Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Andreas Ebbelind
Andreas Ebbelind

Född 1975
Bor i Jät

Disputerade 2020-01-23
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i botten och har i den rollen ofta funderat över vad som sker i utbildningsprocessen, till exempel hur lärarstudenternas tidigare erfarenheter påverkar och omförhandlas under resans gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärarstudenters identitetsutveckling. Syftet är att ge insikt i hur, men även om, tidigare erfarenheter från skola och andra sammanhang har för betydelse för hur lärarstudenter föreställer sig själva i rollen som blivande matematiklärare. Det är en etnografisk studie där jag under två och ett halvt år följt två lärarstudenter under deras första till femte termin på lärarutbildningen. Båda dessa studenter hade gått ut gymnasiet med högsta betyg i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenternas tidigare utbildningserfarenheter är starkt knutna till den utveckling de genomgår under lärarutbildningen. Båda studenterna var mycket framgångsrika i matematik under sin skolgång och hade tillhört en elevgrupp som gynnats av så kallad traditionell undervisning. Men på lärarutbildningen premieras andra undervisningsmetoder, vilket får till följd att det uppstår en konflikt mellan studenternas egna positiva erfarenheter och det som lärarutbildningen understöder. I förlängningen leder det här till att studenterna delvis positionerar sig mot lärarutbildningen och förhåller sig relativt negativt mot studenter som anses svaga i matematik. Ett talade citat är när en av studenterna i studien lutar sig tillbaka under en föreläsning i matematik och säger: ”Det här blev precis som på gymnasiet, man får sitta och vänta på att de andra ska bli klara”.

– Ett annat resultat är att lärarutbildarna inte är förstahandsvalet när studenterna behöver råd. Istället vänder de sig till yrkesverksamma lärare som de känner privat eller träffat under sin VFU. Sammanfattningsvis visar resultaten att tidigare skolerfarenheter har stor påverkan på lärarstudenters professionella identitetsutveckling. Kanske särskilt för de studenterna i min avhandling som har positiva erfarenheter av en undervisningsmetod som mer eller mindre fördöms av lärarutbildningen. Den här konflikten kvarstår under utbildningens gång och är något som studenterna förhåller sig till.

Vad överraskade dig?

– Det var rätt mycket som överraskade mig, framför allt att studenterna fastnade i de ovan nämnda konflikterna. Studenternas positionering skapade ”säkra zoner” som de inte tog sig ur.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt lärarutbildare. Jag tror att resultaten kan bidra till nyttig reflektion kring både lärarutbildningen och framförallt oss lärarutbildare. Vidare hoppas jag att blivande lärare kan ha nytta av resultaten, målet är ju att skapa en så bra lärarutbildning som möjligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-12 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-07 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, webbkonferens tillgänglig 26 okt-5 nov!

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Vi presenterar aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik. Konferensens innehåll är tillgängligt digitalt i hela 10 dagar - ta del av innehåll när och var det passar just dig!

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form - som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.