Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Andreas Ebbelind
Andreas Ebbelind

Född 1975
Bor i Jät

Disputerade 2020-01-23
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i botten och har i den rollen ofta funderat över vad som sker i utbildningsprocessen, till exempel hur lärarstudenternas tidigare erfarenheter påverkar och omförhandlas under resans gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärarstudenters identitetsutveckling. Syftet är att ge insikt i hur, men även om, tidigare erfarenheter från skola och andra sammanhang har för betydelse för hur lärarstudenter föreställer sig själva i rollen som blivande matematiklärare. Det är en etnografisk studie där jag under två och ett halvt år följt två lärarstudenter under deras första till femte termin på lärarutbildningen. Båda dessa studenter hade gått ut gymnasiet med högsta betyg i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenternas tidigare utbildningserfarenheter är starkt knutna till den utveckling de genomgår under lärarutbildningen. Båda studenterna var mycket framgångsrika i matematik under sin skolgång och hade tillhört en elevgrupp som gynnats av så kallad traditionell undervisning. Men på lärarutbildningen premieras andra undervisningsmetoder, vilket får till följd att det uppstår en konflikt mellan studenternas egna positiva erfarenheter och det som lärarutbildningen understöder. I förlängningen leder det här till att studenterna delvis positionerar sig mot lärarutbildningen och förhåller sig relativt negativt mot studenter som anses svaga i matematik. Ett talade citat är när en av studenterna i studien lutar sig tillbaka under en föreläsning i matematik och säger: ”Det här blev precis som på gymnasiet, man får sitta och vänta på att de andra ska bli klara”.

– Ett annat resultat är att lärarutbildarna inte är förstahandsvalet när studenterna behöver råd. Istället vänder de sig till yrkesverksamma lärare som de känner privat eller träffat under sin VFU. Sammanfattningsvis visar resultaten att tidigare skolerfarenheter har stor påverkan på lärarstudenters professionella identitetsutveckling. Kanske särskilt för de studenterna i min avhandling som har positiva erfarenheter av en undervisningsmetod som mer eller mindre fördöms av lärarutbildningen. Den här konflikten kvarstår under utbildningens gång och är något som studenterna förhåller sig till.

Vad överraskade dig?

– Det var rätt mycket som överraskade mig, framför allt att studenterna fastnade i de ovan nämnda konflikterna. Studenternas positionering skapade ”säkra zoner” som de inte tog sig ur.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt lärarutbildare. Jag tror att resultaten kan bidra till nyttig reflektion kring både lärarutbildningen och framförallt oss lärarutbildare. Vidare hoppas jag att blivande lärare kan ha nytta av resultaten, målet är ju att skapa en så bra lärarutbildning som möjligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-12 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-07 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.