövandet. Detta medför en risk för ett samarbete som saknar organisatoriskt stöd. Försök att samarbeta kring komplexa frågor verkar också i högre grad orsaka kommunikativ och maktrelaterad friktion, som förefaller vara svårare att överbrygga.

Vad överraskade dig?

– Trots att skolans arbetskultur ofta beskrivs vara individualistisk såg jag en stark samarbetskultur.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Det här är ju inte bara en skolfråga utan rör samarbete mellan medarbetare generellt. Samarbete är ofta resurskrävande för både medarbetare och organisation. Det är därför viktigt att våga ställa frågan till vilken nytta man ska samarbeta och sedan organisera arbetet på ett sätt som stöder samarbetets ändamål.

Sidan publicerades 2013-05-16 11:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-10-03 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare”

Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.