Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Andreas Ebbelind
Andreas Ebbelind

Född 1975
Bor i Jät

Disputerade 2020-01-23
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i botten och har i den rollen ofta funderat över vad som sker i utbildningsprocessen, till exempel hur lärarstudenternas tidigare erfarenheter påverkar och omförhandlas under resans gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärarstudenters identitetsutveckling. Syftet är att ge insikt i hur, men även om, tidigare erfarenheter från skola och andra sammanhang har för betydelse för hur lärarstudenter föreställer sig själva i rollen som blivande matematiklärare. Det är en etnografisk studie där jag under två och ett halvt år följt två lärarstudenter under deras första till femte termin på lärarutbildningen. Båda dessa studenter hade gått ut gymnasiet med högsta betyg i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenternas tidigare utbildningserfarenheter är starkt knutna till den utveckling de genomgår under lärarutbildningen. Båda studenterna var mycket framgångsrika i matematik under sin skolgång och hade tillhört en elevgrupp som gynnats av så kallad traditionell undervisning. Men på lärarutbildningen premieras andra undervisningsmetoder, vilket får till följd att det uppstår en konflikt mellan studenternas egna positiva erfarenheter och det som lärarutbildningen understöder. I förlängningen leder det här till att studenterna delvis positionerar sig mot lärarutbildningen och förhåller sig relativt negativt mot studenter som anses svaga i matematik. Ett talade citat är när en av studenterna i studien lutar sig tillbaka under en föreläsning i matematik och säger: ”Det här blev precis som på gymnasiet, man får sitta och vänta på att de andra ska bli klara”.

– Ett annat resultat är att lärarutbildarna inte är förstahandsvalet när studenterna behöver råd. Istället vänder de sig till yrkesverksamma lärare som de känner privat eller träffat under sin VFU. Sammanfattningsvis visar resultaten att tidigare skolerfarenheter har stor påverkan på lärarstudenters professionella identitetsutveckling. Kanske särskilt för de studenterna i min avhandling som har positiva erfarenheter av en undervisningsmetod som mer eller mindre fördöms av lärarutbildningen. Den här konflikten kvarstår under utbildningens gång och är något som studenterna förhåller sig till.

Vad överraskade dig?

– Det var rätt mycket som överraskade mig, framför allt att studenterna fastnade i de ovan nämnda konflikterna. Studenternas positionering skapade ”säkra zoner” som de inte tog sig ur.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt lärarutbildare. Jag tror att resultaten kan bidra till nyttig reflektion kring både lärarutbildningen och framförallt oss lärarutbildare. Vidare hoppas jag att blivande lärare kan ha nytta av resultaten, målet är ju att skapa en så bra lärarutbildning som möjligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-12 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-07 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.