Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Andreas Ebbelind
Andreas Ebbelind

Född 1975
Bor i Jät

Disputerade 2020-01-23
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i botten och har i den rollen ofta funderat över vad som sker i utbildningsprocessen, till exempel hur lärarstudenternas tidigare erfarenheter påverkar och omförhandlas under resans gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärarstudenters identitetsutveckling. Syftet är att ge insikt i hur, men även om, tidigare erfarenheter från skola och andra sammanhang har för betydelse för hur lärarstudenter föreställer sig själva i rollen som blivande matematiklärare. Det är en etnografisk studie där jag under två och ett halvt år följt två lärarstudenter under deras första till femte termin på lärarutbildningen. Båda dessa studenter hade gått ut gymnasiet med högsta betyg i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenternas tidigare utbildningserfarenheter är starkt knutna till den utveckling de genomgår under lärarutbildningen. Båda studenterna var mycket framgångsrika i matematik under sin skolgång och hade tillhört en elevgrupp som gynnats av så kallad traditionell undervisning. Men på lärarutbildningen premieras andra undervisningsmetoder, vilket får till följd att det uppstår en konflikt mellan studenternas egna positiva erfarenheter och det som lärarutbildningen understöder. I förlängningen leder det här till att studenterna delvis positionerar sig mot lärarutbildningen och förhåller sig relativt negativt mot studenter som anses svaga i matematik. Ett talade citat är när en av studenterna i studien lutar sig tillbaka under en föreläsning i matematik och säger: ”Det här blev precis som på gymnasiet, man får sitta och vänta på att de andra ska bli klara”.

– Ett annat resultat är att lärarutbildarna inte är förstahandsvalet när studenterna behöver råd. Istället vänder de sig till yrkesverksamma lärare som de känner privat eller träffat under sin VFU. Sammanfattningsvis visar resultaten att tidigare skolerfarenheter har stor påverkan på lärarstudenters professionella identitetsutveckling. Kanske särskilt för de studenterna i min avhandling som har positiva erfarenheter av en undervisningsmetod som mer eller mindre fördöms av lärarutbildningen. Den här konflikten kvarstår under utbildningens gång och är något som studenterna förhåller sig till.

Vad överraskade dig?

– Det var rätt mycket som överraskade mig, framför allt att studenterna fastnade i de ovan nämnda konflikterna. Studenternas positionering skapade ”säkra zoner” som de inte tog sig ur.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt lärarutbildare. Jag tror att resultaten kan bidra till nyttig reflektion kring både lärarutbildningen och framförallt oss lärarutbildare. Vidare hoppas jag att blivande lärare kan ha nytta av resultaten, målet är ju att skapa en så bra lärarutbildning som möjligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-12 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-26 09:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Det kommer bli riktigt givande dagar, välkommen!

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.