Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Andreas Ebbelind
Andreas Ebbelind

Född 1975
Bor i Jät

Disputerade 2020-01-23
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i botten och har i den rollen ofta funderat över vad som sker i utbildningsprocessen, till exempel hur lärarstudenternas tidigare erfarenheter påverkar och omförhandlas under resans gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärarstudenters identitetsutveckling. Syftet är att ge insikt i hur, men även om tidigare erfarenheter från skola och andra sammanhang har för betydelse för hur lärarstudenter föreställer sig själva i rollen som blivande matematiklärare. Det är en etnografisk studie där jag under två och ett halvt år följt två lärarstudenter under deras första till femte termin på lärarutbildningen. Båda dessa studenter hade gått ut gymnasiet med högsta betyg i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenternas tidigare utbildningserfarenheter är starkt knutna till den utveckling de genomgår under lärarutbildningen. Båda studenterna var mycket framgångsrika i matematik under sin skolgång och hade tillhört en elevgrupp som gynnats av så kallad traditionell undervisning. Men på lärarutbildningen premieras andra undervisningsmetoder, vilket får till följd att det uppstår en konflikt mellan studenternas egna positiva erfarenheter och det som lärarutbildningen understöder. I förlängningen leder det här till att studenterna delvis positionerar sig mot lärarutbildningen och förhåller sig relativt negativt mot studenter som anses svaga i matematik. Ett talade citat är när en av studenterna i studien lutar sig tillbaka under en föreläsning i matematik och säger: ”Det här blev precis som på gymnasiet, man får sitta och vänta på att de andra ska bli klara”.

– Ett annat resultat är att lärarutbildarna inte är förstahandsvalet när studenterna behöver råd. Istället vänder de sig till yrkesverksamma lärare som de känner privat eller träffat under vfu. Sammanfattningsvis visar resultaten att tidigare skolerfarenheter har stor påverkan på lärarstudenters professionella identitetsutveckling. Kanske särskilt för de studenterna i min avhandling som har positiva erfarenheter av en undervisningsmetod som mer eller mindre fördöms av lärarutbildningen. Den här konflikten kvarstår under utbildningens gång och är något som studenterna förhåller sig till.

Vad överraskade dig?

– Rätt mycket men framför allt att studenterna fastnade i de ovan nämnda konflikterna. Studenternas positionering skapade ”säkra zoner” som de inte tog sig ur.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt lärarutbildare. Jag tror att resultaten kan bidra till nyttig reflektion kring både lärarutbildningen och framförallt oss lärarutbildare. Vidare hoppas jag att blivande lärare kan ha nytta av resultaten, målet är ju att skapa en så bra lärarutbildning som möjligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-12 10:10 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 april i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.